Det var höst utanför kronohäktet i Mariestad året 1852. Innanför dess
väggar osade oljelamporna i ett av de större rummen i det trånga gamla
fängelset. Rummet hade inget namn, men alla visste ändå vad som brukade
försiggå där. För närvarande var det 3 personer i rummet, Agneta i 35
års åldern, lång, smal och mörk, med tunn snipig mun och redan med vita
strimmor i håret var den av vakterskorna som stod högst i rang under den
hatade fängelsedirektören och hennes ständiga följeslagare Inger,
kortare, rundare och med ett glatt jovialiskt uppträdande som för de som
lärde känna henne närmare inte kunde dölja hennes sadistiska drag och
den upphetsning hon fick av att känna att hon hade fångarna i sitt våld.
Den tredje personen i rummet var Kristina som hade varit där förut och
mycket väl visste vad som väntade henne.
Kristina hade just fyllt 25 år och hade en välbyggd kropp som mått
bra av de senaste två åren på häktet med dess regelbundna måltider. Hon
hade runda, fasta bröst, kurvor på de rätta ställena och en numera
fyllig stjärt. Det var denna stjärt som var föremålet för de två
vakternas uppmärksamhet för närvarande.
Mitt i rummet stod en gammal stupstock som säkert var 100 år och
som Agneta hittat någonstans och låtit ställa in här, i övrigt innehöll
rummet bara några enkla trästolar för eventuella åskådare. Fastsatt med
huvud och händer i denna stupstock stod nu Kristina vilket fick hennes
kropp att nästan luta framåt. Innan vaktkvinnorna spänt fast henne hade
hon tvingats ta av sig sina enkla fångkläder och stod nu naken med
stjärten i vädret, de tunga brösten dinglande fritt pekande ned mot
golvet och gåshud både från kylan i rummet och skräcken för det hon
visste skulle komma.
”Inte ska hon ge sig på småflickorna som kommer in”, skrockade
Inger samtidigt som hon nästan kärvänligt nöp i Kristinas bakdel. ”Vill
hon slicka kvinnfolk är det bara att säga till”.
Nej du, tänkte
Kristina, hon hade fortfarande midsommarnatten i färskt minne, även om
det nu nästan var ett halvt år sedan Inger i spetsen för en grupp
berusade yngre vakterskor släpat in henne i vakternas rum, där hon
krypande runt på knä fått betjäna den ena efter den andra av de både
uppspelta och upphetsade vaktkvinnorna. Smärtan som efter ett tag skar
igenom hennes bara knän av det kalla stengolvet och paniken hon fått när
hennes huvud tvingats in mellan ena paret kvinnolår efter det andra och
hon ibland knappt kunnat andas kom hon mycket väl ihåg. Hon mindes
myskdoften som blivit starkare och starkare i det lilla skumma
vaktrummet i takt med att fler och fler vaktkvinnor under druckna
tillrop drog upp särkarna till midjan och särade på låren när de satt på
rummets bänkar och krävde betjäning av den ovilliga Kristina.
Då
gick det minsann bra att slicka fitta tänkte Kristina, men själv kommer
jag att få ändan rödrandad bara för jag kröp ned och tröstade den unga
kvinnan som kom in i förra veckan. Dock fick en varm ilning genom
Kristinas ljumskar henne att erkänna att det inte bara var för att
trösta hon lagt sig med flickan. Som många kvinnor hade hon skjutit i
höjden utan att ännu skaffa sig mogna former och Kristina hade under
natten haft stort utbyte av hennes magra seniga kropp som nästan påminde
om en mans.
Plötsligt avbröts hennes tankar abrupt av att en grov manshand
kramade hennes vänstra bröst och några sekunder senare följde en annan
hand efter och kramade hårt hennes högra bröst.
”Nänä, i den här
positionen är det ingen fara för de här godsakerna” hörde hon doktorns
röst säga bakom sin rygg, samtidigt som en pust av gammal öl nådde
henne. Hon hade inte hört doktorn komma in i rummet, reglementet sade
visserligen att doktorn skulle övervaka alla bestraffningar men den
regeln, liksom så många andra, bröts det oftast mot. Dock misstänkte hon
att Inger sett till att doktorn var närvarade nu, det var allmänt känt
att Inger tyckte doktorn skulle vara ett bra parti för henne och gärna
fjäskade för honom.
”Och det här ser också bra ut” mumlade doktorn nästan för sig
själv medan han med ena handen nöp i Kristnas skinka och med andra
handen trevade i den mörka busken mellan hennes lår och nästan fick in
ett finger i skåran. Fotbojorna som hon hade gjorde att benen var brett
särade och kroppens framåtböjning gjorde att doktorns trevande händer
hade fritt spelrum, utan att Kristina kunde göra något åt det.
