- Vi har inte tagit något.
- Ska du skylla ifrån dig igen…kanske på Olof…eller.
- Nej
….men någon annan kanske har smugit sig in.
- Försök inte unga
dam… Nu går vi upp och tittar igenom era rum och den som är skyldig
kommer att få ångra detta…det lovar jag …har ni inte fått stryk förut
kommer ni att få det nu ..Kom nu...
Vi följde sakta efter frun upp till våra rum. Vi började med mitt
rum. Frun gick igenom lådorna i byrån, tittade under madrassen och
fortsatte med garderoben där hon tog ut alla kläder. Hittade inget. Jag
började andas ut när hon tog fram mina finskor och stack in handen i den
ena. Sakta tog hon fram plånboken. Tittade strängt på mig.
- Vad
är detta Karin …Är det en hämnd från igår… Men det lovar jag dig det du
fick igår är ingenting mot vad din stjärt kommer att få idag.
-
Men jag har inte tagit den ….
- Har du mage att skylla ifrån dig
igen ….Är inte det här bevis nog…det fattas en hundralapp också …lika
bra ta fram den ..
- Men jag har den inte…..
Jag började
snyfta. Samtidigt dök Olof upp bakom oss med sitt vanliga fånleende.
- Vad händer här?
Frun berättade vad som hänt. Olof låtsades
allvarlig.
- Stöld…. Det var det värsta ….
Jag förstod hur
det låg till, men vad skulle jag göra, jag kunde ju inte skylla på
Olof…vem skulle tro mig.
- Jag orkar inte ta hand om det här idag….Olof, du får ta med
Karin till pappa på Fabriken så får han utdela bestraffningen. Och Karin
det lovar jag dig, han kan smiska upp olydiga flickor…det du fick
igår…som tydligen inte lärde dig någonting är ingenting mot vad du
kommer att få idag.
Jag började snyfta, förstod vad som väntade.
- Men jag….
- Skyll inte ifrån dig igen.
Frun skrek
ilsket.
- Nu går du med Olof och så berättar du för fabrikören vad
du gjort och ljug inte….för det kommer jag få reda på…förstått..
-
Ja…..
- Gå nu…
Hon gick iväg. Jag gick sakta nerför trappan med Olof efter mig.
Tankarna gick runt i huvudet. Jag hade ingen chans, jag visste att Olof
hade gjort detta men det skulle bara bli värre om jag skyllde på honom.
Så det fanns inget att göra. Men tanken att Fabrikören skulle ge mig
smisk och se mig naken gjorde mig illamående. Han hade slängt lystna
blickar efter mig och skulle nog gilla att se mig naken.
Det var
en lång allé fram till fabriken och varje steg kändes som en pina. Olof
gick bredvid och skakade på huvudet.
- Varför gjorde du det?
- Jag tog inte pengarna, det vet du?
- Vet jag?
- Du
tog pengarna.
Han log.
- Tänker du skylla på mig igen…. Det blir bara värre jag lovar.
- Jag hatar dig….
- Vi kanske ska gå in i skogen och ha lite
skönt..
- Ditt äckel..
- Så kunde jag lägga ett ord för
dig….du kanske skulle kunna slippa rottingen …den är hemsk, svider
fruktansvärt ….
- Hellre det än vara med dig…
Olof log och
gav mig en klapp i baken. Jag slog till honom men missade. Vi gick in på
fabriken och genom hela hallen där alla arbetare titta efter oss. De
visste säkert vad som skulle hända eftersom pigorna aldrig satt sin fot
där annars.
- Är det dags nu fröken Karin att få baken randad…
- Synd på en sån härlig rumpa…
- Det skulle man vilja se..
- Se till att hon får vad hon förtjänar Olof, så är hon kanske
villigare på lördagsdansen.
Arbetarna skrattade och jag tittade
generat i golvet. Jag kände flera av de yngre och hade dansat med de på
logdansen flera gånger. Många hade försökt venslas men jag hade hållit
på mig, så de gillade väl att jag skulle få smisk.
Olof knackade på fabrikörens dörr och han ropade ”stig in”.
Jag gick in med tunga steg. Vi kom in i ett stort flott kontor och
bakom ett stort skrivbord satt fabrikören. Framför honom satt en stor
tjock man och rökte cigarr.
- Men hej Olof…..Vad är detta…Vad gör
Karin här?
- Jag tror hon har något att berätta för dig…
-
Jaha….vad kan det vara …jag är lite upptagen…
- Hon har kan man säga varit olydig igen ..så mamma vill att du
straffar henne ..
