Inför sista bestraffningen fick vi först vänta i korridoren ganska
länge. Plötsligt kommer magister Berg ut ur klassrummet med raska steg.
Han verkar nästan munter ”Idag skall vi börja med en promenad i
skogsdungen bakom skolan” sa han glatt. Det visade sig att vi skulle gå
ut och bryta björkris. När vi hade fått ihop tillräckligt fick vi binda
samman två knippen med snören och repa av alla löv. Medan vi är
sysselsatta med att tillverka risknippena avsedda för vår egen aga
pratar magistern i vanlig samtalston med oss. Han låter trevlig och
vänlig på rösten men vi blir allt mer oroliga.
”Vilket tycker ni varit värst hittills flickor” undrar han
”smärtan eller skammen att tvingas stå naken med rödsmiskad stjärt?” Vi
vet inte vad vi skall svara men han säger det vi egentligen tänker. ”Jag
tror skammen var det värsta” säger han. ”Och idag skall ni få skämmas
ännu mer för detta är den riktiga bestraffningen för ert stöldförsök. Ni
skall inte bara få skämmas riktigt mycket, det kommer också att göra
mycket ondare än tidigare. Efter den här dagen tror jag aldrig mer ni
kommer att frestas att stjäla
Det här gången skulle vi vara i gymnastiksalen, men först fick vi
gå till omklädningsrummet och klä av oss. Allting skulle av men vi fick
order att ta på oss gymnastikskor. Till sist gick vi helt nakna, så när
som på gymnastikskor, in i den stora gymnastiksalen. Vi neg fint för
magister Berg och bad om att få ”smisk på bara stjärten” eftersom vi
varit ”stygga” flickor. ”Ja det skall vi sannerligen få” sa han.
”Den här gången skall ni få bekanta er med björkriset men först
skall vi värma upp er med handen.” Vi fick plocka av de översta varven
på en plint och placera mitt på golvet. Först fick Lisa ställa sig på
knä på plinten med pannan mot dess läderklädsel. ”Så här står hon
perfekt för sin bestraffning” sa magister Berg belåtet. Han lät mig stå
på knä bakom henne och hålla hennes fötter. När hon stod på det här
sättet särades hennes skinkor så att skötet putade ut och stjärthålet
exponerades. Som om magister Berg kunnat läsa mina tankar sa han att
”det blir strax din tur.” Han hade ingen brådska. Han smiskade lite
förstrött då och då, än den ena än den andra skinkan. Han avslutade med
en serie snabba halvhårda slag som fick huden att anta en rejält röd
färg. Till sist slog han några snabba slag så att handen träffade bägge
skinkorna samtidigt och rakt över könet. Lisa stönade och skrek men stod
kvar.
Därefter var de min tur. Jag försökte ställa mig så att jag inte
skulle puta så mycket med stjärten, men magister Berg korrigerade min
ställning så att jag till sist kom att stå så att jag kände hur
skinkorna särades och blygdläpparna putade ut. Han gjorde sig ingen
brådska, pratade om nyttan av en riktig risbastu, även om det inte känns
så bra just när man får den. ”Det är också viktigt att den felande får
skämmas ordentligt” fortsatte han medan hans hand lite förstrött
klappade min stjärt. Då och då lät han handen svepa rakt över mitt kön
och flera gånger lät han ett finger följa stjärtskåran och över mitt
stjärthål. Jag kunde inte låta bli att få lustkänslor, även om jag
försökte behärska mig. Det var svårt att stå still. Plötsligt började
han slå mig med handen, medan Lisa höll ett stadigt tag om mina vrister.
När jag inte trodde jag skulle stå ut längre slutade han.
”Eftersom vi är i en gymnastiksal skall ni nu få göra lite
gymnastik” sa han med ett glatt leende på läpparna. ”Gymnastik skall ju
helst utföras i naket tillstånd. Själva ordet som kommer från grekiskan
betyder just 'röra sig naken', och de gamla grekerna gymnastiserade
nakna”. Så fick han oss att springa och hoppa, göra kullerbyttor och
hänga i knävecken, och naturligtvis fick han oss att stå i brygga en
lång lång stund. När vi var riktigt andfådda och svettiga fick han oss
att be om att få smaka riset. Vi skulle stå i samma position på plinten
som förut, och Lisa skulle få stryk först. ”Nu” sa magister Berg ”skall
ni få ert riktiga stryk, allt annat har bara varit en förberedelse”. Han
rättade till Lisas position, så att hon putade ut så mycket det gick med
stjärten. ”I den här positionen kommer riset åt ordentligt” sa han medan
han lät riset lekfullt glida mellan Lisas skinkor. ”Det är först när ni
blivit riktigt genompiskade av riset som ni avtjänat ert straff till
fullo”.
Så började han slå, först försiktigt och lätt, så snabbare, och
sedan hårdare. Han varierade slagen över bägge skinkorna och övre delen
av låren. Ibland slog han uppifrån så att slagen träffade rakt mellan
skinkorna. Då skrek Lisa rakt ut. Efter en stund blev snyftningarna allt
ljudligare och övergick i en blandning av skrik och gråt. Till sist
skakade hela hennes kropp av gråt. När slagen äntligen upphörde var
Lisas skinkor alldeles röda.
Jag trodde jag skulle kissa på mig så rädd vara jag, men snart
stod jag i den förnedrande positionen, och det tog inte lång tid innan
smärtan tog över hela mitt medvetande. Det verkade som om han aldrig
ville sluta och jag skrek och grät helt okontrollerat.
Jag var fullständigt genomsvett och tårarna bara rann nerför
kinderna. Vi fick ställa oss vid varsin ribbstol, med ryggen mot rummet
och fatta tag med händerna högt upp på ribbstolen. ”Nu släpper ni inte
taget för då blir det en omgång till med riset” sa magister Berg
strängt.
Efter en evighet fick vi så med rödgråtna ansikten och svidande
stjärtar niga vackert, tacka för vårt välförtjänta smisk och lova att
aldrig stjäla mer. Äntligen var det över. På darriga ben linkade likade
vi ut i omklädningsrummet för att klä på oss.