Madeleine, storbondens hustru, hade fått fast storpigan Anne för stöld och med det samma dömt henne till trettio rapp. Storbonden själv var bortrest så hon bad sina söner Jonas och Mikael att klå upp tjuven.
Anne var en 32 årig kvinna, illa omtyckt av nästan alla på gården för sitt sturska sätt. Med andra ord man såg fram emot att hon nu skulle få ett ordentligt kok stryk... Jonas, atletiskt byggd och sportig, var känd på gården för att fara hårt åt med dem som han straffade. Några veckor sedan hade han piskat en av mjölkpigorna så hårt att efter att hon släppts lös från spöpålen vägrade hon att låta sig klädas på. Hon hade bara sprungit hem så fort hon kunnat hela tiden skrikande: "aldrig mer, aldrig mer".
Mamma och jag (Mikael) gick till gårdskarlens stuga, där Anne förvarades i väntan på sitt straff. Mamma öppnade dörren till stugan. Anne hade uppenbarligen inväntat oss i skräck, för när vi steg in i rummet undslapp hon sig ett kvidande och kröp ihop i bädden i knuten av rummet. Jag hade förstås sett henne tidigare, men först nu upptäckte jag hur vacker Anne var. Hon hade tjockt brunt hår, som inramade ett mjukt ansikte med stora blå ögon. Hon var klädd i en vit särk med bälte och på fötterna hade hon ett par tofflor. När hon steg upp kunde man se ett par fulländade bröst genom det tunna tyget.
Jag kände hur det började svälla i mina byxor när mamma skarpt sade: "Nu Anne är det dags för din rumpuppvärmning". Tårarna rann på hennes kinder när hon gick, emellan oss, i riktning mot straffrummet. "Kommer det att göra mycket ont" frågade hon. "Jo min fröken. Det kommer att göra mycket ont" svarade mamma, "det kommer att göra så förfärligt ont redan efter sex rapp med tawsen att du kommer att skrika och böna om nåd, men du kommer inte att få någon. Tjuvar får vad dom förtjänar. Du kan försöka att slappna av musklerna i rumpan, det hjälper lite. Du kommer att svettas och lida, men tawsen bara försätter att falla. De sista tio rappen kommer antagligen inte att kännas så svårt för rumpan din kommer att domna bort mot slutet. Men du kommer att klara dig, det gör alla." "
Anne vacklade till av rädsla när hon steg in i bestraffningsrummet och såg Jonas stå bredvid spöbocken med en tjock tredelad läderrem, tawsen, i handen.
Jonas smålog grymt. "Jag ser att ni har fått hit tjuvkonan. Ser du Anne fram emot din träff med min tawse? Du kommer att få så mycket stryk att du kommer att minnas det hela ditt liv. Gå fram till bänken och klä av dig!"
Strykbänken var konstruerad så att när kvinnan lade sig framstupa på den var överkroppen nedåtlutad i 45 graders vinkel, remmar för fastspännande av både handleder och vrister var fastgjorda i metallringar i golvet. Dessutom fanns en bred rem som spändes fast över midjan. Rumpan blev således den högsta punkten och benen spred sig på var sin sida om bänken. Ingenting för pryda kvinnor alltså.
"Vad är det som du inte förstår kvinna! Jag sade att klä av dig" röt min bror. "Frun snälla, inte naken, inte inför pojkarna" försökte Anne. Jag kunde till och med höra ett uns av stolthet i mammas röst när hon svarade: "Mina pojkar är nog så mycket män att de säkert har sett både en och annan naken kvinna, trots sina unga år. Så Anne gör nog bäst i att lyda".
Anne såg ut att vilja trotsa ordern, men jag gav henne en rungande örfil och det fick henne att snabbt dra särken över huvudet. Hon hade en blekvit hy, något som var ganska sällsynt bland gårdens kvinnfolk. Jag kände hur det stramade till i gylfen. Hon hade ett par härliga bröst och en päronformad stjärt. Två vita svällande glober, som var som skapta för att agas. Anne stod med händerna framför skötet. "Blyg för att visa fittan är hon? Nå det skall vi strax råda bot på. Spänn fast henne på spöbänken" sade min bror, elakt småskrattande. Mamma grep Anne i ena armen och jag i den andra. Trots kvinnans motstånd fick vi henne snabbt lagd på bänken och handlederna fastsatta med läderbojorna. Jag förflyttade mig till nedre kroppen, drog isär benen och gjorde fast dem. När jag gjorde det kom mitt ansikte nästan i kontakt med det nakna kvinnohullet. Skinkorna var särade så att allt kunde ses. Rumphålet, de särade röda blygdläpparna och till och med hennes klitta. Hon hade lite ljust hår på blygdkullen, något som inte var tillåtet. "Det blir två extra rapp med riset. Vi kvinnor skall vara renrakade där nere. Det har min man bestämt" sade mamma. Anne rörde sig nervöst vilket fick hennes blygd att öppna och sluta sig. En härlig syn.
