Hårborsten kommer tillbaka del 2

Just som jag slängt mig i soffan en stund för att vila tankarna hörde jag nyckeln i dörren. Anton kom hem! De fyra timmarna hade gått långsamt och jag hade fördrivit dem med att ha varit ovanligt duktig.

En flitig hustru som lagat middag och satt ett bröd i ugnen. Hushållssysslor som jag inte kan skryta med för ofta. Men jag hade känt en pirrig oro i mig hela dagen sedan jag hittade hårborsten. Kunde inte sluta tänka på det. Hur och varför den hamnat här. Varför jag skulle behöva ha den i mitt blickfång igen? Som de sista åren då jag bodde hemma och den var en ständig påminnelse om att jag inte var en vuxen kvinna än, långt därifrån. Behöver ju bara kasta en blick på den så blir jag påmind om smisk. Vad olydiga tjejer kan råka ut för när dom är olydiga. Pinsamma och väldigt generande tankar. Förödmjukande. Skämmiga. Men också ett konstigt sug i hela kroppen. Som en längtan. Men hur kunde något som gjorde fruktansvärt ont och sved som helvetet på gjorden ge mig… kåta känslor? Bara för att Anton hade sett den? Skulle det kunna hända igen, - det fruktansvärt förnedrande som tillhörde tiden man fortfarande bodde hemma?



Det fanns liksom ingen logisk förklaring till varför den plötsligt fanns i vårt sovrum om inte mamma tagit med den och faktiskt berättat något om den. Vad den faktiskt använts till. Att uppfostra mig med!!

Men jag visste att vi skiljts åt i missämja och irriterad ordväxling kring en småsak igen. Det hände så ofta nu att jag knappt minns vad det handlade om.

Jag hade fortfarande mina ekologiska skinny jeans med hög midja på mig och top under ett förkläde, visste att han brukade vela ha mig så i kroppsnära kläder så jag ville vara min man till lags samtidigt som jag hade kvar min rustning av tjurighet och taggighet som jag haft under flera veckor. Eller var det månader nu. Jag ville vara attraktiv samtidigt som jag stötte honom ifrån mig. Samma var det väl för honom. Han var alltid attraktiv egentligen, men jag kunde inte se vad jag hade framför mig för den här stämningen som fanns mellan oss. Han hade svårt att mjukna upp och svarade mest på tilltal och vi lyckades inte komma ur den stela konversationen som hade undertonen av besvikelse. Hans besvikelse över mig. Min tjurighet över honom. Vi kom inte ur det. Det var småsaker som växte sig stora.

När han kom in i köket hade jag raskt ställt mig vid spisen igen och stod och hackade sallad till lasagnen som stod i ugnen. Såg att han var tacksam och glad över hustruns omsorg medan han tog av sig rocken och framträdde i sin jobb-kostym. Slips och vit skjorta. Vi borde kasta oss om varandra och ha sex över köksbordet egentligen. Det var väl det båda helst av allt skulle vilja men det är inte lätt att bryta en islossning. Det blev ett ”Hej. Det luktar gott” ” Och svar på det; Lasagne”. En torr puss på kinden som istället för att mjuka upp oss, fick oss att retirera i försvar igen.

Jag hade inte kommit på hur jag skulle fråga om det här med borsten. Eller om jag ens skulle ta upp det, nu när jag slänt den ute i förrådet. Ett slags halvt uppror och protest. Den fanns ju ändå kvar fast nästa steg skulle vara återvinningen typ. Under en halvtimme sas det inget mer. Jag stod kvar i köket och han gick upp och bytte om till jeans och skjorta. Hela tiden väntade jag in det laddade ögonblicket då jag skulle fråga om hårborsten. Som om frågan skulle avgöra något stort i mitt liv. Det handlade bara om något så värdsligt som en hårborste som en viss flicka brukade få smäll med.

Vi hade satt oss vid bordet, vi hade hunnit äta färdigt och druckit upp våra vinglas och han berättade om sin syrra som ska ha barn, om nåt på jobbet och jag om ett jobberbjudande men konversationen kändes krystad. Jag som trodde att det var min sak att fråga om borsten kom helt av mig när han plötsligt sa;
”Har du tagit hårborsten som låg i sovrummet på byrån?”

