Jag är född i slutet på fyrtiotalet. På den tiden var aga något man ofta
brukade för att hålla barn i styr.
Trots tiden minns jag bara en gång då jag fick smisk på stjärten, då
bara en fyra fem daskar.
Däremot kommer jag ihåg en gång då min syster fick en ordentlig omgång
av vår mor.
Jag var väl omkring tre år, och min syster som var tolv år äldre var
alltså femton. Vi hade ett litet jordbruk i mellersta Sverige, och min
systers uppgift var att se efter mig medan våra föräldrar skötte korna i
ladugården.
Det kan inte vara så roligt att passa en treåring jämt och ständigt, så
när en dag min syster hade besök av en jämnårig kamrat så smög de båda
flickorna i väg upp i skogskanten, där jag fick syn på dem och
naturligtvis skulle efter. På vägen upp till skogen måste jag passera
insläppsstället för korna, där var upptrampat bara lera och koskit.
När jag kommit fram till skogen hade flickorna gömt sig, och beslutat
skrämma mig så jag skulle gå hem. Jag hörde ett BUUUUU!!!, vart
jätterädd trodde det var trollen, sprang rammlade i koskiten, rev sönder
mina kläder på taggtråden och gallskrek av rädsla.
Mamma hörde mig och kom ut ur ladugården, också hon skrämd av mina
skrik. Min syster blev också rädd och sprang efter mig för att trösta
mig. Jag sprang fram till min mor för att få hjälp och tröst. När det
gick upp för mamma vad som hade hänt bröt hon ett ris, (jag tror det var
videkvistar) tog min syster i handleden, satte sig på en stubbe, la upp
henne över knät, drog upp kjolen och ner hennes underbyxor.
Jag har aldrig sett min mor så arg. Min syster skrek snart högre än jag.
Jag vet inte hur många gånger riset landade på hennes stjärt, men jag
har svårt att förställa mig att någon någonsin har fått mera stryk.