Thomas E. Johnson (f.d. Thomas Ekblad från Skänninge) tittade på sin farbror och förmyndare med uppriktigt hat.
”Sir…” började han.
”Säg farbror! Du är fortfarande bara tjugo. Om du gifter dig utan min välsignelse innan du är tjugofem, så vet du att du förlorar din andel av arvet efter din farfar!” Thomas hade kämpat i 82:a luftburna divisionen 1943-45, efter att ha rymt från den hårda katolska internatskola i USA som hans farbror placerat honom på (tryggt avstånd från Hitler, men med extrem disciplin). Livet i armén hade lärt honom att uthärda skitstövlar med makt över hans liv. I stället för att döda sin farbror med gaffeln log han saktmodigt.
”Jag förstår inte vad farbror har emot Theresa! En av tre skötsamma katolska döttrar till en skötsam katolsk änka. Jag fick inte ens bjuda henne på bio förrän jag presenterats för Mrs. Czernin. Hon är snäll och rar och rolig och klok, och om inte jag gifter mig med henne, så hittar hon säkert någon annan snart. Jag är inbjuden till Czernins över jul tillsammans med farbror. Vi får sova över och vara med i deras julfirande.”
Nästa steg är att jag och Tess förlovar oss.
”När kom hennes familj hit från Tjeckien?”
”I slutet av '38, hennes far fick professorstjänst vid Fordham…”
”Så hon har aldrig upplevt de hårda åren under världskriget? Hon är en rar, amerikansk medelklassflicka, med lika mycket själsstyrka och tuffhet som en vaniljmilkshake! Vad en rikemanspojke som du behöver är någon som är tuff, och som kan ta stryk om det är ofrånkomligt, utan att bli hysterisk och gömma sig i badrummet!”
”Men, farbror!”
”Jag är stolt över att du slogs och fick dina tapperhetsmedaljer, men innan du tvingades till disciplin var du en slashas och en odugling. Om inte ditt arv på fem miljoner kronor ska förgöra dig, så behöver du en hustru som är tuff och stark. Redan livet som student är dåligt för dig. Du har slutat med löpträningen och dina studieresultat är inte vad de var i början av höstterminen.”
Sent på julaftonskväll i Czernins villa på Long Island var det dags för en familjetradition som Mrs. Czernin älskade. När hennes tre rara flickor, Anna, Maria och lilla Theresa bad sin aftonbön upprepade de vad de önskade sig av tomten. Flickorna var tjugo, nitton och arton numera, men Mrs. Czernin tänkte tillbaka på när de var små hemma i Tjeckoslovakien och deras far levde.
Även om de var nästan vuxna, så tänkte de på att hålla sina önskningar till tomten välartade. Theresa önskade sig en ny bönbok, Maria nya yllevantar och Anna ett nytt pennskrin. Mrs. Czernin strålade av glädje, pussade sina döttrar och drog sig tillbaka för kvällen.
När de var ensamma kunde Maria inte låta bli att skoja med deras önskningar.
“Om vi önskat oss lite mer uppriktigt vore det nog svarta spetsunderkläder till mig och Kinsey-rapporten om sexvanor till Tess!”
“Nä! Vad dum du är!”, men Theresa log när hon sade det.
“Du och din nalle behöver lära er några nya grepp! Frågan är vad Anna behöver?”
“En förlovningsring! Jag har sett hur du tittar på George Dzundza!”, försökte Tess.
Anna log illmarigt och viskade sedan vad hon behövde.
“Vad är en 'dildo'?”, frågade Tess oförstående.
Maria skrattade så hon grät, medan Anna tystlåtet förklarade för sin lillasyster vad en dildo var. Theresa slog händerna för ansiktet.
“Det var nog rätt att mamma tvättade ur munnen på dig med tvål vid Thanksgiving!”
“Tess! Tomtens presenter till oss är redan inköpta av mamma. Så länge hon inte ångrar sig kommer vi nog att få en lugn och PRÄKTIG jul!”, sade Maria syrligt. “Tack vare din pojkvän och hans farbror i gästrummet har vi ju dessutom en präst under vårt tak. Det känns tryggt!”