-Va?
- Har du tagit hårborsten som låg i sovrummet?
- Ja det låg en hårborste där… var kom den ifrån?
- Känner du inte igen den?
- Va.. nej?
Jag kände att jag rodnade. Det var fånigt varför skulle jag rodna. Varför skulle jag rodna över en sån oskyldig fråga? Det hela var så knäppt.
- Det borde du göra.
- Nej jag tänkte inte på det undrade var den kom ifrån och slängde den i förrådet. Var kom den ifrån?
- Den kom från din mamma. Är du säker på att du inte kände igen den?
Antons blick kändes annorlunda, rösten också. Hela situationen gjorde mig obekväm och generad.
- Varför skulle jag känna igen den? Varför tog mamma hit den?
Det var en fråga som jag inte hade minsta lust att svara på men jag hittade inget sätt att undvika frågan.
- Vad tror du?
- Vad är det här för korsförhör det är ju helt sjukt att hon tar hit en hårborste när jag inte är hemma. Jag är dessutom kortklippt!
- Det kanske är till för en annan kroppsdel?
- Va? (mitt hjärta började slå snabbare och kinderna började hetta, jag började duka av och skölja av min tallrik)
- Ok du vet mycket väl att din mamma brukade ge dig smisk på stjärten med den när du var olydig… så länge du bodde hemma.
- Va ?? Har hon berättat det? Äsch hon överdriver varför berättar hon det för dig… jag har faktiskt… inte lust att prata om min uppväxt och uppfostran… jag får ringa henne och fråga vad hon menar… vill du ha matlåda med dig i morgon?
- Vi ska absolut prata om det här.. din mamma gav mig väldigt goda tips på hur jag ska uppfostra dig lite … det är helt klart att du behöver det igen efter ditt taggiga beteende mot mig inte minst..
- Skitsnack Skojar du?
- Hämta hårborsten! Nu!!
- Va?
- Du hörde vad jag sa?
- Jag hörde vad du sa Jag tänker inte hämta nån.. (Anton avbryter)
- Nu hämtar du hårborsten genast eller ska jag bära ut dig till förrådet?
Det var hans ton, hans bestämda röst och hållning som jag inte kände igen men som jag länge kanske försökt provocera fram. Varför förstår jag inte riktigt men jag ville bli stoppad fysiskt av den maskulina kraften hos en man. Som om jag bara kunde känna mig som en kvinna om jag blir fysiskt tillrättavisad av en man…
Istället för att sätta igång ett riktigt gräl släppte jag disken på bänken så hårt att en tallrik gick sönder.
- Nu hade du sönder en tallrik också… !!
I någon slags rädsla som man känner när man just gått över en förbjuden gräns maskerad till protest, gick jag med en teatral suck ut till hallen, öppnade dörren och gick ut till förrådet och tog upp den skrämmande borsten (med skräckblandad spänning) och tog in den i huset. I mitt medvetande och minne hade jag ju också gjort det förbjudna; slängt det enda föremålet i huset som jag inte hade någon egen rätt till. Borsten som jag alltid ansträngde mig för att undvika fästa blicken på och gjorde allt för att ignorera, även om den tog ut sin hämnd på min rumpa med jämna mellanrum bara för att jag var en frihetstörstande tonåring som knappast var den välartade ängel min mor ville ha mig till. Redskapet som jag aldrig fick röra, om det inte var för att jag måste hämta det själv inför en bestraffning.
Den skräckblandade upphetsande spänningen minskade inte direkt när jag såg att Anton dragit ut en köksstol mitt på golvet som han satt och väntade på.
- Här har du din borste ska du borsta din snagg med den eller? sa jag till honom och försökte dölja klumpen i magen. Spelade han teater eller var det här på allvar?
Han tog borsten och la den på köksbordet. Jag kände mig nästan förlamad av hela situationen. Stod helt passiv bredvid honom vid stolen intill hans knä där han satt och kunde inte avgöra om det var dröm eller verklighet när han sa med lugn och bestämd röst;
- Jag tänker som sagt göra precis det som din mamma var tvungen till ibland och som brukade hjälpa när du var omöjlig och jag tycker inte att vi kan ha det såhär längre. Jag mår inte bra av det och det tror jag inte du gör heller. Vi behöver leva som man och kvinna levt i alla tider. Det betyder att du får lägga dig över mitt knä och ta konsekvenserna för olydnad och bitchighet från och med nu. Det funkade förut på dig och det kommer nog funka nu också det är jag säker på.

