Just som jag slängt mig i soffan en stund för att vila tankarna hörde
jag nyckeln i dörren. Anton kom hem! De fyra timmarna hade gått långsamt
och jag hade fördrivit dem med att ha varit ovanligt duktig.
En flitig hustru som lagat middag och satt ett bröd i ugnen.
Hushållssysslor som jag inte kan skryta med för ofta. Men jag hade känt
en pirrig oro i mig hela dagen sedan jag hittade hårborsten. Kunde inte
sluta tänka på det. Hur och varför den hamnat här. Varför jag skulle
behöva ha den i mitt blickfång igen? Som de sista åren då jag bodde
hemma och den var en ständig påminnelse om att jag inte var en vuxen
kvinna än, långt därifrån. Behöver ju bara kasta en blick på den så blir
jag påmind om smisk. Vad olydiga tjejer kan råka ut för när dom är
olydiga. Pinsamma och väldigt generande tankar. Förödmjukande. Skämmiga.
Men också ett konstigt sug i hela kroppen. Som en längtan. Men hur kunde
något som gjorde fruktansvärt ont och sved som helvetet på gjorden ge
mig… kåta känslor? Bara för att Anton hade sett den? Skulle det kunna
hända igen, - det fruktansvärt förnedrande som tillhörde tiden man
fortfarande bodde hemma?
Det fanns liksom ingen logisk förklaring till varför den plötsligt
fanns i vårt sovrum om inte mamma tagit med den och faktiskt berättat
något om den. Vad den faktiskt använts till. Att uppfostra mig med!!
Men jag visste att vi skiljts åt i missämja och irriterad
ordväxling kring en småsak igen. Det hände så ofta nu att jag knappt
minns vad det handlade om.
Jag hade fortfarande mina ekologiska skinny jeans med hög midja på
mig och top under ett förkläde, visste att han brukade vela ha mig så i
kroppsnära kläder så jag ville vara min man till lags samtidigt som jag
hade kvar min rustning av tjurighet och taggighet som jag haft under
flera veckor. Eller var det månader nu. Jag ville vara attraktiv
samtidigt som jag stötte honom ifrån mig. Samma var det väl för honom.
Han var alltid attraktiv egentligen, men jag kunde inte se vad jag hade
framför mig för den här stämningen som fanns mellan oss. Han hade svårt
att mjukna upp och svarade mest på tilltal och vi lyckades inte komma ur
den stela konversationen som hade undertonen av besvikelse. Hans
besvikelse över mig. Min tjurighet över honom. Vi kom inte ur det. Det
var småsaker som växte sig stora.
När han kom in i köket hade jag raskt ställt mig vid spisen igen
och stod och hackade sallad till lasagnen som stod i ugnen. Såg att han
var tacksam och glad över hustruns omsorg medan han tog av sig rocken
och framträdde i sin jobb-kostym. Slips och vit skjorta. Vi borde kasta
oss om varandra och ha sex över köksbordet egentligen. Det var väl det
båda helst av allt skulle vilja men det är inte lätt att bryta en
islossning. Det blev ett ”Hej. Det luktar gott” ” Och svar på det;
Lasagne”. En torr puss på kinden som istället för att mjuka upp oss,
fick oss att retirera i försvar igen.
Jag hade inte kommit på hur jag skulle fråga om det här med
borsten. Eller om jag ens skulle ta upp det, nu när jag slänt den ute i
förrådet. Ett slags halvt uppror och protest. Den fanns ju ändå kvar
fast nästa steg skulle vara återvinningen typ. Under en halvtimme sas
det inget mer. Jag stod kvar i köket och han gick upp och bytte om till
jeans och skjorta. Hela tiden väntade jag in det laddade ögonblicket då
jag skulle fråga om hårborsten. Som om frågan skulle avgöra något stort
i mitt liv. Det handlade bara om något så värdsligt som en hårborste som
en viss flicka brukade få smäll med.
Vi hade satt oss vid bordet, vi hade hunnit äta färdigt och
druckit upp våra vinglas och han berättade om sin syrra som ska ha barn,
om nåt på jobbet och jag om ett jobberbjudande men konversationen kändes
krystad. Jag som trodde att det var min sak att fråga om borsten kom
helt av mig när han plötsligt sa;
”Har du tagit hårborsten som låg
i sovrummet på byrån?”
-Va?
- Har du tagit hårborsten som låg i sovrummet?
