Min första kontakt med smisk

Min erfarenhet av smisk började tidigt. Från första början jag kom i kontakt med ordet väcktes mitt intresse. Jag var liksom fast. Jag hade ännu inte bevittnat smisk i verkligheten när jag var fullkomligt besatt av det som litet barn. Det hela är väldigt märkligt egentligen men man kan inte alltid förstå allt, bara acceptera.
Jag tänkte berätta om den första gången jag upplevde smisk på riktigt. Jag själv är uppväxt med utländska föräldrar. Mina föräldrar var båda uppväxta med smisk i de respektive länder de kommer ifrån men de uppfostrade aldrig mig med aga. Mina föräldrar tror inte på de metoderna egentligen och den fysiska tillrättavisning jag på min höjd utsatts för i min uppväxt har rört sig om knäpp på fingrarna möjligtvis.

När jag var liten åkte vi ibland och hälsade på släktingar i mina föräldrars olika länder. Min mamma kommer från ett närliggande slaviskt land och vi hälsade ibland på hennes syster och mina kusiner i det landet. Det skedde inte så många gånger under min uppväxt men vi var kanske där vart tredje eller vart fjärde år. Den gången jag tänkte berätta om rör ett tillfälle när jag var nio år gammal. Vi var och besökte mina kusiner några veckor över sommaren. Mina släktingar bodde ganska trångt och relativt fattigt. Landet hade inte så många år tidigare blivit befriad från en kommunistisk regim (det bör stå klart vilken jag menar:) ) och landets ekonomi hade en hel del att återhämta. Min moster arbetade hårt och mina tre kusiner fick ibland också hjälpa till lite extra med städning av trappor för att få ihop ekonomin.

Min första ögonvittnesskildring av smisk kom att ske just en sådan vanlig arbetsdag. Min kusin, som vi här kan kalla Hanna, skulle följa med sin mamma (min moster) för att hjälpa till att städa hemma hos någon. Det var eftermiddag och Hanna hade nyligen kommit hem från skolan. Hon var vid tillfället 12 år gammal och som alla andra tolvåringar ville hon leka och leva livet efter skolans tråkiga vardag. Men denna dag var hon tvungen att följa med sin mamma för att städa! Det var egentligen inte många dagar barnen var tvungna att hjälpa till. Det skedde ibland när modern var tvungen att hinna med en städning på pressad tid innan hon var tvungen att gå till nästa jobb. Hon kämpade för att få ihop dagarna och det var för mig förståeligt att barnen i det läget behövde hjälpa till lite för att det skulle gå ihop. Men som nio-åring förstod jag också mycket väl att ett barn vill leka.

Hanna började gnälla redan när hon fick höra att de skulle iväg. Hon sa att hon hellre ville leka och att det alltid var hon som skulle följa med o.s.v. Gnäll gnäll gnäll. Till slut så sa hennes mamma bara "antingen tar du på dig skorna nu eller så hämtar jag bältet". Jag minns att det vid de orden gick ett pirr genom hela min kropp. Skulle min moster verkligen slå Hanna med ett bälte om hon inte följde med!? Jag fick inte veta svaret just då för Hanna bara suckade argt då och tog snällt på sig skorna utan att säga något. Min moster vände sig sedan till mig och frågade om jag ville följa med jag också. Jag hade inget annat att göra och följde gärna med min moster och Hanna även om jag nog inte skulle vara till någon direkt hjälp. Vi gick sedan en promenad på drygt en kilometer i rätt rask takt. Hanna sa inte mycket på vägen utan mumlade mest. Jag gick också tyst och tittade mest omkring. Till slut kom vi fram till ett relativt stort hus, en villa, och där gick vi in. Min moster och Hanna började sedan att städa huset och jag gick mest med Hanna och småpratade lite och hjälpte faktiskt till med småsaker.

Hanna var sur hela tiden. Det syntes. Flickan gick fram som ett åskmoln och pratade knappt med sin mamma när hon försökte. Hanna blev vid ett tillfälle ombedd att våttorka ett utrymme. Hanna som var trött och sur drog bara några svep i rummet och struntade sedan i resten. Hanna var dock inte så genomtänkt då hon sedan bara gick ut ur rummet lite väl tidigt för att ha hunnit våttorka allt tyckte mamman som konfronterade henne. På fråga ljuger dock Hanna och säger att hon var klar. Mamman går genast in i rummet och tittar och ser att det bara dragits några gånger med moppen. Jag minns bara att jag tänkte att Hanna inte kunde ha varit så dum att hon tror att mamman hade gått på den. Jag undrade bara varför hon ljög om det. Men jag han inte tänka länge för min moster började sedan en utskällning utan dess like. Hanna tappade talförmågan och bara stirrade dumt när mamman skällde och skällde. Min moster avslutade hela skriksessionen med att vråla "och så ljuger du mig och ser mig i ögonen odrägliga unge!" som följdes av ett högt och ljudligt *smack* när min mosters handflata hård träffade min kusins ena kind. Jag var helt paralyserad. Jag bara stod och stirrade. Hanna sa inte ett ljud utan började bara gråta och titta ned i golvet.
"Svara mig", skrek min moster och tog tag i Hannas hår och drog upp hennes huvud. "Ska du ljuga för din egen mamma!?"
Hanna snyftade "nej snälla förlåt mamma, förlåt." *Smack* nästa örfil träffade Hanna och hennes kind var helt röd nu och gråten vällde fram. "Snälla mamma förlåt jag ska inte ljuga igen" grät Hanna fram.