Det var otroligt nog ingen dröm! Jag var helt vaken och jag kände plötsligt en sensorisk känsla om stjärten och den tajta kontakten med jeansens denimtyg tätt på skinnet, som om rumpan började fatta rent fysiskt vad den återigen skulle utsättas för.
- Du ska få smisk, gumman!
- Smisk?? Du skojar väl hoppas jag?
- Om en liten stund kommer du förstå att jag inte skojar!
- Mmmen vi har varit gifta i två år och du har aldrig gett mig smisk förut? ( Nu höll jag mina händer fånigt nog och väldigt barnsligt på baken och plötsligt kände jag mig hundraprocent som en olydig tonårsflicka igen)
- Du kommer förstå att det här är precis vad vårt äktenskap behöver.
- Du kan inte mena allvar Anton! Sluta!
- Jag har aldrig varit allvarligare, svarade han och började knäppa upp knapparna i mina jeans. När jag försökte hindra honom placerade han två riktigt hårda daskar på baken så att jag hoppade till. Det lät som pistolskott i köket. Jag fattade inte vad som hände med mig. Det var naturligtvis otroligt förödmjukande att bli avklädd de nödvändiga plaggen för att få smäll igen samtidigt som jag kände en helt ny erotisk känsla inför bestraffningen! Att det var min man! Inte mamma. Jag stod kvar lydigt och helt paralyserad inför avklädningen. Som om jag varken kunde protestera eller ge efter. Bara känslan att inte ha något val. Kunde bara se på när hans manliga händer krängde ner det tajta jeanstyget i sällskap med trosorna bit för bit steg för steg ned till knäna. Till jag stod med stjärten bar som flickan som ängsligt väntar på smäll. Så plötsligt upptäckte jag att han hade lagt mig över hans knä, vet inte ens hur det gick till. Hur lätt det var för honom som man att placera mig där. Med bar stjärt! För trosorna hade han dragit ner tillsammans med jeansen!
- Snälla … inte smisk…!! vädjade jag och hörde orden jag sagt förr i andra situationer, ord som jag aldrig trodde att jag behövde yttra igen sedan jag flyttat hemifrån. Jag hade bara stått och sett på när knapp efter knapp på mina tajta jeans knäpptes upp av hans säkra händer. Det fanns ett självförtroende i honom som både skrämde mig förstås inför vad som väntade men också upphetsande, attraktivt. Bara min mun fick ur mig protester med en röst som mer och mer liknade en ledsen olydig flicka som inser vad klockan är slagen.
Han avbröt inte. Han fullföljde. Att jag inte försökte springa därifrån eller göra motstånd handlade nog också om det som alla kvinnor vet. Vi har ingen chans mot en man när det gäller. När han väl har bestämt sig. Smisk är ändå ett ofarligt sätt för mannen att markera sin makt även om det svider ordentligt på både rumpa och stolthet.
Och hade han avbrutit och sagt att han skojade så hade jag… blivit lättad? nej jag hade blivit besviken… sjukt nog. Ja sjukt nog kände jag i varje cell på min kropp att det som nu skulle hända var helt nödvändigt för vårt äktenskap… för mig och att det var något jag hatade fruktade och åtrådde. Plötsligt såg jag ner på köksgolvet som befann sig typ tio centimeter från mitt ansikte med stjärten naken och upplagd för smäll var min högsta punkt i rummet över hans vältränade lär och fötterna på andra sidan bara knappt nådde ner till golvet.

Så många förnedrande gånger jag befunnit i denna position och nu… över min mans knä? Tanken svindlade och ännu innan det skulle explodera skurar av daskar och klatschar på mina skinkor kunde jag helt hänge mig åt skamkänslorna och det märkligt upphetsande i situationen som var en helt ny känsla för mig inför smisk.
Mer hann jag inte tänka. Första klatschen föll tungt distinkt och bestämt och jag kände att det fanns en uppdämd ilska i smällen. Jag drog in andan som en snyftning och visste av lång erfarenhet att det var dags att använda mina snabba inandningar och utandningar för att stå ut så gott det går med svedan de närmaste minuterna.