- Jaha ja… låter allvarligt …ja ja …Jo Direktör
Olofsson vi är ju klara ändå …jag måste nog ta hand om det här ..
- Jag förstår Fabrikörn …det är inte lätt att få tag på bra pigor
nu för tiden …man får låta rottingen dansa på deras rumpor så brukar de
bli fogliga …Adjö
Jag visste inte var jag skulle titta medan
direktören gick ut. Dörren stängdes och det blev tyst.
Fabrikören
lutade sig bakåt i stolen och tittade med sin stränga blick på mig.
- Vad har du att säga fröken Karin?
Jag stod tyst, visste
inte vad jag skulle säga.
- Berätta nu för pappa.
Olof såg
på mig.
- Nå… Sätt fart nu..det blir bara värre för dig om du
trilskas.
Han höjde rösten och tittade mycket strängt på mig. Jag
hade svårt att hålla tårarna borta.
- Jo… jag hade en skuld och
behövde pengar… så igår såg jag fruns plånbok med en massa pengar ….Det
var inte meningen …men av någon anledning så tog jag den och gömde den i
en av mina skor….I morse hittade frun den …
Fabrikören tittade
ilsket på mig.
- Det var illa….. Stöld är mycket illa.. det vill
vi inte ha i huset … Du förstår att du kommer att straffas hårt ….Det
frun gav dig igår… vad jag förstår lite ris är ingenting vad du kommer
att få nu …är det klart …
- Ja
Jag hade börjat snyfta.
- Hon försökte skylla på mig idag också…dessutom fattas det
pengar.
- Jaså…var finns de då?
- Jag vet inte..
- Vet
inte …vad är det för dumheter ….
- Ja …ehh jag gjorde slut på de
igår …
- Det var mycket illa ….har du inte fått smisk förut ska du
få det nu …vi ska nog få pli på dig …Du ska få 20 rapp av läderremmen
som uppvärmning och sen 20 rapp av rottingen och som avslutning ska Olof
få ge dig smisk med handen… och allt ska ges på bara stjärten förstått..
- Ska Olof vara här?
Jag var skräckslagen och generad.
- Ja …eftersom du hela tiden skyller på honom …och han har fått
mycket smisk genom åren och har lärt sig …och blivet en ordentlig grabb
som ska ta över fabriken efter mig …Det är också på tiden att han får
lära sig ta hand om tjänstefolket.
Olof såg allvarligt på sin
pappa. Svårt att hålla sig för skratt.
- Det är på tiden pappa.
- Ja…nu är det färdigtpratat…. Jag har annat att göra idag….Fröken
Karin gör dig klar att ta ditt straff…
Jag blev stående med gråten
i halsen …visste inte vad jag skulle göra…Fabrikören gick fram till ett
skåp och tog fram en läderrem och en rotting.
- Sätt fart nu …ta
av dig klänningen ….
- Klänningen?
- Ja… stjärten ska vara
bar…har du inte förstått det ….eller ska jag be Olof hjälpa till.
- Nej..
Jag fumlade nervöst med knapparna, fick upp dom och drog
klänningen över huvudet och la den på en stol. Generat såg jag
fabrikören och Olof stå och titta på mig.
- Och så underbyxorna…
Jag tittade skamset i golvet och drog ner underbyxorna, blev
stående i linne och höfthålare med strumpeband. Hela underlivet naket
och utlämnat. Jag försökte hålla för mitt sköte med händerna.
- Så
ja…ta bort händerna och vänd dig om så jag får se din stjärt.
Jag
tog bort händerna och vände mig sakta om. Kunde sjunka genom golvet av
skam.
- Höfthållaren får vi nog ta av också om vi ska komma åt din
stjärt ordentligt.
Jag knäppte med darrande händer upp
höfthållaren och lät den falla till golvet.
- Ta upp den och lägg
den fint på stolen, vad är det här för slarv...
Rösten var skarp.
- Lägg dig på bordet och upp med stjärten ordentligt.
Jag
såg Olof lystna blick när han såg leende på min nakna kropp. Sakta la
jag mig på bordet, kände deras blickar på min nakna stjärt.
- Nu
vill jag att du är duktig och räknar rappen högt och tydligt…är det
förstått.
- Ja.
Rösten var en viskning. Jag väntade. Så hörde jag ett vinande i
luften och kände smärtan i skinkorna, jag skrek till.
- Nå.
-Ett herrn.
- Så ja duktig flicka…..
Ett nytt vinande.
Smärta lite längre ner på låren.
- AJ två herrn
Jag försökte
hålla tillbaka tårarna men efter tio slag kom gråten.