Min moster avbröt henne med ett rytande "tyst! Du ska städa klart här och när vi kommer hem ska du få med bältet!" När Hanna snyftande började protestera höjde min moster bara handen och Hanna övergav all diskussion och återupptog städningen. Jag stirrade bara helt fascinerad. Hela vägen hem sedan undrade jag om min moster verkligen menade det hon hade sagt. Skulle hon verkligen slå Hanna med ett bälte!? Hon hade ju gett henne två örfilar redan! När vi kom hem sedan tog mina funderingar slut och jag fick svaret på frågan.

Så fort vi kommit innanför hallen så tog min moster tag i Hanna hårt i armen och vände henne mot vardagsrummet. Hon slog sedan två hårda slag mot Hannas rumpa som ekade över hela rummet *klatch*, *klatch*. Hanna började genast snyfta och bad "snälla mamma, slå mig inte mer, jag lovar att aldrig vara dum igen."
Min moster svarade inte på det utan drog bara in Hanna i vardagsrummet så fort de båda fått av sig skorna. Vid tillfället var bara min äldsta kusin hemma, Hannas storebror och han satt vid ett bord i rummet och läste något. Han tittade förvånat upp men sa ingenting. Han var nog inte helt främmande för denna scen.
Min moster placerade Hanna en bit framför soffan i rummet. Vid tillfället stod jag kvar i dörröppningen mot vardagsrummet och bara stirrade. Ingen tog notis om mig. Hanna stod vänd med stjärten mot mig. Min moster gick till ett rätt högt skåp som stod mot väggen och sträckte sig upp mot något längst upp på skåpet. Hon tog sedan ned ett bälte! Det var ett svart läderbälte av rätt hårt och härdat läder. Det såg väldigt välanvänt ut och smidigt. Jag noterade sedan också att det inte längre fanns något spänne på bältet. Det var säkert något gammalt bälte som gått sönder men vars rem nu passade för detta ändamål. Moster vek bältet dubbelt och gick sedan fram till Hanna som stod och snyftade.

När min moster kom fram till Hanna drog hon ner Hannas byxor och böjde henne framåt. Hanna stod och höll sina händer på knäna och putade med sin stjärt rakt emot mina stora stirrande ögon. Jag var helt förtrollad! Jag borde tycka synd om henne men jag kunde bara se den vackraste varelsen i världen just då. Min kusin var otroligt söt. Perfekt dockansikte, vacker slät vit hy, och mjuka drag. Jag minns att jag den sommaren också upptäckte att jag tyckte att hon hade söta fötter och ben och kom på mig själv med att sitta och stirra någon gång när vi badat. Allt med henne var så vackert. Jag kunde bli helt fascinerad av att titta på hennes vackra lena fjun hon hade på låren. Jag hade liksom upptäckt sådana små detaljer och det var min söta kusin som öppnade mina ögon den sommaren. Jag var i övrigt inte direkt sexuellt attraherad till henne. Hon var min kusin och min vän. Men hon väckte liksom min blick för en flickas skönhet bara. Och nu stod denna flicka och putade med sin stjärt rakt mot mig! Jag kunde inte tro det. Hon hade förvisso sina trosor på men jag såg ändå mer än jag någonsin hoppats på. Hennes vackra lena lår som mjukt övergick till en vacker putande rumpa som var liksom perfekt! Jag var som sagt helt förlorad.

Jag väcktes ur min trans när min moster sedan helt rakt på sak började rappa flickan hårt med bältet. Slagen ven över stackars Hannas trosklädda stjärt. *smack*, *smack*, *smack*, *smack*, *smack*. Efter ca fem slag så stortjöt Hanna och jag kunde också tydligt se röda märken ta form där inte trosorna täckte. Hanna lovade dyrt att inte ljuga för sin mamma och vara snäll. Min moster ignorerade sin dotters bönande och fortsatte bara att slå. Hanna fick ett tiotal slag till som träffade över stjärten och några också ner på överdelen av låret som genast lämnade illröda breda ränder. Min moster slutade sedan och skällde på Hanna och sa att hon aldrig skulle ljuga för henne mer för då skulle Hanna minsann få ångra att hon var född. Min moster sa sedan bara att hon inte ville höra något väsen mer från Hanna den kvällen och Hanna sprang sedan storgråtandes till sin säng och slängde sig i den.

Jag hade bevittnat smisk på riktigt för första gången! Jag kunde inte fatta det. Jag hade aldrig sett minsta antydan till att mina kusiner fått smisk tidigare eller aldrig ens hört det nämnas och här fick Hanna hårt smisk med ett bälte rakt framför ögonen på mig och ingen verkade ens ta notis om mig. Jag var förvirrad och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Min moster gick ut igen för hon var tvungen att göra något annat jobb. Jag minns inte vad jag gjorde sedan, men jag och Hanna pratade inte om det som hade hänt då. Faktum är att ingen pratade om det. Det var liksom bara överstökat. Men det var inte första gången jag bevittnade smisk den sommaren utan jag fick vara med om ytterligare ett tillfälle då både Hanna och hennes storebror fick smisk. Jag berättar gärna om den gången också om jag får tillfälle.
Min moster var rent av så djärv att hon föreslog att jag också skulle få smisk för min mamma vid något tillfälle när jag var busig. "Bältet ligger på hyllan där, använd det på honom". Min mamma svarade bara att hon inte gärna ville använda de metoderna och min moster fnös bara till svar. Men faktum är att jag faktiskt kom att få smisk av min moster men en sommar några år senare! Den gången frågade hon inte min mamma utan tog saken i egna händer helt enkelt:)

NyareÄldre