Sedan lade sig flickorna att sova, medan fader Ekblad, som tjuvlyssnat utanför dörren, såg en ny möjlighet för sin onda plan att pröva hur tuff Theresa var.
Juldagen var perfekt fram till ungefär sjutiden på kvällen. Julottan var inspirerande, julmiddagen mycket lyckad, Theresa och Thomas var förälskade upp över öronen och det tycktes bli den bästa julen någonsin, tills tomtens presenter skulle plockas upp ur strumporna klockan fem minuter i sju.
Det var familjetradition med klockslaget och att “lillan” var först. Theresa stack ner handen i strumpan där hennes mor lagt ner en bönbok fjorton timmar tidigare. Hon plockade upp en helt annan bok, med varningsskrift på pärmarna: Kinsey-rapporten i förkortad upplaga.
“Vem har bytt ut bönboken mot sådant snusk!?”, röt fru Czernin, fullständigt rasande. Hon svepte med blicken över de äldre döttrarna, och när de såg totalt oförstående ut tittade den stränga tjeckisk-amerikanskan på gästerna. Unge Thomas såg fullständigt förvirrad ut och fader Ekblad skakade bekymrat på huvudet.
“Vad vet du om det här Theresa?”, frågade slutligen den kärleksfulla, men stränga modern.
“Det är Kinsey-rapporten om sexvanor, jag har läst delar av den på universitetsbiblioteket…” Om Theresa kastat ifrån sig rapporten som en orm hade hon väl klarat sig, men nu blev det dödstyst i rummet. Sedan sade Mrs. Czernin mycket bestämt: “Jag tror jag behöver hjälp av Mr. Birch för att förklara det här, Theresa. Gå raka vägen till klädskåpet och kom genast tillbaka med honom hit!”
“Neej! Om det måste bli, så kan det väl bli imorgon? Snälla mamma! Och inte inför våra gäster!” Theresas underläpp verkade skälva, medan hennes systrar log förväntansfullt.
“Efter det här snuskiga sprattet undrar nog våra gäster främst över din uppfostran! Skäms på dig, Theresa Czernin! Om du inte genast blir mycket lydigare, så ligger ju både Tant Smiskpaddel och Farbror Rotting i klädskåpet och har tråkigt! Borde vi ta fram dem också?”
“Nej, mor!” Studentskan svalde hårt och gick snabbt ut ur vardagsrummet. Fader Ekblad såg på sin brorson med en blick som sade “Nu gömmer hon sig i badrummet!”. Thomas reste sig upp och skyndade efter henne.
“Din mor är inte klok!”, viskade han. “Vi tar in på ett motell, så att du slipper visa rumpan för min farbror och få smisk på julafton!”
“Men jag har läst Kinsey-rapporten!”, viskade Theresa tillbaka.
“Det har jag också!”
“Men jag har inte varit ärlig om det! Jag talar alltid om att leva i sanning, men det här har jag ljugit om. Det är väl Maria som lade boken i strumpan, men jag har uppfört mig som ett skenhelgon. Och det är fel, och jag är mors omyndiga dotter. Att smita iväg till ett motell är som en olydig unge som inte vill gå till skolan för att slippa välförtjänt smisk av fröken.”
“Ingen får slå dig!”
Theresa kysste honom. “Lova mig att du inte hejdar mor ikväll och att du lyder henne, så länge hon inte får för sig att slå dig!” Thomas nickade och gick tillbaka till sin plats i fåtöljen.
“Mår du bra, Thomas?”, frågade Mrs. Czernin.
“Min brorson mår utmärkt. Han kom nog på att han glömt sin kamera. Jag hade bett honom ta några foton av julfirandet!”, förklarade fader Ekblad.
“Naturligtvis! Thomas, här har du min kamera. Du är kvällens officielle fotograf!” Hon log kallt och elakt nu. “Ta foton när jag säger till ikväll!”
Theresa kom dyster, men samlad tillbaka med ett björkris som flätats ihop med röda sidenband.
“Håll fram riset! Thomas, ta ett foto av den här stunden!”