-
Ja det låg en hårborste där… var kom den ifrån?
- Känner du inte
igen den?
- Va.. nej?
Jag kände att jag rodnade. Det var
fånigt varför skulle jag rodna. Varför skulle jag rodna över en sån
oskyldig fråga? Det hela var så knäppt.
- Det borde du göra.
- Nej jag tänkte inte på det undrade var den kom ifrån och slängde
den i förrådet. Var kom den ifrån?
- Den kom från din mamma. Är du
säker på att du inte kände igen den?
Antons blick kändes
annorlunda, rösten också. Hela situationen gjorde mig obekväm och
generad.
- Varför skulle jag känna igen den? Varför tog mamma hit
den?
Det var en fråga som jag inte hade minsta lust att svara på
men jag hittade inget sätt att undvika frågan.
- Vad tror du?
- Vad är det här för korsförhör det är ju helt sjukt att hon tar
hit en hårborste när jag inte är hemma. Jag är dessutom kortklippt!
- Det kanske är till för en annan kroppsdel?
- Va? (mitt
hjärta började slå snabbare och kinderna började hetta, jag började duka
av och skölja av min tallrik)
- Ok du vet mycket väl att din mamma
brukade ge dig smisk på stjärten med den när du var olydig… så länge du
bodde hemma.
- Va ?? Har hon berättat det? Äsch hon överdriver
varför berättar hon det för dig… jag har faktiskt… inte lust att prata
om min uppväxt och uppfostran… jag får ringa henne och fråga vad hon
menar… vill du ha matlåda med dig i morgon?
- Vi ska absolut prata
om det här.. din mamma gav mig väldigt goda tips på hur jag ska
uppfostra dig lite … det är helt klart att du behöver det igen efter
ditt taggiga beteende mot mig inte minst..
- Skitsnack Skojar du?
- Hämta hårborsten! Nu!!
- Va?
- Du hörde vad jag sa?
- Jag hörde vad du sa Jag tänker inte hämta nån.. (Anton avbryter)
- Nu hämtar du hårborsten genast eller ska jag bära ut dig till
förrådet?
Det var hans ton, hans bestämda röst och hållning som
jag inte kände igen men som jag länge kanske försökt provocera fram.
Varför förstår jag inte riktigt men jag ville bli stoppad fysiskt av den
maskulina kraften hos en man. Som om jag bara kunde känna mig som en
kvinna om jag blir fysiskt tillrättavisad av en man…
Istället för
att sätta igång ett riktigt gräl släppte jag disken på bänken så hårt
att en tallrik gick sönder.
- Nu hade du sönder en tallrik också…
!!
I någon slags rädsla som man känner när man just gått över en
förbjuden gräns maskerad till protest, gick jag med en teatral suck ut
till hallen, öppnade dörren och gick ut till förrådet och tog upp den
skrämmande borsten (med skräckblandad spänning) och tog in den i huset.
I mitt medvetande och minne hade jag ju också gjort det förbjudna;
slängt det enda föremålet i huset som jag inte hade någon egen rätt
till. Borsten som jag alltid ansträngde mig för att undvika fästa
blicken på och gjorde allt för att ignorera, även om den tog ut sin
hämnd på min rumpa med jämna mellanrum bara för att jag var en
frihetstörstande tonåring som knappast var den välartade ängel min mor
ville ha mig till. Redskapet som jag aldrig fick röra, om det inte var
för att jag måste hämta det själv inför en bestraffning.
Den
skräckblandade upphetsande spänningen minskade inte direkt när jag såg
att Anton dragit ut en köksstol mitt på golvet som han satt och väntade
på.
- Här har du din borste ska du borsta din snagg med den eller?
sa jag till honom och försökte dölja klumpen i magen. Spelade han teater
eller var det här på allvar?
Han tog borsten och la den på
köksbordet. Jag kände mig nästan förlamad av hela situationen. Stod helt
passiv bredvid honom vid stolen intill hans knä där han satt och kunde
inte avgöra om det var dröm eller verklighet när han sa med lugn och
bestämd röst;
- Jag tänker som sagt göra precis det som din mamma
var tvungen till ibland och som brukade hjälpa när du var omöjlig och
jag tycker inte att vi kan ha det såhär längre. Jag mår inte bra av det
och det tror jag inte du gör heller. Vi behöver leva som man och kvinna
levt i alla tider. Det betyder att du får lägga dig över mitt knä och ta
konsekvenserna för olydnad och bitchighet från och med nu. Det funkade
förut på dig och det kommer nog funka nu också det är jag säker på.
