Jag är en kvinna i trettioårsåldern som kom till Sverige i
tjugoårsåldern för att kärleken till en man tog mig hit. Jag har många
gånger i hemlighet läst andra kvinnors berättelser på denna sida och
känner igen mig i så mycket och tycker det är upphetsande. varför jag
tycker det är upphetsande med smisk har jag svårt att förstå för det är
ju så kränkande att få.
Min nuvarande man vet inget om denna längtan och ingen av alla män
jag varit med heller.
I mitt hemland var jag en mycket
framgångsrik ung lovande konståkningsflicka. Min egen mor var en berömd
tränare och tränade mig minst fyra kvällar i veckan efter skolan. Det
var ett hårt liv och i tonåren var jag en mycket vacker ung flicka som
hade alla andra intressen än konståkning. Pojkar avgudade mig och jag
hade killar. Men fick tvungen att skolka för att träffa dom i smyg. Min
mor förbjöd mig eftersom det tog tid från träning och studier.
Redan i 17 års åldern var jag fysiskt mycket utvecklad ung kvinna
och mitt vackra utseende skulle vara bra för min "karriär" i
konståkning. Jag skulle bli vackrare och bättre än Katarina Witt. Men i
17 - 18 årsåldern blev det mycket bråk med min mor och jag var ledsen
över min ofrihet.
Min mor straffade mig fortfarande med ris på bara stjärten om jag
inte lydde. Riset hängde bakom dörren i mitt flickrum och skulle hänga
som en påminnelse för mig. Det var hemskt pinsamt och jag gömde alltid
undan det om jag hade en kompis hemma. Men hängde det tillbaka innan mor
såg. (En gång glömde jag hänga tillbaka och fick smisk av min mor för
att jag hängt ner det.) Killarna träffade jag aldrig hemma utan på
caféer och hade faktiskt sex hemma hos en pojke på hans vind.
När jag var 19 hade jag en tävling framför mig och vi tränade
hårdare än nånsin. Jag hade blivit med barn med en ung man och i
förtvivlan lyckas göra en abort med hjälp av hans kontakter i partiet
utan att min mor fick veta. Det var en mycket jobbig tid och jag var
slarvig och okoncentrerad på min skridskoåkning. Mor var mycket arg och
skällde på mig och jag fick göra om mitt pass flera gånger. Det var
andra unga flickor och deras tränare i ishallen samtidigt och såg hur
dåligt det gick och jag surt svarade tillbaka till min mor. Jag var
uppkäftig.
Till slut när jag åkt fel och slarvat 100 gånger till vinkade mor
på mig att jag skulle åka och sätta mig. Hon sa att jag skulle ta av mig
skridskorna och följa med till omklädningsrummet. Jag gjorde som hon sa
och trodde vi skulle åka hem. När vi kom till omklädningsrummet stängde
hon dörren om oss så vi blev ensamma. Så sa hon att jag skulle straffas
för min nonchalanta inställning. Jag skulle få smisk på stjärten!
Jag sa nej, mamma, mamma, snälla, snälla och blev så fruktansvärt
generad. Jag hade inte fått smisk på nästan ett år och trodde att jag nu
var vuxen och skulle slippa det barnsliga hemska straffet. Men mor bad
mig att dra ner mina nylonstrumpbyxor och trosor jag hade under
konståkningskjolen. Jag började gråta och försökte be min mor att slippa
det var så kränkande, nu när jag var en vuxen ung kvinna.19 år! Men mor
sa att jag fortfarande var flicka som behövde smisk. Mor hjälpte mig att
dra ner mina strumpbyxor och trosor medan jag grät och skämdes så att
jag skulle dö av skammen. När det var nerdraget till knäna la hon mig
som hon brukade över sitt knä där hon satt på bänken i
omklädningsrummet. Hon lyfte upp kjolen och jag kände den kalla luften i
ishallens risiga omklädningsrum om min nakna stjärt. Jag stirrade i
betonggolvet och hoppades att allt var en mardröm som jag snart skulle
vakna. Mor hade inget ris. (Ibland fick jag smisk med bara hennes hand)
Så började hon smiska min stjärt jättehårt med handen. Klatch
klatch klatch ja ni vet hur det låter . . .jag fortsatte att gråta och
bara hoppades att inga vaktmästare eller någon annan flicka hörde när
mor gav mig smisk. Mor smiskade mig hårdare än någon gång och jag grät
och skrek så tyst jag kunde. Det sved väldigt mycket och jag trodde hon
aldrig sluta.
Jag fick säkert smisk i tio minuter medan mor inte sa ett ord. Mor
var så arg och smiskade mig och det enda som hördes var min gråt och aj,
aj, aj och klatch klatch klatch på minnakna stjärt. Sen fick jag resa
mig upp på skakiga ben och mor sa att nu skulle jag göra om hela
programmet igen på isen - utan fel! Jag var röd i ansiktet av gråt och
röd på skinkorna naturligtvis och jag kände försiktigt gned mig om
stjärten innan mor sa att hon var färdig med smisket just nu och jag
fick dra upp strumpbyxor och trosor. Jag drog upp dom mycket mycket
försiktigt och snyftade som ett litet barn. Bara ni flickor som får/fått
smisk VET hur det SVED för mig i stjärten! Sen fick jag torka tårarna
och gick ut i ishallen. Jag tänkte bara att alla som såg mig visste att
jag just fått smisk och skämdes som jag aldrig någonsin skämts i hela
mitt liv. Varken före eller efter. Några flickor jämngamla visste säkert
att jag fått smisk, (dom fick det själva ibland, det vet jag) dom
viskade till varandra för dom vet hur man ser ut när man just fått
smisk, och nästan tittade på min stjärt som om dom skulle se hur röd jag
var under dressen. Sen fick jag åka ut på isen igen. Livrädd för att
göra fel - och få mer smisk av mor. Jag koncentrerade mig fast det sved
i stjärten och jag var röd om kinderna för skammen. Jag lyckades. Mor sa
att jag kan - om jag skärper mig. Och att det kommer att bli smisk varje
gång i omklädningsrummet om jag inte skärpte mig. Från och med nu.
Nu fick ni en sann historia från en av många gånger jag fått smisk
av mor. Ibland med ris, ibland med handen. I mitt hemland var det ganska
vanligt med smisk. I Sverige borde nog flickor få mera smisk. Särskilt i
tonåren.
I tonåren tillfredsställde jag mig själv sexuellt när jag gått och
lagt mig i sängen dom dagar jag fått smisk. För att slippa bara skämmas
för att få smisk när man är en ung vacker kvinna och nästan vuxen så
gjorde jag mig upphetsad och tänkte att smisket jag fått var av en man
som hade bageriet. Att det var HAN inte mor som jag fått lägga mig över
knät på.
Och fått så mycket smisk!