Köket fylldes nu av ljudet av en mans daskar på en naken kvinnostjärt. Ljudet av en kvinna som får smisk på bara stjärten av sin man. Varken mer eller mindre. En allvarlig hård bestämd aga som en uppdämd retroaktiv bestraffning för minst ett halvårs dåliga beteende som hustru.
Daskarna föll hårt och obevekligt. Hans smiskande hand ömsom träffade mina båda skinkor rättvist i en jämn rytmisk ström under en två tre fyra fem sex sju minuter och han veknade inför mina vädjanden böner och jämrande. Mina händer höll efter en stund i hans vader bara för att jag var tvungen att hålla fast dom någonstans för att stå ut med den brännande svedan som exploderade på rumpan gång på gång sekund efter sekund med jämnmod. Tills slut grät jag och än en gång SJUKT NOG är jag efteråt tacksam att han inte gav efter för min gråt. Att han inte lät mig styra ens med det kvinnliga vapnet tårar, utan fortsatte att smälla mig och smälla mig tills min stjärt måste varit helt knallröd och brännande het. När han äntligen upphörde så var svedan för länge sen outhärdlig. Rumpan var varm som glöd och mitt ansikte fyllt av snörvlande tårar. Pausen varade en stund, han strök mig plötsligt ömt och skinkorna och pratade ömt om att han var tvungen till detta. Att det var absolut inget han ville göra men som man så var det hans plikt när hans kvinna behövde en tillrättavisning. Orden kunde väl vara en mans från förr i tiden, då kvinno-aga var vanligt men det kändes ändå naturligt, självklart som om det inte fanns något alls att ifrågasätta kring detta. Att bli ”satt på plats” som kvinna när det behövdes var liksom lika självklart som att solen gick upp varje morgon.

Jag såg dimmigt genom tårar köksgolvet femton centimeter från mitt ansikte och kunde se tårarna som föll ner på det, kände den brännande svedan, den utlämnade känslan med stjärten bar över hans knä, jag kunde nog känna att hans kuk hade hårdnat under mig och alla känslor var så motstridiga. Jag ville bara bli tröstad ha försoning, vara i hans famn och bli knullad. Men så kände jag att han sträckte sig efter nåt och så kom jag ihåg; HÅRBORSTEN!
Nej snälla Anton… inte hårborsten… jag har ju redan fått jättemycket smisk…jag ska bli bättre jag lovar…inte mera smäll…
- Det var längesen den här stiftade bekantskap med dig men jag märker att du minns den rätt bra?
- Jaa! Inte hårborsten… snälla den gör så ont… ad och bönade jag där jag låg så hjälplöst som man gör när man ligger över ett knä för att uppfostras.
- Jag är ledsen älskling men jag tror din mamma har helt rätt. Först smisk med handen några minuter så avslutar du med hårborsten.” sa hon. Om du inte ger henne ordentligt med smäll så är det meningslöst” la hon till.
Åh vad jag hatade mamma i denna stund. Vad hade hon med mitt äktenskap att göra? Fast någonstans inom mig skulle jag inse att allt det här kanske jag skulle sända henne en tacksamhetstanke för, senare.
KLATCH!! Den första dasken föll hårt och bestämt och den typiska mycket välbekanta distinkta svedan, som är ännu värre än den betydligt mjukare handflatan som också svider som satan efter bara några klatschar, strömmade genom skinkan in i alla smärtceller och mynnade ut ut i ett klagande ljud ur min mun.
Sen föll slagen, DASK DASK DASK ett efter ett i flera minuter, med en kort paus efter varje och det kändes som nyss jag låg såhär och försökte framhärda svedan, sekundens väntan på nästa och den korta förberedelsen och nästa och inför varje snyftade jag till eftersom en häftig inandning på något sätt mildrar den där förbannade svedan som stackars flickor och unga kvinnor fått stå ut med i alla tider. Så är det känslan också.. att man ligger här och får smäll för att man förtjänat det, att det bara är ens eget fel för att man aldrig lär sig hur stor man än blir, och så är det den nya insikten; att det är min egen man som smäller mig! Den nya sexuella sensoriska situationen att ligga över sin egen mans knä. Att det är hans hand som smiskar. Att det är han, min man som håller i borsten. Hade han gått en kurs hos mamma eller har alla män det här i sig? Att kunna smälla sin kvinna på stjärten? Flera långa minuter smisk med hårborsten. Jag fattade inte hur jag skulle hålla ut.

