Många människor tycker att smisk och BDSM och liknande är konstigt och
jag förstår dem. Vem tycker om smärta frågar man sig? Vi människor
försöker ju istället allt som oftast att undvika just smärta. Men i mitt
fall så är smärtan, t.ex. svedan över stjärten, efter en fysisk
tillrättavisning med riset, en del av något mycket större, nämligen
förhållandet med min man och kärleken till honom.
I alla förhållanden anser jag att det bör vara en person som leder
och styr upp det hela - här är mannen de flesta gångerna den naturlige
ledaren och mest lämpad - och i vårt fall är det Michael, min man, som
har den rollen. Inte så att jag inte har något att säga till om, för det
har jag faktiskt, men det är min man som fattar de avgörande besluten,
när det gäller ekonomi t.ex. Både där och i övrigt är jag underordnad
Michael. En underordning som jag accepterar med glatt hjärta!
Kvinnlig underordning i dagens samhälle är minst sagt en het
potatis. Särskilt feministerna går i taket och talar om "könsförtryck"
om "manschauvinism" och om "misshandel", om mannen lägger sin kvinna
över knäet och ger henne - ofta välförtjänt - smisk med handen eller
något redskap på bara stjärten. De vägrar att acceptera den naturliga
underordning som finns i samhället mellan kvinna och man. En
underordning, som jag tror är nödvändig för ett lyckligt förhållande och
ett fungerande samhälle. Livet får inte bli en tävling mellan mannen och
kvinnan, en ständig kamp och konkurrens. Mannen och kvinnans främsta
uppgift och dominerande roll är att stödja och hjälpa varandra och ge
varandra kärlek. Den naturliga önskan hos kvinnan, att behaga sin man
och ordna det bra för honom både i och utanför sängen, blir en naturlig
del av denna underordningsprocess.
När vi kommer till den fysiska sidan, blir kvinnans accepterande
av mannens rätt att ge henne smisk/aga en bekräftelse på hennes
underordning. Vad är en större markering av kvinnans kärlek till mannen,
än att hon ger honom rätten att "tukta" sig! Men det är också ett stort
förtroende och får inte missbrukas av mannen. Kärleksfullt smisk eller
tillrättavisande aga, får aldrig övergå i misshandel. Kvinnan
underordnar sig frivilligt, hon är inte och får aldrig bli mannens slav.
Kärleksfull smisk: Är det bästa som finns. När jag lägger mig över
Michaels knän och han drar ned mina trosor och ger mig handsmisk över
den nakna stjärten så att det svider så där riktigt skönt, då blir jag
avslappnad i hela kroppen - den naturliga reaktionen är att spänna både
skinkorna och den övriga kroppen och det tar ett tag att lära sig
slappna av trots svedan - och bara ligger där och lämnar ut min kropp
till honom. Om handsmisk är en fantastisk upplevelse - även sexuellt -
så är smisk med riset en annan femma. Björkriset ger en otrolig sveda
och det tar tid att vänja sig. Jag har lärt mig att njuta även av riset
och får inte sällan orgasm när "smärttröskeln" är nådd och stjärten inte
kan "uthärda mer". Jag har fått några av mina bästa utlösningar, när
riset randat rumpan ordentligt, vilket kanske inte direkt varit Michaels
avsikt, när han velat utdela en kännbar bestraffning för något ofog jag
hittat på.
Tillrättavisande och bestraffande aga: Tillrättavisande och
bestraffande aga är inte så helt väsensfrämmande från kärleksfullt
smisk. Den ges visserligen för att göra kvinnan uppmärksam på brister i
hennes uppförande och beteende och är främst korrigerande, men också
bestraffande. Dvs när kvinnan ligger där med sin svidande stjärt, kan
hon börja fundera på hur hon ska ändra sitt beteende för att motsvara
mannens fordringar. Men även tillrättavisande och bestraffande aga ges
med kärlek. Den stora skillnaden är att tillrättavisande/bestraffande
aga ges utan direkt samtycke. I vårt fall innebär det att jag mycket väl
kan få dra ned byxorna och trosorna mitt under ett TV-program som jag
gärna vill se och få ris för dåligt uppförande eller
olydnad/"bitchighet", fast jag inte har det minsta lust. Men jag har
gett Michael den rätten, vilket är ett stort förtroende, som han inte
missbrukar. Tillrättavisande/bestraffande aga är, tycker jag, en
naturlig del av kvinnans fostran. En skillnad, i vårt fall, är också att
det är fråga om aga (om än kärleksfull), som ska svida ordentligt i
stjärten och inte om smisk, som en främst relationsskapande handling och
upplevelse.
Underordning och smisk som en del av den sexuella relationen:
Givetvis finns i grunden till smisk den sexuella upplevelsen. Att mannen
ger sin kvinna smäll på bara stjärten för ju alltid tankarna till total
underordning, ja rent av underkastelse och kan göra både deltagarna och
eventuella åskådare oerhört sexuellt upphetsade. Själv njuter jag
oerhört av att få smisk, till och med av det svidande riset. Som jag
berättat tidigare så har jag fått några av mina skönaste orgasmer mitt
under en sträng tillrättavisande/bestraffande aga med björkriset. Kort
och gott: Svedan och smärtan når en sådan nivå att kroppen inte vet hur
den ska hantera de båda storheterna och svarar på det enda sätt den
känner - genom en ordentlig utlösning! Ofta går det emellertid inte så
långt, utan smisket/agan blir en del av förberedelsen till samlaget. Jag
är aldrig så upphetsad och så villig att tillfredsställa Michael, på
alla sätt han vill, som efter ordentligt med smisk! Effekten på Michael
är den samma. Han blir otroligt hård och faktiskt längre och grövre av
att ge mig smisk, vilket jag ju bara är tacksam för!
Sammanfattningsvis kan jag säga att smisk och aga är en fantastisk
krydda i våra liv och ger helt nya dimensioner. Jag rekommenderar det
starkt, men samtidigt tar det tid att lära sig spelreglerna och att
slänga stoltheten överbord och som kvinna ge sig hän i total
underordning under mannen. Och en sak till. Alla tycker inte om smisk
och smärta och kommer aldrig att göra det. Att försöka tvinga på sin
partner en fysisk livsstil av det här slaget leder bara till att hon
lämnar förhållandet förr eller senare. Den som bara upplever smärtan och
inte lusten i smisket, ska naturligtvis inte ägna sig åt den här
livsstilen bara för att behaga sin partner.
Hälsningar och många kramar,
Fredrika