Jag är en 32 årig kvinna som en del nog skulle påstå har en smisk
-fetisch. Jag har till slut hittat en man som ger mig det jag vill ha.
Jag läser gärna spanking -noveller skrivna av andra kvinnor som
handlar om starka snygga män som bestraffar sina kvinnor med smisk, som
lägger dom över knät precis som jag alltid fantiserat om att bli lagd
över knät på män som sätter ner foten och gränsar mig, uppfostrar mig,
agar mig. Jag skulle inte säga att jag har en fetisch. Mitt sexliv är
snarare smisk. Sexet måste ha något inslag av denna dominans och helst
alltid smisk. Inte nödvändigtvis precis innan, men i nära anslutning
till den.
Om jag har en fetisch så är det snarare pyjamas. Det var första
gången jag som vuxen kvinna köpte en pyjamas och tog den på mig som jag
var tvungen att berätta om min önskan för min man. Att jag behövde
smisk. Varför pyjamas? Jag vet att man absolut inte behöver ha fått
smisk i sin uppväxt för att tända på det som vuxen. Men jag tror att har
man fått smisk i sin uppväxt så tror jag att det kan vara utlösande för
denna läggning i vuxen ålder. Om man ska kalla det en läggning. Jag är
inte PK när jag skriver att jag tror att detta finns hos många kvinnor.
Det är absolut mest kvinnor som skriver novellerna jag tog upp i början.
Det är kvinnor som skriver berättelser om detta. Den traditionella
relationen mellan man och kvinna. Hustru och man. Det finns i många av
oss kvinnor. Men det är väldigt svårt att erkänna.
Hur var det nu med pyjamas? När jag får på mig en pyjamas så
känner jag mig vare sig jag vill eller inte som den olydiga flickan som
ska ha smäll och sen skickas i säng. Jag växte upp i ett strängt
frireligiöst hem där det mesta var förbjudet och om jag gjorde sånt som
alla normala tonårsflickor gör (killar, sex, dricka alkohol, festa) så
blev jag bestraffad av min mamma. Detta pågick tills jag flyttade och
bröt mig ur familjen och den församlingen vi levde i. Straffen som min
mor utdelade var en närmast exakt ritual ända upp till 20 års åldern.
Jag normaliserade det så till den grad att jag tyckte det var rätt av
henne att ge mig smisk på bara stjärten då jag var tjugo år. Jag förstod
ju att inte andra tjejer fick det i den åldern, eller överhuvudtaget men
jag visste också att jag hade några kompisar i församlingen, tjejer jag
växte upp med som också fick smäll hemma. Att jag lyckades ha pojkvänner
från 15 års åldern var ett under av smusslande, lögner, skuldkänslor och
skam.
Ritualen när jag skulle straffas gick alltså till på följande vis,
varje gång tills den sista gången då jag var 20 år gammal. Det var inte
oftare än tre fyra gånger per år men jag glömmer det aldrig och jag tror
att om vissa kvinnor har denna "smisk" längtan som vuxen så grundlades
den med min stränga uppfostran. Det är helt klart. Först kom
utskällningen som mer var ett uttryck för min mors besvikelse över mitt
beteende. Hur kunde jag?? Det var en lågmäld utskällning som syftade att
framkalla skam. Sedan kom ordern att gå upp på mitt rum och sätta på mig
pyjamasen. Pyjamasen som jag nästan aldrig använde när jag inte skulle
få smisk och skickas i säng, (hade nattlinne annars). Pyjamasen, det
plagget som kom att förknippas helt och hållet med den olydiga flickan
som ska få gå och lägga sig när mamma gett henne smisk. När jag skummat
igenom det som finns på nätet så verkar jag inte vara den ende. Det
finns många tjejer i pyjamas som ligger över mammors knän och får smäll.
Det kallas i USA för bedtime spankings. Min mor kunde knappast
inspireras av dessa på denna tid.
Sedan fick jag komma ner i rummet som låg intill vardagsrummet i
min pyjamas, ångerfull och skamsen bävande inför det som skulle svida så
outhärdligt på mina skinkor. Sedan gick det snabbt. Jag fick snabbt
lägga mig över min mors knä där hon satt på en längre läderdivan. Agan
utdelades förs på pyjamasbyxorna, sedan på trosorna och de sista interna
på bara stjärten som vid det laget var blossande glödande röd. Hon
blandade de hårda distinkta klatscharna med sin handflata mot min bara
stjärt med besvikna uppläxande ord och jag bet ihop snyftade och
försökte stå ut. Jag fick oftast smäll i flera långa minuter och
avslutningsvis med baksidan av en toffel. Sedan några uppläxande ord och
varningar då jag fick resa mig upp. En snabb förlåtande kram och sen
raka vägen i säng oavsett vilken tid det var på dagen. Var det väldigt
tidigt kunde jag få kvällsmaten upp på mitt rum. Så den dagen jag stod
där igen som 27 årig kvinna med pyjamas inför min spegelbild kunde jag
inte hålla på min hemliga längtan inför min man längre. Jag erkände min
längtan av att få bli hans lydiga kvinna och att jag hade behov av en
fast hand. Då och då på min stjärt. Jag berättade för första gången om
min uppfostran och han förstod mig. Respekterade mig och gav mig det jag
behövde. Jag är en lycklig kvinna idag och lever ett lyckligt äktenskap
underordnad min man men friare än jag någonsin varit.