- Aj aj aj
snälla förlåt ….inte mer ..
- Det är bara början …skulle fröken
tänkt på innan hon stal …ni ska lära er veta hut …..
Swisch swisch
swisch rappen kom snabbt och svedan började kännas ordentligt. Jag grät
och bad om nåd.
- Två slag kvar och de är hårdast…
Swisch
Swisch …jag skrek rakt ut i luften och for upp stående och gned mina
ömma skinkor
- Har jag sagt åt fröken att resa sig.
- Nej
herrn…
- Det blir två rapp extra med rottingen…..
- Nej..
- Ställ dig mot väggen med händerna på huvudet och tänk över ditt
straff…. Snart fortsätter vi.
Jag stod där och skämdes med min
ömma röda stjärt helt blottad medan jag hörde de småprata om olika
saker. Tiden kändes som en evighet innan fabrikören kom fram.
- Då
var det dags igen lilla fröken…. Hoppas du har tänkt över det hela nu.
Han tog mig i armen och förde mig fram till en stol.
- Böj dig framåt med händerna på stolen…. Upp med stjärten
ordentligt ….och så står du kvar i den ställningen tills jag säger till
…..Förstått
- Ja herrn.
- Bra..
Jag kände rottingen
smeka över skinkorna bara den beröringen kändes i min ömma stjärt. Sen
ven det till i luften. Smack. Smärtan ila genom kroppen.
- Aj aj
aj
- Hur många rapp?
-Ett herrn
Smack smack smack
Jag skrek och grät om vartannat medan jag försökte räkna högt och
tydligt. Plötsligt öppnades en dörr och en äldre kvinna, strikt klädd
kom in. Måste vara fabrikörens sekreterare. Jag skämdes när jag såg
hennes blick.
- Fabrikören har väl inte glömt mötet klockan 2.
- Visst i helsike…. Det har jag glömt…
- Är det problem med
pigorna…
- Kan man säga …..det är ingen ordning nu för tiden…
- Nej ..det var annat på vår tid ….de kan behöva stryk nuförtiden
så det blir någon ordning..
- Så rätt .. Tack så mycket.
Jag
fick en andningspaus….stod gråtande kvar med stjärten i vädret.
-
Jag måste iväg …du får ta över Olof …Och fröken Karin gör nu som Olof
säger annars får jag ta hand om dig imorgon igen …Förstått ..
Han
gav mig ett hårt rapp.
- Aj......Ja herrn
Han lämnade rummet snabbt och jag blev ensam med Olof. Han smekte
sakta min stjärt och in mellan låren. Jag stönade till.
- Låt bli.
- Du hörde vad far sa ….du ska lyda mig ..eller hur..
-
Jaaa.
- Ja vadå?
Jag fick ett hårt rapp.
- Ja herrn.
- Så ska det låta… isär med bena.
Han slog lite lätt med
rottingen mellan låren. Jag särade på benen. Han kunde nu se mitt nakna
sköte.
- Nu ska vi se, var var vi.
- 14 herrn.
-
Försök inte ….12 var det…
Swisch
- 13 herrn aj aj.
-
Härlig stjärt du har Karin ….eller hur..
- Ja herrn.
Nu slog
han i rask takt 7 rapp . Jag grät och bad om förlåtelse. Men vad hjälpte
det.
Han avslutade med två hårda rapp som han lärt av sin far. Jag
skrek till och ställde mig upp.
- Har jag sagt att du får ställa
dig upp?
- Nej herrn.
- Just det…..
Han log och kände
på mina skinkor…
- Den är fint randig nu, Karin lilla.
Han
lät händerna smeka stjärten och in mellan låren, jag knep ihop.
-
Jaså, jag tänkte vi kunde ha lite skönt nu…
- Aldrig…
- Så
skulle du slippa det sista smisket…som en barnunge över mitt knä..
- Aldrig….
Jag var arg nu samtidigt som jag snyftade, egentligen ville jag
inte ha mer smisk och speciellt inte av Olof som var lika gammal, men
att låta honom ligga med mig, oskuld som jag var, aldrig, hellre smisk.
- Okej… du ger mig inget val ….då får jag smiska upp dig
ordentligt tills du blir en snäll flicka….Ta av dig resten av kläderna
…Du ska vara helt naken..
- Aldrig…
- Vad är det jag hör…sa
inte far att du skulle lyda mig ..eller vill du komma tillbaka imorgon
….Jag vet vad far kan ge för smisk och jag lovar att det kan bli värre…
Han gav mig två hårda rapp med rottingen, jag tog händerna för
skinkorna och snyftade..
