Ett undergivet år

Jag heter Sue och här är en alldeles sann lite historia ur mitt liv.
Nu är det Me too tider och jag älskar det. Men nu ska jag berätta om ett förhållande jag hade med en ung man som på ett sätt går helt emot denna rörelse och kraft men faktiskt var helt frivillig. Det är väldigt motstridiga känslor men jag blir inte upphetsad av det politiskt korrekta, men jag är medveten om att mina erfarenheter jag delar med mig av här har lyxen att ske under frihet. Till skillnad från andra kvinnor som har samma erfarenheter. Jag levde med en man under 90 talet och vårt förhållande osade av sex. Jag var 25 år, han var 28. Den första tiden: Jag hade fått låna ett hus på Rivieran och vi hade playor, franska och värme. Vi hade känt varandra några månader när någonting behövde göras upp. Något outtalat, en spänning som började bli påtaglig det kan jag se såhär långt efteråt. Alla mina killar jag haft innan honom som avläst varandra sedan jag var 16. Jag fångade dom lätt, vilken kille jag än ville ha fångade jag dom, jag var ju söt. Kanske väldigt söt. Men samtidigt krånglig och manipulerande. Mina förhållande blev jobbiga och till slut kärlekslösa, aldrig riktigt lyckliga. När jag inte kunde styra killarna dit jag ville kunde jag sexvägra men först då jag låtit dom tro att dom ska få nåt (med kuken hård och redo.) Nån sa att jag var en cockteaser.

Det hände just en natt där i huset vi var ensamma i på franska Rivieran. Han tryckte sig på mig med stånd men jag stängde porten och satte mig upp ur sängen och tände en cigarett. Surade. Tror att det var för att jag surade för att han inte gått tillbaka till huset för att hämta min bikini jag glömt tidigare under dagen. (Ja jag krävde uppassning).
Det var mitt i natten och ganska varmt. Jag hade ett tunt blått nattlinne med vita prickar och han var naken och som sagt med kuken i vädret. "Vad var det som var fel nu då" ville den liksom fråga, kan jag tänka mig.

Han satte sig också upp bredvid mig och när jag inte ens svarade på någon av alla hans frågor tog han cigaretten ur min hand. I stället för att själv ta ett bloss fimpade han den helt fräckt fast den var nytänd i askkoppen på nattduksbordet. Vad han sen gjorde utan att säga ett ord förändrade allt mellan oss. Han tog mig i armen och med precis den kraft som krävdes drog han ner mig tvärsöver hans knä. Sen drog han upp mitt linne över ryggen fortfarande utan ett ord och sen följde resten som följer för olydiga flickor, utan att han sa ett ord. Ja jag fick ordentligt med smisk på bara stjärten! Han smällde mig först långsamt och sedan i ett högre tempo med hårda högljudda klatschar på min bara stjärt och redan från början var jag chockad, sedan förödmjukad och sedan gick allt fokus åt att bara stå ut med SVEDAN. ÅH vad det sved.!!!! Jag hade aldrig fått smisk tidigare och nu fick jag en ordentlig omgång! Jag försökte bita ihop, ville inte att folk utanför skulle höra men det gick inte att hålla tillbaka mitt jämrande även om jag lät det komma i kudden. Bestraffningen. Det kändes som tio minuter nej det kändes som det aldrig skulle ta slut. Jag låg över hans knä som en olydig flicka och fick ju vad jag förtjänade, hjälplös undergiven, maktlös som en barnunge och till slut hulkande jag som en liten flicka. Klatscharna, hans handflata mot min nakna stjärt, måste hörts långt ut på gatan.

Ljudet går ju inte att associera till NÅGOT annat än en tjej som får smisk och bara det var så förödmjukande. Jag var ju enda tjejen i huset! När det äntligen äntligen var över lät han mig ligga kvar en stund snyftande precis som man snyftade när man var liten flicka. Sen satte han mig i sitt knä och strök mig över håret tröstande, fortfarande var det ingen av oss som sa ett ord. Min stjärt måste varit 100 grader varm och skinkorna var HELT HELT knallröda och jag kände skammen genom hela kroppen. Jag hade ju fått smisk på bara stjärten och jag hade förtjänat det. Ingen av oss behövde nämna det senare. Efter en stund sa han t mig att lägga mig i sängen. Nu skulle han själv gå ut på balkongen och ta ett bloss. Jag lydde, som jag från och med nu mest skulle komma att lyda honom och efter en stund kom han till sängen där jag låg på magen under täcket med avtagande barnsliga snyftningar som inte vill ge med sig. Han lyfte lakanet. Tog en kudde och la under mig, drog än en gång upp linnet och kunde betrakta sitt hänsynslösa verk: min nysmällda knallröda rumpa. Sedan tog han mig bakifrån rakt upp och ned, utan att fråga, tog vad som var hans och jag har nog aldrig varit så upphetsad i hela mitt liv!

