När jag var i 20 års åldern skulle jag, Camilla och våra pojkvänner till
Burma på långresa. En av killarna hade ett journalistiskt uppdrag och vi
var alla mycket medvetna och intresserade av andra kulturer.
Då vi var där fick vi information om en speciell man som skulle
vara inspirerande att träffa. Han var "vänster" levde alternativt i
djungeln och hade massor med intressanta tankar om etnologi och
alternativa levnadssätt i enlighet med naturen.
På vägen
dit besökte vi ett vattenfall som var rätt känt. Bara min pojkvän hängde
med mig och Camilla dit. Längst ned vid vattenfallet fanns lugnt vatten
som såg mycket badvänligt ut. Jag och Camilla kände för att bada men vi
hade ju inga baddräkter med oss, men vi tänkte att vi kunde bada med
kläderna på som många gör i Indien. Min kille avrådde oss från det men
innan vi bestämde för att göra det i alla fall hade han gett sig av på
egen tur för att fotografera apor.
Hursomhelst så gjorde vi det.
Badade alltså.
När vi hoppat i det härliga vattnet märkte vi att det bara var män
där i vattnet. Män. Män. Många män.
Och där var vi, två snygga blonda svenskor med blöta genomskinliga
tyg runt våra kroppar, och vi var alldeles för oerfarna för att fatta
vad vi gjorde. Männen började ropa på oss, närma sig oss i vattnet, och
få oss att simma åt olika håll ifrån varandra med män i bakvattnet. det
började kännas obehagligt. Några män försökte sätta blommor i håret på
Camilla medan hon simmade och vi kände att nu börjar det bli farligt när
de började tafsa.
Jag försökte ropa på min kille (det var i och för sig rätt
irriterat mellan oss då men det är en annan historia) men han var någon
annanstans och fotade apor och märkte inte uppståndelsen kring oss.
Precis då jag kände att min man skulle finnas där för att beskydda mig!!
Till slut lyckades vi ta oss upp från vattnet och uppför bergen,
från tafsande händer på bröst och rumpa, och äntligen dök pojkvännen upp
som stoppade det värsta.
Vi sa till några vakter och sen blåstes det i visselpipor och
några av pojkarna/männen som trakasserade oss försattes med handfängsel
och in i piketbilar och det blev obehagligt på ett annat sätt. Vi fick
höra rykten om att oskyldiga dödats av polisen för att ha anklagats för
att antasta kvinnliga turister. Så från att ha varit offer, kände vi oss
nästan som förövare. Vi följde med till stationen inte helt säkra på att
vi kunde identifiera männen och ville bara ha en ursäkt och sedan en
försäkran att männen skulle sättas på fri fot. (dom blev slagna med
käppar)
När vi efter denna mardrömsdag äntligen kom "hem" till vårt slitna
hotellrum, jag och pojkvännen, hände något jag aldrig kunnat drömma om.
Min kille tyckte att jag och Camilla burit oss otroligt
ansvarslöst åt och dessutom att vi bara struntat i hans råd. (Det hade
varit en grej under en längre tid)
Och så sa han att jag borde ha
smisk!
Jag, chockad över hans kvinnoförnedrande ordval kontrade med att
det var för jävligt att man inte kunde få bada som tjej och att jag
faktiskt inte visste något om den kulturen här.
Men egentligen var min vrede borta för länge sedan, hade jag
dåligt samvete. Så hände något otroligt.
Jag som äntligen var i
tryggt förvar, hos min egen man, fick SMISK! Av min egen man!
Han
tog mig med precis så mycket kraft han behövde och la mig, nyduschad och
med bara linne över min nakna kropp, tvärs över hans knä där han satt på
sängkanten. drog upp linnet och gav mig SMISK på stjärten!
Min reaktion var chock till en början, sen höga protester men
samtidigt kände jag, som alltid kämpat för självständighet och kvinnliga
rättigheter, att jag förtjänade det!
Han bara fortsatte att smiska mig en jättelång stund fast att jag
jämrade mig och höll på.
Det är svårt att beskriva vad som hände men det var något nytt som
plötsligt fanns mellan oss som inte hade med våra personligheter att
göra utan mera med att han var MAN och jag var KVINNA. Hans Kvinna.
Jag fick smisk, inte som nu ska vi leka kinky, utan som UPPFOSTRAN
och jag gav liksom efter lydigt över hans knä och tog emot aga med
tårarna rinnande. Det höll på en bra stund. Han tröstade mig en stund
efteråt, våra läppar möttes i försonande kyssar (hur kunde jag bara
förlåta honom) och jag förundrades över hur det kunde svida i skinkorna
med sådan hetta.
Sen la han mig på sängen. Jag höll mig om min otroligt röda rumpa
medan han klädde av sig. Han var inte direkt opåverkad av att ha gett
sin flickvän smisk. Han hade ett präktigt stånd som hoppade ur
kalsongerna!
Sen tog han mig direkt utan förspel, (behövdes inte för min del
heller så det var inte bara en känsla av smärta och förnedring från min
sida).
Vi pratade inte om det de närmaste dagarna. men jag tänkte på det
som hänt varje dag. Höll mig ofta tätt vid hans sida, höll i hand som
gett mig det där oförglömliga smisket, vi älskade mer än på mycket
länge, och jag förundrades av hur jag fungerade och reagerade på att han
faktiskt bara tog sig fräckheten att ge mig smisk på stjärten.
Och jag undrade om han berättade det för Camillas kille. Om
Camilla rent av också fick smisk den där dagen. Men jag har aldrig vågat
fråga. När jag försiktigt klädda på mig trosor shorts över min röda
rumpa morgonen efter, undrade jag när han hade bestämt sig för att ge
mig smisk. Om han funderat på det länge eller om det var ett plötsligt
infall. Tänk om han hade pratat om det med Camillas kille. De var ju
tillsammans med varandra en stund på vägen hem. Tänk om de pratat om att
vi båda borde ha smäll när vi kommer till hotellet? Jag sneglade på
Camillas runda söta rumpa under klänningen. Det gick ju inte att se
under det tyget och hon var nästan överdrivet trevlig och glad som jag
var, kanske för att inte avslöja att man timmar innan snyftat och gråtit
som en liten flicka när man fått smisk?
Och jag lärde mig en läxa den där dagen, men det hade jag gjort
även utan smisk.