Är det någon mer än jag som inte skulle ha nåt emot att se en smiskscen
på film eller TV nån gång?
Jag har sett att "desperate housewife" har kommit till Sverige och
tycker det skulle vara spännande om nån av dessa hemmafruar fick smisk
av nån man någon gång. Åtminstone för att visa att smisk faktiskt
existerar i verkligheten. Jag tycker denna smisksida är jättebra för den
visar att smisk är mycket vanligare än man tror. Det är lätt för tjejer
och kvinnor som får det att tro att dom är ensamma om det, eftersom det
är alldeles för skämmigt att prata om.
Jag är en hemmafru men jag är inte desperat. Jag och min man och mitt
småbarn bor i Europa (ej i Sverige) och min man har ett mycket välbetalt
arbete som gör att jag kan leva ett ganska lyxigt hemmafruliv. Jag
älskar min man och det är ömsesidigt. Vi har det bra ihop och vi är
väldigt fysiskt attraherade av varandra fortfarande trots småbarn ni
vet. Han har alltid haft en naturlig auktoritet över mig och trots att
jag t.ex. får pengar att handla det jag vill ha måste jag ha hans
tillåtelse om det är något mycket dyrt jag ska köpa. Så mina dagar
förutom när jag är med mitt barn är mycket att gå på stan i en stad där
jag ännu inte känner nån helt anonym, men där jag vid flertal tillfällen
fått folk som vill skriva autograf eftersom jag tydligen är look-a -like
filmstjärnan Hillary Swank. Det är mest roligt.
Hursomhelst- varför skriver jag hit?
Jo. Jag får helt enkelt
smisk ibland. Det händer kanske 8-9 gånger på ett år, inte så ofta och
det är helt och hållet då min man anser att jag behöver bestraffas. När
jag varit "en olydig fru". Det kan handla om pengar, slarvat med mina
uppgifter som jag trots allt har på hemmafronten, kommit hem försent
eller varit uppstudsig ni vet.
Jag blir alltid lite rädd när jag förstår vad klockan är slagen. Jag
vill absolut inte ha smisk- där skiljer jag mig inte från vilken olydig
tonårstjej som helst- men samtidigt tycker jag det är skönt att få ta
ansvar och konsekvensen av minafelsteg. Istället för att få
skuldkänslor. Det är förstås väldigt förnedrande att bli lagd över min
mans knä som tonårstjej och ännu värre när han drar ner både byxor och
trosor. Ibland får jag smisk över jeansbaken men då smäller han mycket
hårdare så det gör ändå förfärligt ont.
Ja det svider förskräckligt i stjärten att få smisk och det händer
att jag börjar gråta. Men efteråt när han tröstar mig och "förlåter" mig
känns det så himla avslappnande och skönt och det är svårt att beskriva.
Att gråta ut i hans starka famn samtidigt som det pulserar och "brinner
alldeles varmt i skinkorna som har stora röda märken efter hans hand.
Och trots förödmjukelsen och det totalt "ofeministiska" så blir
jag otroligt upphetsad att bli bestraffad medsmisk på stjärten av min
man. Också just för att det är ett straff och inte nåt sexuellt det är
frågan om. Straffet är dessutom väldigt effektivt för jag blir väldigt
lydig mot honom ett bratag efteråt.
Jag gör verkligen ingenting medvetet föra tt få smisk. I första
hand är det något jag absolut vill undkomma som vilken tjej som helst-
men när jag får det är det på något obegripligt sätt upphetsande att bli
satt på plats av min man på ett sånt barnsligt sätt. trots att det
svider för jävligt!
För oss fungerar smisk bra och jag ser det faktiskt som en
naturlig sak- att mannen bådeansvarar för sin kvinna och därmed kan ge
henne smisk på stjärten om det behövs. Men all annan form av
kvinnomisshandel är förstås förkastlig.