Remmen var tjock och tung, vilket fick mig att undra vilken teknik min bror skulle använda för att åstadkomma maximal smärta. Länge behövde jag inte vänta. "Gör dig redo Anne, för nu börjar det roliga" sade min bror ironiskt. Kvinna på bänken spände sina skinkor. Min bror stod med fötterna lätt isär, för att ha en bättre balans. Läderremmen i högra handen höjde sig över axeln och med en häftig sving ven den genom luften, för att med ett ljud som lät som ett pistolskott landa tvärs över kvinnans skinkor. Jag såg med förundran hur de båda vita globerna såg ut som om två diken hade grävts in i dem, innan de återtog sin ursprungliga form. Stirrande såg jag hur remmen lämnat efter sig ett otroligt rött band, som snabbt började svullna upp.
Först var det enda man kunde höra från Anne var ett väsande när hon häftigt drog in andan mellan sina sammanbitna tänder. Sedan ett jämmer som övergick i ett vråltjut när smärtan drev sig fram i hennes nervsystem. Nästan utan någon som helst paus lät min bror remmen snärta ner igen över den oskyddade rumpan. Remmen grävde sig in i hullet bara en millimeter nedom det stället han träffat föregående gång. Inte en minsta bit vitt skin stod att se mellan de röda fälten. Ett nästan hysteriskt skrik lämnade Annes läppar. Min bror var verkligen en expert. Efter bara sex rapp var Annes skinkor ett rött uppsvullet fält och hon ylade och grät. Ytterligare tre rapp fick Anne att försöka vrida sig loss, slita i sina remmar, dra undan sin rumpa, knipande ihop och igen öppnade sina skinkor. Remmen fick fram sitt meddelande. Kuken stod som ett järnspett i mina byxor.
Efter ytterligare sex rapp började jag faktiskt tycka lite synd om kvinnan. Hennes strykskrik höll på att täppa till öronen på mig, men tjuvar skall ha sitt straff. Till min förvåning slutade min bror plötsligt att piska kvinnan. "Mamma, ta lite olja och massera skinkorna. Annars kommer dom att domna bort. Vi vill väl inte att hon inte skall känna av hela straffet?" sade han medan han lade bort remmen och gick ut för att ta sig en cigarett. Mamma, som hade en glansig blick, vilken jag är säker på att berodde på att hon också blivit pilsk av att se Anne få rejält med stryk, gned in sina händer med olja. När hon fattade tag om de svullna blåröda skinkorna och började massera dem med knådande rörelser stönade Anne till och beklagade sig högljutt: "Snälla inte mera. Jag tål inte mera. Jag har fått nog." Utan att bry sig om kvinnans beklagande fortsatte mamma massera skinkorna, som nu blänkte av olja, vilket ytterligare framhävde deras svullnad.
Efter cirka 10 minuter kom min bror tillbaka, grep remmen och igen började tawsen sin ursinniga dans på den redan hårt piskade kvinnorumpan. Reaktionen lät sig inte vänta på sig. Igen skrek Anne hjärtskärande. Utan uppehåll lät min bror sedan remmen landa femton gånger på kvinnorumpan, som hela tiden vred och vände sig så mycket som möjligt. Blåröd och häftigt svullen var rumpan, men på blygdläpparna, som nu också svullnat till kunde man se fukt. Månne hon trots allt kände sexuell upphetsning? Det sista rappet lät han träffa nedre delen av skinkorna, ljust där rumpan övergår till lår. Detta fick Anne att låta upp ett nästan omänskligt tjut. Nog var det en strykstund att minnas!
"Låt henne ligga kvar en halvtimme så att hon får återställa sig lite innan ni för ut henne på gården. Bind fast henne i spöpålen, så att alla får se hur vi behandlar tjuvkonor här på gården. Mamma kan säkert låta henne få riset i kväll" sade min bror och lämnade oss. "I kväll kommer hon att vilja få ett rejält knull. Vi kvinnor brukar bli kåta av att få stryk. En het rumpa på förmiddagen, en het fitta på kvällen. Men, jag tror nog att Anne inte vill ha någon tröstkuk genast, det har nog din bror sett till", sade mamma. Hon måste ha varit i kåttrans för att undslippa sig en dylik kommentar trots att jag var närvarande.
Jag var kåt och funderade på att undersöka om det som mamma sagt var sant, men det blev aldrig av för Anne jagades bort från gården redan samma kväll, efter att mamma risat hennes lår. Allt skulle ju gå till så som sagts.