Smiskberättelse

För ett antal år sedan, när jag bodde i USA på östkusten, blev en sammanslutning av framförallt högutbildade och inflytelserika män, som bildat ett sällskap för fysisk (smisk, BDSM) och andlig fostran av sina fruar, känd eller kanske snarare ökänd som "The Spanker's Club". Det här är en berättelse byggd på verkligheten, men med namn och andra uppgifter delvis ändrade.

Augustus Cunningham och hans fru Liza hade nyligen flyttat in i sitt hus i Norfolk utanför Boston. De hade kommit ända från Kalifornien, där Augustus lett ett framgångsrikt dataföretag de senaste 8 åren - trots sin relativa ungdom, han var 37 år gammal, var han redan dollarmiljonär många, många gånger om. Hans hustru Liza var en lynnig och yppig 27-årig brunett, som han valt mera för utseendets skull, än för hennes intelligens. Hon var ordentligt bortskämd! Van att få allt hon pekade på, som dyrbara underkläder, klänningar, parfymer, skor, väskor ... Och Augustus lät henne hållas. Han var stolt över att ha en så vacker fru, att det kostade en och annan dollar fick han acceptera. Men Lizas humör blev bara värre och värre. Både Augustus, hemhjälpen och kokerskan råkade ut för hennes nycker och utbrott. Det var tydligt att lyxlivet inte var en garanti för gott uppförande. Till sist beslöt Augustus att flytta sin verksamhet till Boston för att byta miljö. Liza tycktes till att börja med mjukna. Allt det nya intresserade henne, men snart var hon tillbaka i gamla hjulspår igen.

Augustus höll sig allt mer på jobbet för att slippa undan allt gräl och bråk - det tog tid att flytta in i nya lokaler och att ägna sig åt marknadsföring - och efteråt gick han till "klubben" vid Sandown Road, ett halvprivat sällskap för enbart män. När han stod framme vid baren blev han tilltalad av en man i 50-års åldern med vit prästkrage. "Tillåt mig presentera mig. The Reverend John Hamilton." Han sträckte fram en hand till hälsning och Augustus fattade den utan att tveka. Mannen verkade förtroendeingivande och handslaget var fast och torrt. "Augustus Cunningham. Trevligt att träffas." "Ska vi sätta oss Mr. Cunningham?" Frikyrkoprästen, han tillhörde Metodisterna, var högligen verbal, intelligent och kunde diskutera det mesta. Hur det nu var kom Augustus in på förhållandet med Liza - antagligen var det alkoholen som fick honom att prata så förtroligt med 2 denne andens man - och snart visste The Rev. John Hamilton det mesta om Augustus och Lizas' relation. Hennes bortskämdhet, hennes vägran att skaffa barn, hennes bekvämlighet ... Han lade pannan i djupa väck och började sedan tala. "En hustru ska älska och lyda sin man. Särskilt lydnaden är viktig för ett lyckligt och harmoniskt förhållande i äktenskapet." "Det är lättare sagt än gjort. Liza har en stark vilja. Man skulle kunna kalla henne egensinnig." The Rev. höll upp handen. "Visst kan det vara så, men det är du som man och familjens överhuvud som bestämmer. Hennes vilja spelar ingen roll."