När hårborstens baksida träffade min stjärt för sista gången fick jag ligga kvar en stund medan hans som nyss varit så sträng mot mig och agat mig nu smekte skinkorna långsamt och han måste fan bränt sig så varm var stjärten efter allt smäll jag fått. Sen jag gled ner på golvet. Jag snörvlade och snyftade och hörde Antons lugna stämma;
-”Det här behövde du Anna, jag tror på den här… livsstilen mellan oss och det kommer bli mer smisk i det här huset”.
Jag hamnade så på golvet och gned mig försiktigt om mina glödande skinkor och jeansen och trosor neddragna till vaderna.

Jag halvsatt på golvet och kände hur hans hand smekte mina kinder och strök bort tårar, tröstande och lugnt förmanande. Jag lyssnade på hans ord och förstod att från och med var det de här som gällde nu mellan oss. Jag skulle kunna vara en lydig fru, mjuk och kärleksfull och alltid lämna sista ordet till honom, annars skulle detta hända igen och igen. Jag skulle få smisk i fortsättningen. Och så kände jag mig ofattbart kåt. Jag hade aldrig fattat detta om mig själv tidigare . Att jag hade behövt detta och att det skulle föra mig så nära min man, inte tvärtom. Tydligen hade både mamma och han fattat det innan mig. Mina blickar fastnade på hans kön under jeansen.

Vår första tid tillsammans brukade jag ofta suga av honom. Ibland flera gånger om dagen. Jag älskade det och njöt verkligen av det. Men det hade inte hänt på flera månader. Han kände mitt begär som väckte hans eget och förde mjukt mitt ansikte mot hans skrev. Medan det hela tiden pulserade en svidande eftersmärta om stjärten, ett tickande stingande öppnade jag ivrigt hans gylf och visste inte hur jag skulle klara att ha kuk i munnen samtidigt som jag fortfarande snyftande. Jag stryker ena handen över bulan i hans gylf samtidigt som den andra handen fortsätter att gnida om min otroligt varma och svidande stjärt.

Nu vill jag inget hellre än att ta hans sats i min mun igen. Jag fortsätter att massera hans kuk genom jeansen.. Jag blir ivrig och känner att jag vill se den och smaka på den. Han verkar vara lika ivrigt upphetsad som jag. När jag fått upp knapparna i hans gylf och tagit fram den, släpper ut den hårda kuken. Den står inte bara, den ser så god ut också. Han tittar på mig och säger att han väntar på att jag ska smaka på den.

Min hand går från att krama hans stenhårda skaft, och reta ollonet med fingertopparna, till att massera hans lena pung. Jag smeker hans kulor lite lätt i min hand och han ger ifrån sig ett avslappnat tyst stön. Jag låter min hand vandra vidare, för att dra min mans förhud fram och tillbaka en stund. Små, korta, snabba rörelser, följt av långsamma hårdare. Fortfarande kan jag inte medvetet sluta snyftandet efter gråten.

Han lutar sitt huvud avslappnat tillbaka och blundar. Jag tittar på hans ansikte samtidigt som jag runkar hans kuk lite snabbare. Musklerna i hans ansikte får en annan form, och jag förstår att han känner en intensiv njutning.
Hans kuk ser helt enorm ut när jag sitter så här under den. Jag greppar ömt skaftet av min mans kuk och höjer upp den mot hans mage, för att komma åt hans pung med mina läppar. Med hjälp av tungan smakar jag och suger in hans högra kula i min mun och virvlar ömt runt den tills att jag hör ett stön och känner hur hans ben skakar till. Jag låter mina läppar omfamna den andra kulan och ger den samma behandling. Jag är redo att suga kuk nu. Hela tiden sticker och svider det och påminner om hur otroligt mycket det svider fortfarande efteråt.