Dagen efter, fortfarande inte ett ord, det behövdes inte. Allt var annorlunda nu. Jag följde lydigt med till stranden. Jag var på ett konstigt sätt upphetsad av ömheten om stjärten. Men frånvarande. Ville inte på något sätt reta upp honom och skämdes en hel del för vad som hänt. Var inte ens arg på honom egentligen, mest kände jag mig dum men underligt upphetsad av situationen. Vi pratade inte om det som hänt mig. Att jag fått smisk. På allvar. Blev kåt av det faktum att jag hade svårt att sitta ned och det pinsamma det påminde mig om och gjorde mig generad, och att skinkorna fortfarande var rosaröda. Och nu ska ni får höra:
Dagen efter. I stället för att dölja stjärten på beachen valde jag att visa upp stjärten i bikinitrosor som visade mycket rumpa. Jag hade solglasögon och slapp möta människor blickar men det var sjukt upphetsande att gå förbi tjejer och par på stranden så att alla kunde se att jag fått smäll! (det hade jag förstås aldrig gjort i Sverige med risk för att jag kunder känna någon). Jag undrade vad de sa (hörde nån kvinna säga ordet "fessée" som betyder smisk på franska. Eftersom jag var själv då på stranden när jag spankulerade vid vågorna, visste jag inte om de fattade att jag fått det av min kille/man eller om de trodde att jag bara var en äldre tonårsflicka som fått smisk hemma av mamma eller pappa. (Jag kunde absolut tas som en 17-åring). Aga är ju vanligt i Frankrike. Låg också på stranden bredvid min kille, på magen förstås, jag var fortfarande öm men då kunde alla se rodnaden även om parasollet dolde en del. Min kille verkade ta det med ro, nästan stolthet. Efteråt har jag tänkt om han var rädd att folk skulle se på honom som en hustrumisshandlare. Men smisk på rumpan anses ju inte som misshandel direkt, mer som en bestraffning, och skammen hamnade hos mig. (och det gjorde mig kåt) Ser man en kvinna som fått smisk undrar man väl mer vad hon gjort som förtjänat det. Och så fnissas det säkert en hel del.
Dagarna följdes av mycket sex. Det fullkomligt osade sex mellan mig och min kille och jag vägrade honom aldrig mer sex. Det var sexigt att låta honom ta mig fast jag själv inte var "på" eller överhuvudtaget beredd. Jag var hans kvinna och han hade rätt att knulla mig när han ville. Ofta när jag höll på att laga mat, diska, baka eller vad som helst och nästan alltid bakifrån. Jag gick ofta ner på knä och sög, svalde allt och oftast ville han ha mig hemma utan trosor. "Det är praktiskt att kvinnan är utan trosor ifall man vill knulla eller behöver ge henne smisk”, sa han en gång.

Jag fick också smisk i fortsättningen. Över hans knä. På bara stjärten. Alltid som straff. Ordentlig. Det var ingen lek. Han gjorde allt ordentligt. Knullade mig ordentligt. Agade mig ordentligt. På fullaste allvar, det gjorde jätteont men mitt i allt var det otroligt upphetsande efteråt, före, och tiden emellan. Att veta och faktiskt vara rädd för att få smisk var samtidigt upphetsande! Det blev sexigt att vara lydig. Och sexigt att veta vad som kunde hända på min rumpa om man inte var det. Jag vande mig att känna in hans signaler och när jag var nära gränsen till hans irritation och hade massa strategier för att undvika hans bestraffningar. Kanske är det rädslan att få det som gjorde det upphetsande också? Fick en klump i magen varje gång jag fattade att jag skulle få smisk igen och gjorde allt för att slippa. Hur fungerar vi människor eller hur fungerar vi kvinnor egentligen?

Det förekom också skamvrån några gånger. Att vara kvinnligt undergiven honom för bortsett hans idéer om hur relationen skulle vara; traditionellt man och hustru så var han ingen skitstövel. Han var charmig, vacker, sexig och samtidigt en gentleman. Stark och beskyddande. Det svåraste var kanske när han inför människor jag kände kunde ge mig kärleksfulla daskar. Som att visa att jag tillhör honom, inte typ två klappar utan 5-6 och då tror man att alla fattar att jag är en tjej som får smisk på allvar också hemma. Det blev också allt mer sällan han fick anledning att smälla mig på stjärten ju mer lydig och lyhörd jag blev. Samtidigt kanske jag förlorade en bit av mig själv. Han slog mig aldrig någon annan stans än på stjärten och det var jag aldrig orolig för heller. Ritualen var detsamma. Jag fick själv klä av mig från midjan och ner och lägga mig över hans knä.

Alltid när jag är på stränder och ser unga snygga kvinnor visa sina skinkor kollar jag ibland efter rodnader och märken och undrar om någon annan skulle våga göra det jag gjorde. Vad skulle jag själv tänka om jag såg nån tjej på magen på stranden som uppenbarligen nyss fått smisk? Kanske jag skulle tänka att hon får det kanske så ofta så hon tänker inte längre på att det syns. Den här smisksidan har många fina berättelser, främst av kvinnor. Ibland kan man undra varför det betraktas som lite kinky med smisk när det är ganska vanligt att tjejer får det.

NyareÄldre