Det var otroligt nog ingen dröm! Jag var helt vaken och jag kände
plötsligt en sensorisk känsla om stjärten och den tajta kontakten med
jeansens denimtyg tätt på skinnet, som om rumpan började fatta rent
fysiskt vad den återigen skulle utsättas för.
- Du ska få smisk,
gumman!
- Smisk?? Du skojar väl hoppas jag?
- Om en liten
stund kommer du förstå att jag inte skojar!
- Mmmen vi har varit
gifta i två år och du har aldrig gett mig smisk förut? ( Nu höll jag
mina händer fånigt nog och väldigt barnsligt på baken och plötsligt
kände jag mig hundraprocent som en olydig tonårsflicka igen)
- Du
kommer förstå att det här är precis vad vårt äktenskap behöver.
-
Du kan inte mena allvar Anton! Sluta!
- Jag har aldrig varit
allvarligare, svarade han och började knäppa upp knapparna i mina jeans.
När jag försökte hindra honom placerade han två riktigt hårda daskar på
baken så att jag hoppade till. Det lät som pistolskott i köket. Jag
fattade inte vad som hände med mig. Det var naturligtvis otroligt
förödmjukande att bli avklädd de nödvändiga plaggen för att få smäll
igen samtidigt som jag kände en helt ny erotisk känsla inför
bestraffningen! Att det var min man! Inte mamma. Jag stod kvar lydigt
och helt paralyserad inför avklädningen. Som om jag varken kunde
protestera eller ge efter. Bara känslan att inte ha något val. Kunde
bara se på när hans manliga händer krängde ner det tajta jeanstyget i
sällskap med trosorna bit för bit steg för steg ned till knäna. Till jag
stod med stjärten bar som flickan som ängsligt väntar på smäll. Så
plötsligt upptäckte jag att han hade lagt mig över hans knä, vet inte
ens hur det gick till. Hur lätt det var för honom som man att placera
mig där. Med bar stjärt! För trosorna hade han dragit ner tillsammans
med jeansen!
- Snälla … inte smisk…!! vädjade jag och hörde orden
jag sagt förr i andra situationer, ord som jag aldrig trodde att jag
behövde yttra igen sedan jag flyttat hemifrån. Jag hade bara stått och
sett på när knapp efter knapp på mina tajta jeans knäpptes upp av hans
säkra händer. Det fanns ett självförtroende i honom som både skrämde mig
förstås inför vad som väntade men också upphetsande, attraktivt. Bara
min mun fick ur mig protester med en röst som mer och mer liknade en
ledsen olydig flicka som inser vad klockan är slagen.
Han avbröt
inte. Han fullföljde. Att jag inte försökte springa därifrån eller göra
motstånd handlade nog också om det som alla kvinnor vet. Vi har ingen
chans mot en man när det gäller. När han väl har bestämt sig. Smisk är
ändå ett ofarligt sätt för mannen att markera sin makt även om det
svider ordentligt på både rumpa och stolthet.
Och hade han
avbrutit och sagt att han skojade så hade jag… blivit lättad? nej jag
hade blivit besviken… sjukt nog. Ja sjukt nog kände jag i varje cell på
min kropp att det som nu skulle hända var helt nödvändigt för vårt
äktenskap… för mig och att det var något jag hatade fruktade och
åtrådde. Plötsligt såg jag ner på köksgolvet som befann sig typ tio
centimeter från mitt ansikte med stjärten naken och upplagd för smäll
var min högsta punkt i rummet över hans vältränade lär och fötterna på
andra sidan bara knappt nådde ner till golvet.
Så många förnedrande gånger jag befunnit i denna position och nu…
över min mans knä? Tanken svindlade och ännu innan det skulle explodera
skurar av daskar och klatschar på mina skinkor kunde jag helt hänge mig
åt skamkänslorna och det märkligt upphetsande i situationen som var en
helt ny känsla för mig inför smisk.
Mer hann jag inte tänka.
Första klatschen föll tungt distinkt och bestämt och jag kände att det
fanns en uppdämd ilska i smällen. Jag drog in andan som en snyftning och
visste av lång erfarenhet att det var dags att använda mina snabba
inandningar och utandningar för att stå ut så gott det går med svedan de
närmaste minuterna.