Jag stoppar oförberett in kuken i min mun. Han stönar medan kuken är helt inne. Jag masserar hans pung med den vänstra handen samtidigt som jag masserar roten av hans penis med min högra hand. Tungan jobbar sig runt ollonet, ner över skaftet och tillbaka. Jag slickar och suger och älskar det. Åh vad jag väntat efter det här! Att ha en stor kuk i munnen igen. Vad vacker en kuk kan vara! Antons stora kuk modell XXL när den är styv.. Smaka den svälja den slicka den. Trösta mig med den efter smisket. Som en napp medan snyftningarna sakta avtar efter hans stränga bestraffning. Jag möter skamset Antons blick emellanåt. Skamset eftersom jag precis fått smäll. Jag skäms lika mycket av det som när jag var yngre och fått det hemma. Då kunde jag skämmas i veckor efteråt. På så sätt är det ingen skillnad. Han tycker om det han ser, min skam som bränner på kinderna och jag förstår att han vill ha mer.

Jag låter honom knulla mig i munnen. Han har ett stadigt grepp om mitt hår och juckar mot mitt ansikte. Han är stenhård. Han gnider sitt ollon mot min gom och säger att han är redo att komma.

Jag tar ut kuken ur munnen ett tag för att jag vill hålla ut på det. Jag byter ställning för att kunna smaka Antons blodfyllda stånd. Mmm, han smakar så gott. Som brieost fast kuk. Den smakar kuk och det går egentligen inte att jämföra med nåt annat. Jag slickar och suger och känner hur min fitta pulserar och behöver bli ordentligt knullad - men nu när han agat mig och jag behöver tröst och oral tröst handlar det bara om En sak - att få en stor kuk och härlig sats sperma i munnen. Att smaka kuk.

Jag börjar bli ivrig och suger allt häftigare på Antons kuk. Han drar mitt huvud närmare medan han juckar in i min mun. Jag behöver inte göra något, mer än att gapa stort och ta emot kuken. Den smakar så gott. Jag låter tungan jobba lite. Jag vill ha den där sperman nu. Han beordrar mig att ta emot hans sats. Jag får fram ett gurglande "Ja" mitt i sugandet. Jag blir så upphetsad och att jag nyss fått så mycket smisk ökar kåtheten så att jag börjar stöna samtidigt som jag suger.
Jag suger och han juckar allt häftigare i min mun. Han säger med ansträngning åt mig att han kommer. Jag fortsätter att suga och väntar på att han ska fylla min mun med säd. Det blir varmt. Jag känner hur min man kommer i mig. Jag känner vartenda sprut i min mun. Han sprutar flera gånger. Hans kuk pulserar mot min gom i takt med hans stön. Munnen är fylld av sperma och sväljer i omgångar, jag njuter som om jag befunnit mig både i helvetet och i himlen på samma gång. Han säger att det är nyttigt med sperma. att kvinnor som suger mycket kuk håller sig friska med han stryker mig ömt om håret. Det rinner ut munnen på mig och med tungan försöker jag fånga upp varenda droppe. Jag kommer som vanligt att behålla smaken i munnen länge. Smaken av kuk. Jag ska vara hans lydiga hustru från och med nu tänker jag.

Hårborsten. Den skulle hädanefter ligga på vardagsrumsbordet. Fullt synlig. Alltid som en påminnelse om vad som händer om jag är olydig, slarvig, nonchalant oansvarig m.m. Det var pinsamt att ha den där när vi fick besök. Speciellt av kvinnliga vänner, eftersom att jag tror att dom fattar. Mitt hår behöver inte den stora breda borsten och tjejer vet ju kanske, har egna smärtsamma erfarenheter vad borstar också kan användas till. Speciellt när de ligger på en sån omotiverad plats som på vardagsrumsbordet. Kan känna deras undrande blickar men det är väl bara inbillning hoppas jag. Men konstigt att ingen frågar. Det hände att jag plockade undan den förstås när inte Hampus var hemma. Men om jag glömde lägga tillbaka den fick jag jättemycket smisk med den när han kom hem.

