Madelein öppnade dörren till sovrummet där Sverre satt i länstolen och
väntade. Sverre var helt naken, men i handen hade han rottingen. Nu
viste hon att det inte bara skulle bli knull, utan också stryk.
Stående framför den hellånga spegeln började hon med darrande
händer klä av sig. Först kjolen sedan blusen. Underkläderna lät hon
falla till golvet. Där stod hon nu naken inför sin herre och man.
I spegeln kunde hon iakta sina stora bröst med ljusröda
bröstvårtor, som hävde och sänkte sig i takt med hennes nervösa
andhämtning. Den rakade fittan, med sina röda läppar, var våt. Trots
situationen var hon kåt.
Hon svalde nervöst en gång och vände sig mot den stora sängen. Hon
klev upp i sängen med rumpan mot spegeln, drog ned de stora
huvudkuddarna och placerade dem i mitten av sängen. Över dem skulle hon
sedan lägga sig, så att hennes skinkor kom i ett bättre läge för
bestraffningen.
Medan Sverre fortfarande inväntade lade hon sig tillrätta över
dynorna. Hon tog en titt över axeln och i spegeln kunde hon se sin
fylliga rumpa. Hon särade på benen och drog knäna inunder sig. Detta kom
hennes skinkor att sära sig så att Sverre fick se både hennes lilla
rynkiga rövhål och fuktiga blygdläppar, som rentav tiggde om att få
känna hans kuk. Hon hoppades att han skulle kåta upp sig och kanske ge
henne färre rapp än han planerat.
Sex spörapp var det minsta antalet Sverre utdelade, någon övre
gräns fanns inte, det viste hon från förut. Nu hörde hon Sverre stig upp
ur stolen och gå fram till henne. Som vanligt sade han ingenting. Utom
förstås om han inte var nöjd med hennes ställning. Då brukade han säga:
”Dubbelt upp”. Det betydde att förutom antalet rapp med spöt fick hon
lika många till med livremmen. Att få känna livremmens dans på färdigt
rödrandade skinkor var något hon ville undvika intill det sista. Den här
gången var han tydligen nöjd för han strök lätt med rottingen över
hennes vita stjärt. Hon spände sina skinkor när hon kände att rottingen
lämnade hennes hud och sekunder senare försökte hon hålla tillbaka sitt
smärtovrål när en linje av eld brände sig in i hennes nakna rumpa.
Sverre höll upp för ungefär en halv minut så att hon till fullo skulle
absorbera smärtan och förnedringen efter det första rappet. Hon viste
aldrig om det följande rappet skulle överlägga det förra eller hitta
orört skinn, vilket gjorde att hon begravde sitt huvud mellan armarna
för att försöka hålla inne med strykskriken, som var på väg över hennes
läppar. Att skrika var inte tillåtet och om det inträffade ledde det
oftast till extra straff. Om hon under bestraffningen drog sig undan
eller försökte sätta händerna som skydd över stjärten togs ridspöet fram
och då vankades det ohyggligt med prygel. Detta hade lärt henne en
otrolig självdisciplin. Rapp efter rapp färgade Madelein stjärt högröd.
Men sedan hände det. Hon kände hur smärtan från hennes välpiskade
rumpa började sprida en känsla av otrolig vällust i hennes underliv. Hon
började möta rappen med höjd rumpa och bad kåtstönande Sverre att ge
henne mera stryk. Sverre, som viste att nu skulle han igen få njuta av
sin hustrus kåta kropp, förilade sig inte utan fortsatte att med rejäla
snärtar låta rottingen träffa den nu redan blåröda stjärten. Madelein
vred sig som besatt i smärta och njutning.
Efter ungefär tio minuter lät Sverre spöt falla till golvet och
tog henne häftigt bakifrån. Efter bara ett par stötar kom de båda i en
häftig orgasm, som lämnade dem båda utmattade och nöjda.