Vi hade bara känt varandra i några veckor när vi gifte oss, Lasse och
jag. Därför hade jag inte träffat mina svärföräldrar tidigare. Nu skulle
det bli av, i all enkelhet i vår lilla etta, bara lite fika. Jag visste
att Lasse respekterade sin far och mor oerhört och jag visste att de var
lite gammaldags.
Det retade mig.
För att provocera hade jag dagen till ära iklätt mig den kortaste
klänningen jag hade, med strumpor och strumpeband som jag med lätthet
kunde låta skymta fram. Jag tror jag var lite svartsjuk på hans egen
mamma och pappa... de kände ju honom så mycket bättre än jag.
Lasse tog allt med jämnmod. Jag hackade och gnällde över hur inskränkta
jag förmodade att de var.
- Snacka nu för Guds skull inte om situationen i Mellanöstern med pappa,
så ska nog allt gå bra, sade Lasse lugnande. Han visste vi hade totalt
motsatt uppfattning i den frågan.
Så fort de bänkat sig i soffan och jag hällt upp kaffet, och fick jag
mina värsta misstankar bekräftade. Stela, tråkiga. Slipsklädd gubbe och
hårdpermanentad grå tant, utan tillstymmelse till humor.
- Jag har hört att du är intresserad av situationen i Mellanöstern? log
jag mot min käre svärfar som inte hann svara.
- Eva.
Lasse tilltalade mig utan att höja rösten. Något i tonläget gjorde att
jag ögonblicket tittade upp och stelnade till.
- Hjälper du mig i köket?
Jag stirrade på honom. Allt var redan framplockat. Jag följde ändå med.
Det där med Mellanöstern var tydligen allvarligt och jag var lycklig
över att Lasse gett mig en sådan fin vink hur jag skulle göra mig ovän
med mina svärföräldrar på kortast möjliga tid. För jag gillade dem inte!
Jag tänkte fortsätta så fort tillfälle gavs. Jag kände hur trotset lyste
i min ögon.
Lasse stängde dörren. Jag hörde skramlet av kaffeskedar i kopparna,
lägenheten var långt i från ljudisolerad. Jag lade armarna i kors över
bröstet och tittade morskt upp på min man. Hans ögon var svarta. Med en
bestämde rörelse förste han undan allt på köksbordet och sade sedan lågt
och lugnt:
- Luta dig framåt. Dra upp klänningen och ner trosorna. Nu ska du få
smisk. Jag varnade dig.
Jag stirrade. Och stirrade. Lasse knäppte upp sin livrem. Jag blev torr
i munnen och det kändes som en isbit hissades upp från stjärthålet och
upp till magen och ner igen. Han tog tag i min nacke, och med milt våld
tryckte han ner mig över köksbordet. Jag gjorde just inget motstånd,
inget trots fanns kvar... bara den stela fasan. Klänningen behövdes
knappast lyftas upp, när jag låg med överkroppen över köksbordet så
blottades halva rumpan ändå, så kort som den var. Lasse tog fram en sax
ur en kökslåda och klippte helt sonika bort trosorna, så han slapp
krångla med strumpebanden. Han kastade dom trasiga trosorna, rakt bland
kaffesumpen.
- Eva. Nu vill jag att du putar ut med stjärten ordentligt. Gör du det
ska jag nöja mig med fem rapp.
Det var som det inte var verkligt. Min älskade, store trygge Lasse....
men hans röst gjorde att jag bara hade att lyda. Ifrån vårt enda rum,
sovrum och vardagsrum allt i ett hördes hur svärfar och svärmor pratade
lågt. Rodnaden brände på mina kinder. Men jag vågade inte trotsa nu. Jag
putade ut stjärten allt vad jag kunde. Jag kände mig oerhört fånig i
mina strumpeband. Han började att smiska mig med handen. jag var tyst,
jag ville inte höras. Men tårarna steg upp i ögonen och jag gnydde
olyckligt. Jag kände hur rumpan blev varm och het.
- Ok. Puta ut!
Första rappet klatschade. Jag kunde känna hur rodnaden efter slaget slog
fram. Jag försökte att inte skrika, för förnedringen var mer än
tillräcklig utan att vara gäster skulle behöva höra vad som försiggick.
Men jag kunde inte hejda mig. Jag jämrade och skrek och en bra stund
efter rappet. När det andra landat ömsom ormade jag med rumpan och ömsom
knep allt vad jag kunde, som om smärtan skulle släppa fortare. Så fort
jag hämtat mig kom nästa rapp. Jag grät och jämrade och det var inte en
chans att våra dyra gäster kunde missta sig på skådespelet. Ganska
troligt att även grannarna hörde pisksnärtarna och om inte dom så
definitivt mina ylanden.