- Ja ja jag ska ta av mig.
- Jag
kan ju säga åt sekreteraren komma in också och hjälpa till ….hon kan
smiska också..det vet jag ….så sätt fart..
- Jaaaaa.
- Vadå?
-Ja herrn.
Jag drog linnet över huvudet och tog av mig BH:n.
Olof stirrade med lystna blickar på mina bröst.
- Snurra runt…..så
jag får se hela härligheten ….vi kunde ha det skönt nu …
- Nej.
- Skyll dig själv …Kom hit!
Han satte sig på stolen, tog mig hårt i armen och la mig över
knät. Jag skämdes att få smisk som ett litet barn, men kunde inget göra.
Han höjede handen och började smiska, det sved som eld i den redan ömma
stjärten och jag grät och bad honom sluta. Men inget hjälpte. Jag
försökte skydda mig med händerna och vrida mig bort från slagen, men han
höll mig i ett stadigt grepp. Handen bearbetade min stjärt. Det kändes
som en evighet innan han slutade med två hårda slag. Jag skrek rakt ut.
- Lovar du vara en lydig och snäll flicka nu Karin
- Ja
herrn …jag lovar …jag ska vara snäll …förlåt att jag varit dum mot dig
..
- Det är bra….
Han smekte min stjärt…
- Du kommer
nog inte kunna sitta på ett tag….men jag tror du lärt dig en läxa ..att
aldrig vara dum mot Olof:….eller hur ..
- Ja herrn
- Res dig
nu så ska vi avsluta det här
- Vadå?
Tårarna rann. Jag gned
mina ömma skinkor.
- Lägg dig på rygg på skrivbordet och upp med
bena i luften så ska vi avsluta med tre rottingrapp över låren. Det
svider bra och är en speciell hälsning från mig. Sätt fart.
- Nej
Olof ….Snälla ..inte det…
- Vill du tillbaka imorgon …
Jag
hade inget val. Jag la mig på rygg och lyfte upp benen i luften. Han
kunde se in i mina intimaste delar. Jag skämdes något fruktansvärt. Han
tog ett stadigt tag i mina ben och särad dem. Nu var jag helt utlämnad.
Men han skulle inte våga ligga med mig, det visste jag. Jag snyftade och
tittade bort.
Han tog rotting och rappade till över mina lår. Det
sved till värre än i skinkorna. Jag skrek till.
- Räkna.
Ett............... herrn
Swisch
-Aj..... Två herrn
Swisch
-AJAJAJ............ tre............ herrn
Han la ifrån sig rottingen och smekte mig över låren där tre
ränder syntes, lät handen fortsätta ner till mitt sköte. Smekte mig,
kände att jag var fuktig.
- Jag tror fröken är lite kåt.
-
Sluta, snyftade jag och skämdes att jag var kåt.
Han slutade och
släppte mina ben, jag reste mig upp.
- Glöm inte vem som bestämmer
här nu ….Karin…. Jag kan alltid få dig över knät om du är oförskämd mot
mig…låt det bli en läxa….
- Ja Herrn
- Då så …klä på dig nu.
Jag klädde snyftande på mig, men lämnade korsetten, det skulle
göra för ont att ha den på sig och sitta var inte att tänka på. Vi kom
ut i fabriken där alla stirrade. Alla hade hört min gråt och mina skrik.
Olof log och jag tittade snyftande ner i golvet, höll hårt i korsetten.
- Svider gott i skinkorna va fröken….
- Jag kan smörja in
dina skinkor med en skön salva ikväll …
Skratten ekade.
- Nu
kanske fröken är lite snällare på lördag….
- Hur kändes det Olof
…. Att ha en sån vacker flicka över knät…
- Det skulle du bra
gärna vilja veta va …. Jag kan tala om att fröken Karin har en mycket
röd och öm stjärt nu och hon kommer att vara en lydig fröken ett bra
tag.
Svarade Olof lite malligt.
Vi gick tysta tillbaka till huset där frun väntade. Hon frågade om
jag var lydig nu och sen fick jag visa upp stjärten för henne. Hon
klappade den lätt, jag skrek till, hon var nöjd med det hon såg. Jag
fick gå och lägga mig. Jag sov på magen de närmaste två nätterna. Jag
var kvar på gården ett halvår och fick smisk ytterligare fyra gånger,
men då lättare smisk av frun och en gång av Olof, när frun var borta.
Jag märkte att jag fantiserade om dessa smiskstunder och blev kåt av
det. Jag slutade på gården och gick vidare i livet, och upplevde flera
smisk tillfällen men det är en annan historia.