Köket fylldes nu av ljudet av en mans daskar på en naken
kvinnostjärt. Ljudet av en kvinna som får smisk på bara stjärten av sin
man. Varken mer eller mindre. En allvarlig hård bestämd aga som en
uppdämd retroaktiv bestraffning för minst ett halvårs dåliga beteende
som hustru.
Daskarna föll hårt och obevekligt. Hans smiskande hand
ömsom träffade mina båda skinkor rättvist i en jämn rytmisk ström under
en två tre fyra fem sex sju minuter och han veknade inför mina vädjanden
böner och jämrande. Mina händer höll efter en stund i hans vader bara
för att jag var tvungen att hålla fast dom någonstans för att stå ut med
den brännande svedan som exploderade på rumpan gång på gång sekund efter
sekund med jämnmod. Tills slut grät jag och än en gång SJUKT NOG är jag
efteråt tacksam att han inte gav efter för min gråt. Att han inte lät
mig styra ens med det kvinnliga vapnet tårar, utan fortsatte att smälla
mig och smälla mig tills min stjärt måste varit helt knallröd och
brännande het. När han äntligen upphörde så var svedan för länge sen
outhärdlig. Rumpan var varm som glöd och mitt ansikte fyllt av
snörvlande tårar. Pausen varade en stund, han strök mig plötsligt ömt
och skinkorna och pratade ömt om att han var tvungen till detta. Att det
var absolut inget han ville göra men som man så var det hans plikt när
hans kvinna behövde en tillrättavisning. Orden kunde väl vara en mans
från förr i tiden, då kvinno-aga var vanligt men det kändes ändå
naturligt, självklart som om det inte fanns något alls att ifrågasätta
kring detta. Att bli ”satt på plats” som kvinna när det behövdes var
liksom lika självklart som att solen gick upp varje morgon.
Jag såg dimmigt genom tårar köksgolvet femton centimeter från mitt
ansikte och kunde se tårarna som föll ner på det, kände den brännande
svedan, den utlämnade känslan med stjärten bar över hans knä, jag kunde
nog känna att hans kuk hade hårdnat under mig och alla känslor var så
motstridiga. Jag ville bara bli tröstad ha försoning, vara i hans famn
och bli knullad. Men så kände jag att han sträckte sig efter nåt och så
kom jag ihåg; HÅRBORSTEN!
Nej snälla Anton… inte hårborsten… jag
har ju redan fått jättemycket smisk…jag ska bli bättre jag lovar…inte
mera smäll…
- Det var längesen den här stiftade bekantskap med dig
men jag märker att du minns den rätt bra?
- Jaa! Inte hårborsten…
snälla den gör så ont… ad och bönade jag där jag låg så hjälplöst som
man gör när man ligger över ett knä för att uppfostras.
- Jag är
ledsen älskling men jag tror din mamma har helt rätt. Först smisk med
handen några minuter så avslutar du med hårborsten.” sa hon. Om du inte
ger henne ordentligt med smäll så är det meningslöst” la hon till.
Åh vad jag hatade mamma i denna stund. Vad hade hon med mitt
äktenskap att göra? Fast någonstans inom mig skulle jag inse att allt
det här kanske jag skulle sända henne en tacksamhetstanke för, senare.
KLATCH!! Den första dasken föll hårt och bestämt och den typiska
mycket välbekanta distinkta svedan, som är ännu värre än den betydligt
mjukare handflatan som också svider som satan efter bara några
klatschar, strömmade genom skinkan in i alla smärtceller och mynnade ut
ut i ett klagande ljud ur min mun.
Sen föll slagen, DASK DASK DASK
ett efter ett i flera minuter, med en kort paus efter varje och det
kändes som nyss jag låg såhär och försökte framhärda svedan, sekundens
väntan på nästa och den korta förberedelsen och nästa och inför varje
snyftade jag till eftersom en häftig inandning på något sätt mildrar den
där förbannade svedan som stackars flickor och unga kvinnor fått stå ut
med i alla tider. Så är det känslan också.. att man ligger här och får
smäll för att man förtjänat det, att det bara är ens eget fel för att
man aldrig lär sig hur stor man än blir, och så är det den nya insikten;
att det är min egen man som smäller mig! Den nya sexuella sensoriska
situationen att ligga över sin egen mans knä. Att det är hans hand som
smiskar. Att det är han, min man som håller i borsten. Hade han gått en
kurs hos mamma eller har alla män det här i sig? Att kunna smälla sin
kvinna på stjärten? Flera långa minuter smisk med hårborsten. Jag
fattade inte hur jag skulle hålla ut.