-Sära lite på benen, och försök svanka mer, sade Lasse.
Jag löd hulkande. Därmed hade han hela mitt sköte under uppsikt. Inne i
rummet låtsades svärföräldrarna som om det regnade. Jag vet inte det
faktum att smisket skedde under vittnens åhörande, eller att jag själv
avslöjade min upphetsning genom min savande könsöppning var den största
förnedringen.
Nästa rapp sved och brände så att jag nu storgrät hulkande. Lasse
beordrade mig att skärpa till mig och svanka bättre. Han förde sina
fingrar mellan blygdläpparna och utan ett ord visade han resultatet för
mig. De glittrade av den äppelfriska saften. Och så kom det sista
rappet, efter en lång konstpaus, där han tvingade mig att svanka och
visa så mycket som möjligt för honom, rappet som han satte längre ner än
de andra, så ett rött, lysande märke efter livremmen klart lyste fram
nedanför klänningsfållen när jag reste mig. Jag tvättade mitt rödgråtna
ansikte i kallt vatten och sedan tryckte Lasse ett tårtfatet i handen på
mig och föste in mig till föräldrarna igen.
- Sätt dig här Eva, sade svärfar med ett leende och klappade på
soffplatsen bredvid sig.
- Eller du kanske hellre står lilla vän? sedan skrattade han så
tårarna rann.
Jag hatade honom.
Den jävla tanten fnissade
oväntat muntert för en dam i hennes ålder och låtsades tappa en sked, så
jag var tvungen att böja mig för att ta upp den. Svärfar fick en bra vy
över min strimmiga bakdel i all sin troslöshet.
Ja. Jag stod hellre. Och. Ja. Jag var tyst. Och jag trodde aldrig de
skulle gå. När de äntligen försvann kastade jag mig på sängen och grät.
Lasse satte sig i soffan framför TV:n och brydde sig inte om mig. Först.
Efter ett tag märkte jag att han tittade på mig. Och den där underliga
upphetsningen återkom. Jag hulkade lite och började puta med stjärten
mot Lasse. Den korta klänningen ville inte riktigt åka upp så jag
svankade lite mer och lite mer och snart stod jag med rumpan upp i
vädret i sängen, med skötet vänt mot min man. Äntligen kom han. Han
smekte försiktigt de röda ränderna, studerade sitt verk . Kysste dom och
sedan tog han fram sin kuk, körde in den brutalt samtidigt som han med
ena handen stimulerade min kittlare. Han stötte våldsamt. Jag kom mycket
fort och mycket högljutt och med konvulsioner och var så lycklig och
tagen i alla bemärkelser att jag struntade i att Lasse inte hunnit
komma. Lasse lämnade mig och gick på toa, men kom snart tillbaka och jag
förstod att han inte var nöjd.
- Du kunde inte ge mig oskulden på bröllopsnatten, men nu ska du på sätt
och vis få göra det ändå, sade han och hällde barnolja mellan mina
skinkor, medan han särade dem och särskilt siktade in sig på att få
oljan i stjärthålet.
- Nej! Lasse inte det!
- Jodå, svarade
han lugnt.
- Bara puta ut ordentligt och slappna av så tar vi det
försiktigt. Han tryckte kuken mot det förskrämda hålet och tryckte
långsamt in kuken bit för bit. Jag flämtade och flämtade och vågade
knappt andas. Det gjorde ont! Så ont! När den var halvvägs inne kände
jag mig som jag satt uppträdd som en fjäril på en nål och vågade bara
puta, puta, då gjorde det minst ont.
Så kände jag Lasses hand på min kittlare. När han gnuggade med sina
underbara små rundrörelser kände jag hur ringmuskeln rytmiskt kramade
hans kuk och det var fantastiskt. Fantastsikt... smärtan var också
fantastisk. Han rörde inte kuken, men efter ett tag kunde jag inte låta
bli, utan började försiktigt skava och så smått stöta mot hans kön.
Lasse tog chansen och började stöta. Hårdare och hårdare och... Jag
skrek av smärta och upphetsning och vi kom, som vi aldrig kommit förut.
Utmattade föll vi ihop tillsammans. Lasse viskade i mitt öra:
- Nu du, min lilla fru, har du fått ge dig åt din man. På riktigt. Och
du gillade det...