Ibland sneglar jag på den eftersom jag tycker den hånler åt mig. Ibland lovar jag mig själv att den aldrig aldrig ska komma till användning igen. Att Anton aldrig ska behöva ge mig smisk igen. Samtidigt vet jag att hotet om smisk, om smisket... att det blivit som ett kitt mellan oss som håller ihop oss som man och kvinna. Någon har skrivit; Smisk i äktenskapet gör att hon aldrig hinner bli för bitchig och taggig mot honom- och Han hinner aldrig bli så arg på henne att han skrämmer henne alternativt drar sig undan helt. Innan dess har hennes röda och svidande stjärt återställt den gamla ordningen och dynamiken mellan mannen och kvinnan, som är som tändgnistan till kåtheten. Och efteråt... Jag känner mig mjukare kvinnligare kåtare lydigare på ett fint sätt och när man går omkring en hel dag och är öm om baken och inte kan sitta så är det ju en ständig påminnelse om vilket avtryck ens man gjort rent sinnesmässigt fysiskt.

Och mamma, jag hatade att se att hon la märke till den när hon kom på besök. Hampus hade väl berättat för henne och hon visste väl att Anton börjat med smisk. Till mig sa hon att hon är glad att vi verkar fått det så bra tillsammans igen. Hoppas du sköter dig nu Anna" sa hon och klappade mig lätt på stjärten när hon gav mig en kram strax innan hon gick. Klapparna var oskyldiga men otroligt menande. En tydlig signal att hon visste att jag börjat få smäll igen. Jag hatade att mammor alltid ska få rätt. Fortfarande. Att det aldrig skulle kunna vara Anton som gör nåt fel. Aldrig Mannen. Att det bara handlar om kvinnan som behöver tuktas. Om mig som fortfarande behöver smisk.
En enkel anledning att undvika smisk är ju helt enkelt att det svider rätt bra om man får ordentligt med smisk. Det är först efteråt det känns varmt och skönt, tycker i alla fall jag. På något liknande sätt är det ju med det psykologiska. Varmt, spännande när man tänker på det efteråt eller innan, men att bli lagd på plats och börja få smisk är inget jag känner att jag vill framkalla 'med flit', hur kåt jag än vet att jag kan bli efteråt. Så därför är själva hotet att få det nuförtiden något som gör mig bättre, mer disciplinerad, tänker på hur jag uppträder. Mer kvinnlig kan man väl säga. Några gånger har det också hänt att han skickat mig i säng efteråt, trots att det är långt ifrån läggdax. Det känns väl sådär att ofrivilligt gå raka vägen i säng (eller snarare småspringa för det är verkligen "Bums i säng" som gäller) som en olydig flicka med svidande stjärt. Men sexet då han senare går och lägger sig, även om jag hunnit somna är liksom starkt kryddad. Kåthet-ömheten och den pulserande värmen som sitter i ett bra tag när stjärten är alldeles knallröd och riktigt febervarm- endorfiner -skammen - dominansen.

Jag har nog fått mer respekt för min man för att jag vet att det kan hända. Då menar jag inte respekt av rädsla utan respekt som i att respektera. Att det inte är ok att behandla honom (eller andra) precis hur som helst för att man känner sig grinig. Det är renande och man kan börja från ett rent vitt blad efteråt.

smisk

Läser några kvinnliga kommentarer i en tråd och håller nog med;

"En man som klarar av, i dagens jämlika samhälle, att smiska sin kvinna, han har ett enormt stort intellekt och förmåga att se utanför samhällets normer och inse vad hans kvinna verkligen mår bra av! "

"Smisket han ger mig är inte pga. att han inte kan tala för sin sak, eller vinna över mig i en diskussion. Det händer något i kroppen. Han ger och jag tar. Ämnen frigörs. Närheten smisket ger, den psykiska talar jag om nu, det är svårt att komma i närheten av den på annat sätt. "

"Smisket han ger mig är för min skull. För att jag ska må bra. Det är lite som ett superlim i vår relation. Vår underbara hemlighet. Jag blir lugn, harmonisk. Stress rinner av mig. Måsten försvinner. Massage och bubbelbad kan ta sig i häcken jämfört mot smisk! "

"Smisk är äkta kärlek."

"Smisk håller mig på den rätta linjen, det är som ett kitt mellan mig och min man"

"Det blir väl så i dagens samhälle (Det är FEL att slå kvinnor!) att män kanske inte vågar bejaka dessa sidor hos sig själva de heller. Alla ska tycka likadant, klä sig likadant och vara jämställda till förbannelse. Inte undra på att det är så många som skiljer sig! Vem fan tänder på en kopia av sig själv? Vem har passionerat sex med en roommate?

NyareÄldre