Han lyfte glaset och svalde långsamt en klunk. "Man skulle kunna säga att "hennes vilja", som du kallar det för, sitter i stjärten." Augustus såg undrande ut. "Jag menar helt enkelt att än hur mycket egensinne en kvinna visar, så finns det ett traditionellt botemedel - ett ordentligt kok stryk på bara stjärten. Det får kvinnan att tänka efter och efter ett antal omgångar över sin makes knä, blir hon fogligare och lättare att fostra till en lydig och undergiven kvinna." Augustus såg ut som om han inte trodde vad han hörde. "Ge Liza smisk. Det skulle hon aldrig gå med på." The Rev. log. "Du tänker i fel banor min vän. Det är återigen inte fråga om vad hon går med på eller inte, utan det är DIN vilja som är det avgörande. Och om du inte själv tycker att du klarar av det så kan jag hjälpa dig." "Hjälpa mig?" "Ja. Jag kommer helt enkelt hem till er, låter din fru förstå att hon inte kan komma undan och ger henne ett välbehövligt kok stryk med rottingen eller livremmen - jag skulle rekommendera 'käppen'!" Augustus ögon höll på att tränga ur sina hålor. "Men gör man verkligen så?" The Rev. såg road ut. "Jag gör det. Min hustru vet precis vad hon har att rätta sig efter, annars vet hon vad det blir. Och i förtroende sagt så umgås jag med en grupp likasinnade män, som alla disciplinerar sina hustrur och flickvänner på liknande sätt." När Augustus såg misstrogen ut, fortsatte The Rev. "Vi har till och med bildat en liten sammanslutning för ändamålet. En klubb kan man säga!" The Rev. kände igen några personer som just kommit in i baren. "Men nu måste jag tyvärr avbryta vårt lilla samkväm, jag har ett informellt möte med några vänner. Här ta mitt visitkort och tänk på vad jag sagt!"

Augustus hade verkligen fått något att tänka på. Han kunde omöjligt sova. Han gick upp mitt i natten och satte sig vid datorn. Att ge Liza smisk, vilken absurd tanke eller var det det ...? Tankarna på vad The Rev. sagt återkom under de följande dagarna - och nätterna och Lizas beteende blev inte bättre. Till sist önskade han att han kunde följa prästens råd, lägga upp henne över knäna och ge henne ordentligt med smisk till hennes välformade stjärt blev alldeles illröd. På torsdagen ringde han till Hamilton!

Sedan Augustus presenterat The Rev för Liza gick han rakt på sak. "Din make har berättat om ditt bortskämda beteende och det kräver korrigering. Jag kommer nu att ge dig tuktan med det redskap som din make väljer. Liza såg först snopen ut, men protesterade sedan högljutt. " Tuktan! Vad menar ni? Augustus, vad är det här för halvfigur? Vad har han med oss att göra?" Augustus rodnade av förvirring, men prästen var situationen vuxen. Med två snabba kliv var han framme hos Liza, höjde handen och gav henne en örfil över vänster kind. Hon skulle till att protestera igen, men nästa örfil, denna gång på höger kind, förvirrade henne och hon gav bara ett förvånande läte ifrån sig. "Augustus, ska du verkligen finna dig i att en främmande man slår din fru? Vädjade hon". "Inte slår Mrs. Cunningham, tillrättavisar för ert eget bästa och förresten är er man helt införstådd." "Mrs. Cunningham, dra fram en av matsalsstolarna till mitten av rummet!" Prästens röst var så manligt befallande att Liza lydde utan att bråka. "Så där ja och nu drar ni ned byxorna, ända ned till fötterna. Liza såg åt Augustus håll, men när han inte tycktes vilja göra något för att hjälpa henne, drog hon snyftande och chockad ned jeansen till fötterna. "Duktig flicka! Vänd på er och stå med ansiktet mot mig. Och nu trosorna!" "Neej ..." hon såg återigen bedjande på Augustus. Det här måste vara en mardröm, att få smäll på stjärten av en främmande man utan att Augustus tycktes bry sig det minsta och dessutom vara tvungen att dra ned trosorna och visa allt för prästen. "Vill ni ha en örfil till Mrs. Cunningham?" "Ne....jj, snyftade Liza." Så åkte de tunna silkesunderbyxorna ned och The Rev. granskade uppskattande hennes kropp uppifrån och ned. "Ni har en vacker fru Mr. Cunningham. Får vi bara fason på henne så kommer allt att lösa sig." Så vänd till Liza. "Vill ni vara vänlig och lägga er över stolen och sära på benen riktigt ordentligt." Liza intog positionen och man kunde tydligt se de båda hålen mellan de skälvande skinkorna. "Mr. Cunningham valet är ert, rottingen eller livremmen?" Augustus kände en ilning gå genom kroppen, skulle det här verkligen hända? Hans känslor var blandade. Å ena sidan älskade han Liza, men å den andra ville han se henne ordentligt bestraffad. Lite till sin egen förvåning hörde han sig säga "rottingen"! "Som ni befaller! Rotting ska det bli!"