Smack! Agnetas läderrem träffade ena skinkan med ett nästan
pisksnärtsliknande ljud och några sekunder senare snärtade Ingers
läderrem över den andra skinkan. De väl inoljade 60 cm långa
läderremmarna hade Agneta beställt hos sadelmakaren och förvarade
hängande innanför dörren på sitt kontor, i Agnetas och Ingers vana
händer var de djävulska vapen då de snärtades med full kraft mot bar
hud.
Smack! Smack! Smack! De sex första rappen landade i jämn takt
på Kristinas bak som började anta en röd färgton. Kristinas andades nu
stötvis, då hon försökte låta bli att ge vakterna nöjet av att höra
henne skrika redan från början, men svaga stön började redan tränga över
hennes läppar.
Smack! Smack! Smack! Rappen fortsatte att landa på Kristinas
stjärt, hon hade för länge sedan tappat räkningen på dem och skrek nu
till då och då när rappen träffade ett särskilt ömt ställe. När Agneta
och Inger med djävulsk precision lät snärtarna vandra ned till det
ytterst känsliga området direkt under stjärten och ibland lät yttersta
spetsen på remmen snärta in mellan hennes särade lår blev skriken
hysteriskt gälla och tårarna strömmade nedför Kristinas av smärta
förvridna ansikte.
Den värsta stormen av rapp var över och medan Ingrid lade ifrån
sig sin rem fortsätter Agneta att låta enstaka hårda rapp landa riktade
mot särskilda känsliga ställen. Kristina tjöt och skrek hysteriskt och
försökte stampa med fötterna så mycket fotbojorna tillät, när remmen
letade sig in i hennes stjärtskåra eller snärtade in över de känsliga
blygdläpparna. Agneta var ytterst koncentrerad på det hon gjorde, men
man såg på det spända ansiktsuttrycket och de vibrerande näsvingarna att
den röda färg hennes normalt bleka ansikte fått, förmodligen berodde på
mer än bara den fysiska ansträngningen att svinga remmen.
Ingrid däremot hade tappat intresset för Kristina och gick fram
till doktorn som högröd i ansiktet suttit på en stol och fascinerat
betraktat stjärten som bara var några meter framför honom. Han hade båda
händerna i knäet och Kristina hade sett i ögonvrån att han rört dem av
och an. Hon tryckte sina bröst mot hans axel samtidigt som hon smekte
hans bröstkorg och sa:
”Nu måste väl doktorn ta och undersöka
flickan noga, eller hur?”
”Jo jo” mumlade doktorn medan han reste
sig.
Agneta avlutade med ett sista svidande rapp och tog ett steg
tillbaka medan hon uttryckslöst betraktade Inger som när doktorn reste
på sig, la en hand över hans gylfknappar och började gnida. Några
sekunder senare hade Inger fått upp knapparna och doktorns ådriga påle
fjädrade ut. Inger började runka den med vana drag medan hon ledde
doktorn fram till Kristinas illröda och darrande stjärt.
”Det var
ett rejält ben doktorn har”, flamsade Inger.” Det skulle han kunna få
undersöka mig med närhelst han vill” fortsatte hon samtidigt som hon
stack in vänstra handen mellan Kristinas ben och med högra om doktorns
darrande kuk ledde honom rätt.
Ett helt hjälplöst stönande hördes från Kristina som med huvud och
händer fortfarande fast i stocken, och med benen vitt särade av
fotbojorna, inte kunde göra något åt att doktorn pressade in alla sina
centimetrar i henne och med rytmiska tag började knulla henne.
Inger som fortfarande stod tryckt mot doktorns vänstra sida lät
högerhanden vandra ned över hans rygg. Först smekte hon hans stjärt för
att sedan låta sin hand fortsätta in mellan hans ben och krama hans
pung. Detta fick doktorn att med ett par höga stön fyra av sin säd inne
i Kristina.
”Skölj av henne noga” sa doktorn till Inger, ”Vi vill ju inte ha
några barn här”.
”Ingen fara, vi kommer att använda stora
vattensprutan på henne” fnissade Inger.
Medan Inger skrattande
följde doktorn ut stod Agneta fortfarande tyst och betraktade Kristinas
av tårar rödstrimmiga ansikte. Man undrade vilka tankar som rörde sig i
Agnetas huvud, när hon såg på den rödpiskade och skändade flickan och om
man någonsin skall få höra Agnetas historia.