När hårborstens baksida träffade min stjärt för sista gången fick
jag ligga kvar en stund medan hans som nyss varit så sträng mot mig och
agat mig nu smekte skinkorna långsamt och han måste fan bränt sig så
varm var stjärten efter allt smäll jag fått. Sen jag gled ner på golvet.
Jag snörvlade och snyftade och hörde Antons lugna stämma;
-”Det
här behövde du Anna, jag tror på den här… livsstilen mellan oss och det
kommer bli mer smisk i det här huset”.
Jag hamnade så på golvet
och gned mig försiktigt om mina glödande skinkor och jeansen och trosor
neddragna till vaderna.
Jag halvsatt på golvet och kände hur hans hand smekte mina kinder
och strök bort tårar, tröstande och lugnt förmanande. Jag lyssnade på
hans ord och förstod att från och med var det de här som gällde nu
mellan oss. Jag skulle kunna vara en lydig fru, mjuk och kärleksfull och
alltid lämna sista ordet till honom, annars skulle detta hända igen och
igen. Jag skulle få smisk i fortsättningen. Och så kände jag mig
ofattbart kåt. Jag hade aldrig fattat detta om mig själv tidigare . Att
jag hade behövt detta och att det skulle föra mig så nära min man, inte
tvärtom. Tydligen hade både mamma och han fattat det innan mig. Mina
blickar fastnade på hans kön under jeansen.
Vår första tid tillsammans brukade jag ofta suga av honom. Ibland
flera gånger om dagen. Jag älskade det och njöt verkligen av det. Men
det hade inte hänt på flera månader. Han kände mitt begär som väckte
hans eget och förde mjukt mitt ansikte mot hans skrev. Medan det hela
tiden pulserade en svidande eftersmärta om stjärten, ett tickande
stingande öppnade jag ivrigt hans gylf och visste inte hur jag skulle
klara att ha kuk i munnen samtidigt som jag fortfarande snyftande. Jag
stryker ena handen över bulan i hans gylf samtidigt som den andra handen
fortsätter att gnida om min otroligt varma och svidande stjärt.
Nu vill jag inget hellre än att ta hans sats i min mun igen. Jag
fortsätter att massera hans kuk genom jeansen.. Jag blir ivrig och
känner att jag vill se den och smaka på den. Han verkar vara lika ivrigt
upphetsad som jag. När jag fått upp knapparna i hans gylf och tagit fram
den, släpper ut den hårda kuken. Den står inte bara, den ser så god ut
också. Han tittar på mig och säger att han väntar på att jag ska smaka
på den.
Min hand går från att krama hans stenhårda skaft, och reta ollonet
med fingertopparna, till att massera hans lena pung. Jag smeker hans
kulor lite lätt i min hand och han ger ifrån sig ett avslappnat tyst
stön. Jag låter min hand vandra vidare, för att dra min mans förhud fram
och tillbaka en stund. Små, korta, snabba rörelser, följt av långsamma
hårdare. Fortfarande kan jag inte medvetet sluta snyftandet efter
gråten.
Han lutar sitt huvud avslappnat tillbaka och blundar. Jag tittar
på hans ansikte samtidigt som jag runkar hans kuk lite snabbare.
Musklerna i hans ansikte får en annan form, och jag förstår att han
känner en intensiv njutning.
Hans kuk ser helt enorm ut när jag sitter så här under den. Jag greppar
ömt skaftet av min mans kuk och höjer upp den mot hans mage, för att
komma åt hans pung med mina läppar. Med hjälp av tungan smakar jag och
suger in hans högra kula i min mun och virvlar ömt runt den tills att
jag hör ett stön och känner hur hans ben skakar till. Jag låter mina
läppar omfamna den andra kulan och ger den samma behandling. Jag är redo
att suga kuk nu. Hela tiden sticker och svider det och påminner om hur
otroligt mycket det svider fortfarande efteråt.
