Jag är en svensk tjej på 19 år som bott rätt mycket utomlands och gått
på internationella skolor eftersom mina föräldrar flyttat runt i jobbet.
Det känns väldigt "förbjudet" att gå in på den här sidan även om jag
fyllt 19 år och egentligen får. Dessutom tillhör jag dom som fortfarande
kan få smisk även om jag inte fått det på länge.
Mina föräldrar har väldigt höga krav på mig med min framtid och så
och jag har fått mycket uppmuntran, kärlek och trygghet mitt i allt
flyttande. Men dom har också varit väldigt tydliga och gett mig frihet
under ansvar. Tex. hur och när jag får träffa pojkvänner (får
fortfarande inte sova över hos varandra). Men om jag verkligen misskött
mig har jag fått smisk på straff eftersom mina föräldrar tror på smisk i
uppfostran om det är nödvändigt. Eftersom dessa regler och straff gäller
så länge jag bor under deras tak, och jag fortfarande bor hemma, så vet
jag att jag skulle kunna få smisk fortfarande om jag struntar i tider,
ljuger, är uppkäftig eller slarvar för mycket med pluggandet eller så.
Sedan jag blev tonåring och mer och mer ung kvinna så är det bara
mamma som ger mig smisk. (Tycker absolut inte pappor ska smiska
tonårsdöttrar.) Jag och mina föräldrar har gjort många överenskommelser
för mina regler och min frihet under ansvar och i överenskommelsen
gäller också att mamma kan ge mig smisk på stjärten om mamma och pappa
anser att det behövs.
När jag läser om andra som får/fått det tycker jag ibland att
vissa tjejer haft det strängare eftersom man läst om att deras mammor
smiskar dom i FLERA MINUTER!
Min mamma ger mig smisk med en toffel på bara stjärten. Jag får lägga
mig över hennes knä förstås, med nerdragna byxor och så drar hon ner
trosorna och klatschar mig hårt med toffeln på bara stjärten lika många
klatschar som jag är gammal gånger två. Om inte toffeln funnits till
hands har hon smiskat mig med handflatan. Dom senaste tre gångerna jag
fått det (då jag varit 19 år) har alltså fått 38 daskar innan jag fått
resa mig upp och dra upp byxorna och tillbringa en timme på mitt rum.
Det sker alltid bakom stängda dörrar och pappa ser inte på eftersom jag
är bar om stjärten under bestraffningen. Det svider förstås jättemycket
och jag blir jätteröd om skinkorna länge efteråt. Och så snyftar jag
länge efteråt och det känns ännu barnsligare. Att snyfta.
Det är ingen som vet att jag fått smisk ibland. Det är en stor
hemlighet och jag skulle aldrig klara av att nån visste det. Jag skäms
för mycket, men tycker samtidigt att mina föräldrar är rättvisa och bra.
Fast smisk är nog det värsta som finns och jag tar mycket hellre
utegångsförbud. Det känns inte lika pinigt att förklara för sin kille.
Jag kommer snart att flytta och då kommer jag slippa oroa mig för smisk
och komma och gå som jag vill och framförallt träffa min kille när jag
vill.
Jag hoppas förstås att jag fått det för sista gången nu, om jag
skärper mig och lyder den sista tiden jag bor kvar hemma. Sista gången
det hände var för två månader sen. Jag hade varit jättesur och tjurig
hela dan och ville inte följa med till IKEA. Mamma tvingade mig eftersom
hon tyckte att jag kunde vara med familjen för en gång skull och
dessutom gällde det mycket som var för min räkning. Jag var skitsur
eftersom jag ville vara med min kille och se på hans match. Lillsyrran
var med och jag var rätt taskig mot henne i min surhet och mamma sa till
mig att sluta sura flera gånger. Till slut gick jag för långt. Vi var
inne på ett lagerställe när mamma gav mig en jättehård klatsch på
stjärten! Jag hade bara ett par supertunna röda tights på mig så det
blev ett ordentligt klatschljud och mamma väste i mitt öra att jag fick
sluta tjafsa OMEDELBART!
Det sved till rejält förstås men det var ingenting mot den oerhörda
kränkningen det var att nån kunde ha sett när jag fick dask av mamma!
Jag är ju faktiskt en ung växande kvinna som ser bra ut och höll på att
dö av att nån kan ha sett och hört dasken på stjärten mamma gav mig med
utskällningen därpå.
Resten av tiden i varuhuset sa jag inte ett ljud. Högröd i
ansiktet och stirrade ner i golvet, tyckte alla tittade på mig fast dom
nog inte sett nåt. Precis innan vi skulle in i bilen och åka hem gav mig
mamma några lätta klappar på stjärten medan hon sa lugnt och bestämt:
"Det blir mycket av det här när vi kommer hem."
Det finns
inget värre än att förvänta sig smisk, den där väntan förenat med
skammen.
När vi kom hem och burit in allt fick jag gå in i
sängkammaren.
När mamma kom in med toffeln fick jag utan
diskussion, fick inte ens protestera, dra ner trikåerna och lägga mig
över mammas knä där hon satt sig på sängkanten. Så åkte trosorna ner och
jag fick 38 hårda daskar på stjärten. Lyckades ta emot smisket utan att
gråta men den dan var en riktig värstingdag.
Jag skulle nog inte klara av att leva i ett förhållande med en
kille som gav smisk. Men om jag hade gjort nåt riktigt hemskt mot honom,
varit otrogen eller så och det var enda chansen att bli förlåten, skulle
det nog vara okej att få smisk av honom, även om det skulle känna
jätteförnedrande.