Prästen gick ut i hallen och hämtade en smidig rattan cane som han haft med sig hemifrån, en karbas som hette duga. "Mr. Cunningham, vill ni vara vänlig och hålla henne nedtryckt under agan!" Augustus tog om sin frus skuldror och höll i och det visade sig verkligen behövas. The Rev. höjde rottingen och rappade till med full kraft över den nakna stjärten. En röd strimma framträdde nästan genast. Liza tjöt och försökte komma loss, men Augustus höll henne och Hamilton utdelade nästa rapp alldeles under det första. "AJJJ .... NEEJ.... SLUTA!" En andra röd strimma syntes under den första på höger skinka. Ytterligare fyra rapp följde på de två första. Lizas protester var fortfarande högljudda, men de började mattas. Så bytte prästen till vänster skinka och upprepade proceduren där. Sex mycket hårda slag. Bestraffningen var sträng och Augustus såg att de röda strimmorna fick lite blått i sig. "Räcker det inte nu?" "Nej, er fru måste lära sig att lyda och det sker bäst genom smärta. Lyder hon inte blir resultatet - mycket smärta. Lyder hon blir hon belönad genom att slippa." Rottingen fortsatte nu sitt arbete på höger stjärthalva med ett nytt halvt dussin och Liza kunde inte hålla tillbaka tårarna. "INTE MER, snyftade hon uppgivet." Men The Rev. gav nästa halva dussin med om möjligt än större kraft. Stjärten började nu övergå i en blålila ton, det skulle bli fina blåmärken som skulle påminna Liza om bestraffningen ett bra tag framöver. "Två dussin får räcka! Res er Mrs. Cunningham. Tacka mig och er man för agan!" Liza fick först niga för The Rev. och sedan kyssa hans hand och sedan upprepa proceduren inför Augustus. "Nu hoppas jag att ni lär er av detta Mrs. Cunnigham. Er främsta uppgift är att lyda och behaga er make, inte att tillfredsställa era egna behov av lyx! Förstått!" Liza snyftade ett svagt ja till svar och fick sedan ställa sig bredvid den öppna spisen i "skamvrån", där hon stod med bar stjärt i 30 minuter.

På kvällen var Liza mycket tillmötesgående i sängen. Hennes spefulla ton var också helt borta. Rottingen hade tydligen gjort ett gott arbete.

Rev. (Reverend) John Hamilton till Mr. Augustus Cunningham,

Käre Mr. Cunningham,

Med hänvisning till vårt samtal om disciplin i hemmet och den session jag haft med er fru, skulle jag vilja inbjuda er och er fru till en enkel liten sammankomst med några vänner lördagen den 16 juni. Adressen är 4 Ballard Street. Jag ser fram emot att träffa er igen. Er tillgivne, Rev. J. Hamilton P.S. Jag skickar ett formulär som er hustru ska fylla i och ha med sig vid sammankomsten. D.S.

Formuläret lydde som följer:

LYDNADSFORMULÄR

Svara med ja och signatur efter varje punkt;

1. Jag lovar att lyda min man i allt eftersom det är han som är familjens överhuvud.

2. Jag lovar att uppföra mig underdånigt som en fru ska göra och inte svara tillbaka eller på annat sätt förorätta min man.

3. Jag lovar att sluta med mitt onyttiga liv och upphöra med att köpa lyxartiklar.

4. Jag lovar att utföra de sysslor i hemmet som anstår en hemmafru.

5. Jag lovar att lyda min man i sängen och tillfredsställa honom utan opposition.

6. Jag lovar att uppträda artigt mot män och kvinnor.

7. Jag lovar att lyda de regler som "Ballardklubben" uppställt och de anvisningar som The Rev. John Hamilton ger mig för min personliga utveckling.

8. Jag lovar att under ett år verka som novis i "Ballardklubben" och göra mitt yttersta för att tjäna den och dess medlemmar, på det vis som The Rev. John Hamilton fastställer.

8. Jag accepterar att brott mot ovanstående punkter leder till mycket sträng bestraffning på de villkor som bestäms av "Ballardklubben" och The Rev. John Hamilton.

(Fortsättning följer.)