Jag stoppar oförberett in kuken i min mun. Han stönar medan kuken
är helt inne. Jag masserar hans pung med den vänstra handen samtidigt
som jag masserar roten av hans penis med min högra hand. Tungan jobbar
sig runt ollonet, ner över skaftet och tillbaka. Jag slickar och suger
och älskar det. Åh vad jag väntat efter det här! Att ha en stor kuk i
munnen igen. Vad vacker en kuk kan vara! Antons stora kuk modell XXL när
den är styv.. Smaka den svälja den slicka den. Trösta mig med den efter
smisket. Som en napp medan snyftningarna sakta avtar efter hans stränga
bestraffning. Jag möter skamset Antons blick emellanåt. Skamset eftersom
jag precis fått smäll. Jag skäms lika mycket av det som när jag var
yngre och fått det hemma. Då kunde jag skämmas i veckor efteråt. På så
sätt är det ingen skillnad. Han tycker om det han ser, min skam som
bränner på kinderna och jag förstår att han vill ha mer.
Jag låter honom knulla mig i munnen. Han har ett stadigt grepp om
mitt hår och juckar mot mitt ansikte. Han är stenhård. Han gnider sitt
ollon mot min gom och säger att han är redo att komma.
Jag tar ut kuken ur munnen ett tag för att jag vill hålla ut på
det. Jag byter ställning för att kunna smaka Antons blodfyllda stånd.
Mmm, han smakar så gott. Som brieost fast kuk. Den smakar kuk och det
går egentligen inte att jämföra med nåt annat. Jag slickar och suger och
känner hur min fitta pulserar och behöver bli ordentligt knullad - men
nu när han agat mig och jag behöver tröst och oral tröst handlar det
bara om En sak - att få en stor kuk och härlig sats sperma i munnen. Att
smaka kuk.
Jag börjar bli ivrig och suger allt häftigare på Antons kuk. Han
drar mitt huvud närmare medan han juckar in i min mun. Jag behöver inte
göra något, mer än att gapa stort och ta emot kuken. Den smakar så gott.
Jag låter tungan jobba lite. Jag vill ha den där sperman nu. Han
beordrar mig att ta emot hans sats. Jag får fram ett gurglande "Ja" mitt
i sugandet. Jag blir så upphetsad och att jag nyss fått så mycket smisk
ökar kåtheten så att jag börjar stöna samtidigt som jag suger.
Jag
suger och han juckar allt häftigare i min mun. Han säger med
ansträngning åt mig att han kommer. Jag fortsätter att suga och väntar
på att han ska fylla min mun med säd. Det blir varmt. Jag känner hur min
man kommer i mig. Jag känner vartenda sprut i min mun. Han sprutar flera
gånger. Hans kuk pulserar mot min gom i takt med hans stön. Munnen är
fylld av sperma och sväljer i omgångar, jag njuter som om jag befunnit
mig både i helvetet och i himlen på samma gång. Han säger att det är
nyttigt med sperma. att kvinnor som suger mycket kuk håller sig friska
med han stryker mig ömt om håret. Det rinner ut munnen på mig och med
tungan försöker jag fånga upp varenda droppe. Jag kommer som vanligt att
behålla smaken i munnen länge. Smaken av kuk. Jag ska vara hans lydiga
hustru från och med nu tänker jag.
Hårborsten. Den skulle hädanefter ligga på vardagsrumsbordet.
Fullt synlig. Alltid som en påminnelse om vad som händer om jag är
olydig, slarvig, nonchalant oansvarig m.m. Det var pinsamt att ha den
där när vi fick besök. Speciellt av kvinnliga vänner, eftersom att jag
tror att dom fattar. Mitt hår behöver inte den stora breda borsten och
tjejer vet ju kanske, har egna smärtsamma erfarenheter vad borstar också
kan användas till. Speciellt när de ligger på en sån omotiverad plats
som på vardagsrumsbordet. Kan känna deras undrande blickar men det är
väl bara inbillning hoppas jag. Men konstigt att ingen frågar. Det hände
att jag plockade undan den förstås när inte Hampus var hemma. Men om jag
glömde lägga tillbaka den fick jag jättemycket smisk med den när han kom
hem.
Ibland sneglar jag på den eftersom jag tycker den hånler åt mig.
Ibland lovar jag mig själv att den aldrig aldrig ska komma till
användning igen. Att Anton aldrig ska behöva ge mig smisk igen.
