Efteråt

Hon gråter fortfarande. Snyftar och hulkar som en liten flicka. Hennes man som nyss smällt sin unga fru lugnar henne "Så det är bra nu... du har fått ditt straff.. och nu är det bra... du är förlåten... okej?


Hon nickar och vill bara sitta där medan hon med ena armen håller om honom, han som nyss agat henne av plikt, och den andra försiktigt stryker om den fullständigt brinnande stjärten. Så FRUKTANSVÄRT ONT det gjorde! Fast han bara använde handen! Hon hade glömt hur ont det gör att få smäll. Det har inte hänt sen hon var 17 år. Och nu, när det var hennes man och inte mammas knä hon legat över så blev hon upphetsad?! Upphetsningen kom till henne nu efteråt när hon inte hade fullt upp att klara av smisket. Eller hon kände sig kåt, helt enkelt Och så fruktansvärt mycket hon skäms! Och samtidigt så känns allt bra. Att allt är återställt, förlåtet, de kan börja från ett vitt blad i någon slags harmoni mellan hon kvinnan- och han mannen. Men Åååå vad det svider!! Och så måste hon lämna hans knä. Hon blir skickad i säng fast klockan bara är sju på kvällen. Han ställer henne inte i skamvrån i alla fall men det här är lika förödmjukande. Som ett barn får hon gå och lägga sig som straff. Hon får inte vara uppe längre trots att hon är en vuxen kvinna. Som en olydig flicka! Och samtidigt hans nyss olydiga hustru!

smisk

Hon får gå och borta tänderna och sedan krypa ned mellan svala lakan och låta dem svalka hennes varma röda skinkor. Medan han fortsätter dagen och kvällen som vanligt. En vanlig kväll för honom förutom incidenten med hans kvinna som han bli tvungen att straffa, aga, smiska på stjärten. Hon lägger sig på magen. Förnedrande att inte få vara uppe. Som ett barn! Men samtidigt behöver hon bara få vara med sig själv. Ensam. Tänka över vad som hänt. Vad hon gjort som ledde fram till detta beslut av sin man. Att hon skulle få smisk på stjärten! Det sticker och pulserar i skinkorna. Fortsätter snyfta. Lampan släcks. Dörren på glänt. Medan hon hör honom gå omkring i lägenheten, prata i telefon, titta på fotboll på TV. Tänk om hon bara skulle resa sig ur sängen och lämna rummet? Nej hon vet att det skulle bli mer smäll innan han skickade tillbaka henne där hon nu hörde hemma. I sängen. Hon skulle raskt landa över hans knä igen och hon kunde bara inte tänka sig en enda dask och klatsch till på hennes bara knallröda skinkor. Hon klarade bara inte mer smisk. Med denna insikt gick hon in i förnedringen och skammen men hon längtar efter honom. Efter att bli tagen. Gärna bakifrån. Djuriskt. Så hon slipper möta hans ögon. Eftersom hon fortfarande skäms. Hennes kinder hettar lika mycket som hennes stjärt. Fast kinderna av skam. Stjärten av smisk. Hennes ansikte blött av tårar. Men hon är förlåten. Det vet hon. hennes ena hand rör sig upp mellan hennes ben ..... sveda, skamkänslor... och kåt. Hon hade känt hans växande stånd när han satt henne i knät. "Knulla mig" viskar hon in i kudden. Samtidigt som hon föser in en kudde under skötet. Om han såg henne nu skulle han nog inte kunna motstå henne utan bara ta henne där hon låg med sin nysmällda stjärt uppdukad och klar för att sättas på. Svedan påminner henne gång på gång om... att det verkligen har hänt. på riktigt. Hon har verkligen fått smisk på fullaste allvar av sin man! Och det kändes naturligt, rätt och riktigt hur mycket hon än hatade det. Kommer det att vara som vanligt i morgon igen undrar hon. Kommer det någonsin bli som vanligt igen?

NyareÄldre