Samtidigt vet jag att hotet om smisk, om smisket... att det blivit som
ett kitt mellan oss som håller ihop oss som man och kvinna. Någon har
skrivit; Smisk i äktenskapet gör att hon aldrig hinner bli för bitchig
och taggig mot honom- och Han hinner aldrig bli så arg på henne att han
skrämmer henne alternativt drar sig undan helt. Innan dess har hennes
röda och svidande stjärt återställt den gamla ordningen och dynamiken
mellan mannen och kvinnan, som är som tändgnistan till kåtheten. Och
efteråt... Jag känner mig mjukare kvinnligare kåtare lydigare på ett
fint sätt och när man går omkring en hel dag och är öm om baken och inte
kan sitta så är det ju en ständig påminnelse om vilket avtryck ens man
gjort rent sinnesmässigt fysiskt.
Och mamma, jag hatade att se att hon la märke till den när hon kom
på besök. Hampus hade väl berättat för henne och hon visste väl att
Anton börjat med smisk. Till mig sa hon att hon är glad att vi verkar
fått det så bra tillsammans igen. Hoppas du sköter dig nu Anna" sa hon
och klappade mig lätt på stjärten när hon gav mig en kram strax innan
hon gick. Klapparna var oskyldiga men otroligt menande. En tydlig signal
att hon visste att jag börjat få smäll igen. Jag hatade att mammor
alltid ska få rätt. Fortfarande. Att det aldrig skulle kunna vara Anton
som gör nåt fel. Aldrig Mannen. Att det bara handlar om kvinnan som
behöver tuktas. Om mig som fortfarande behöver smisk.
En enkel
anledning att undvika smisk är ju helt enkelt att det svider rätt bra om
man får ordentligt med smisk. Det är först efteråt det känns varmt och
skönt, tycker i alla fall jag. På något liknande sätt är det ju med det
psykologiska. Varmt, spännande när man tänker på det efteråt eller
innan, men att bli lagd på plats och börja få smisk är inget jag känner
att jag vill framkalla 'med flit', hur kåt jag än vet att jag kan bli
efteråt. Så därför är själva hotet att få det nuförtiden något som gör
mig bättre, mer disciplinerad, tänker på hur jag uppträder. Mer kvinnlig
kan man väl säga. Några gånger har det också hänt att han skickat mig i
säng efteråt, trots att det är långt ifrån läggdax. Det känns väl sådär
att ofrivilligt gå raka vägen i säng (eller snarare småspringa för det
är verkligen "Bums i säng" som gäller) som en olydig flicka med svidande
stjärt. Men sexet då han senare går och lägger sig, även om jag hunnit
somna är liksom starkt kryddad. Kåthet-ömheten och den pulserande värmen
som sitter i ett bra tag när stjärten är alldeles knallröd och riktigt
febervarm- endorfiner -skammen - dominansen.
Jag har nog fått mer
respekt för min man för att jag vet att det kan hända. Då menar jag inte
respekt av rädsla utan respekt som i att respektera. Att det inte är ok
att behandla honom (eller andra) precis hur som helst för att man känner
sig grinig. Det är renande och man kan börja från ett rent vitt blad
efteråt.
Läser några kvinnliga kommentarer i en tråd och håller nog med;
"En man som klarar av, i dagens jämlika samhälle, att smiska sin
kvinna, han har ett enormt stort intellekt och förmåga att se utanför
samhällets normer och inse vad hans kvinna verkligen mår bra av! "
"Smisket han ger mig är inte pga. att han inte kan tala för sin
sak, eller vinna över mig i en diskussion. Det händer något i kroppen.
Han ger och jag tar. Ämnen frigörs. Närheten smisket ger, den psykiska
talar jag om nu, det är svårt att komma i närheten av den på annat sätt.
"
"Smisket han ger mig är för min skull. För att jag ska må bra. Det
är lite som ett superlim i vår relation. Vår underbara hemlighet. Jag
blir lugn, harmonisk. Stress rinner av mig. Måsten försvinner. Massage
och bubbelbad kan ta sig i häcken jämfört mot smisk! "
"Smisk är äkta kärlek."
"Smisk håller mig på den rätta linjen, det är som ett kitt mellan
mig och min man"
"Det blir väl så i dagens samhälle (Det är FEL att slå kvinnor!)
att män kanske inte vågar bejaka dessa sidor hos sig själva de heller.
Alla ska tycka likadant, klä sig likadant och vara jämställda till
förbannelse. Inte undra på att det är så många som skiljer sig! Vem fan
tänder på en kopia av sig själv? Vem har passionerat sex med en
roommate?