Det glimmade till i ögonen på studentskan, men hon höll lydigt fram riset medan förberedelserna till hennes upprumpning förevigades. En dag skulle hennes döttrar kunna få se mormors uppbyggliga foton av hur stygga flickor som mamma fick smisk på stjärten förr i världen. Som de skulle skratta.
Sedan måste Theresa lydigt böja sig framåt över den grå fåtöljen i vardagsrummet, medan hennes systrar fnittrade förväntansfullt. Hon drog upp sin kjol och för Thomas var det mitt i eländet som att se det första morgonljuset när han tydligt skymtade hennes välformade skinkor under det tunna linnet.
“Ner med underkjolen! Den här avbasningen får du ta med rumpan bar!”, avgjorde Mrs. Czernin. Anna och Maria flämtade, men Theresa sänkte lugnt underkjolen och blottade sin runda bak, vars mjuka frökenskinn snart skulle rappas av björkriset.
Å ena sidan önskade Thomas att Gud skulle låta blixten slå ner i den grymma Mrs. Czernin och å andra sidan blev han så pilsk när han äntligen såg Theresa naken att han hade svårt att hålla i kameran.
Den glada och kloka Tess var en av de sturskaste flickor han träffat, och Thomas gillade det, men att se henne lydigt böja sig framåt och vänta på att få smaka riset för att hon varit ett litet skenhelgon med snuskiga intressen var riktigt sexigt. Skulle hon vara lika lydig mot sin äkta man? Och samtidigt göra något styggt då och då, som hon måste tuktas för? Kanske inte tuktas med björkris, men med fasta klatschar av högerhanden på hennes rodnande rumpa, tills “Papa Bear” inte behövde vara arg längre, och kunde gå över till att trösta sin ångerfulla, Kinsey-skolade älskling.
Mrs. Czernin gav befallning om en “före-bild” och sedan höjde hon beslutsamt riset.
Fader Ekblad reste sig diskret och ställde sig så att han såg flickans ansikte i stället för hennes nakna bakdel.
Theresa höll beslutsamt fast i stolen och tänkte på den katolska kyrkans martyrer som tåligt utstått mycket värre lidande än pisk på bara stjärten inför pojkvännen och systrarna.
Men när björkriset rappade henne över skinkorna böjde sig knäna på den duktiga Tess, medan hon rodnade i båda ändarna. Mrs. Czernin slog hårt och omsorgsfullt och snart snyftade hennes dotter högt vid varje rapp och sparkade med benen, medan hennes systrar fnittrade skadeglatt. Det brann som eld i stjärten på Theresa och Thomas såg hur hon fick den ena röda randen efter den andra över sin yppiga bak.
Fader Ekblad märkte hur lilla miss Czernin skrek och sprattlade, men som en kännare av agade ungdomar måste jesuiten medge att han var imponerad. Efter tio ordentliga rapp med riset bad flickan inte om nåd eller förlåtelse, utan höll kvar i stolen och uthärdade. Han hade trott att hon skulle gömma sig i badrummet så fort riset skulle hämtas, eller vädja till honom att hejda upprumpningen. I stället tog den tuffa lilla tjeckisk-amerikanskan sin medicin. Hon skrek och snyftade, tårarna rann och hon sprattlade med benen (Thomas måste ha sett en hel del nu ), men hon höll ut.
När det tolfte rappet var avklarat tänkte Thomas att nu var det över. Själv hade han fått “six of the best” ett par gånger på internatskolan och han hade hört om att någon fått “ett fullt dussin”. Men Tess stod kvar och Mrs. Czernin fortsatte att basa henne med björkriset.
Thomas höll på att protestera, men sedan mindes han sitt löfte till sin flickvän om att foga sig.
När det trettionde rappet landade på den unga studentskans rumpa tyckte t.o.m fader Ekblad synd om henne och beslöt sig för att protestera om det blev mer än fyrtio rapp, men efter det trettionionde rappet lade Mrs. Czernin undan riset.
"Lär dig nu av det här, Theresa! Det svider, men det svider gott, så länge det blir till bättring. Vad säger man?"
"Är det roliga redan slut?"" frågade Theresa. Hon tänkte INTE tacka för den här avbasningen. Thomas ansträngde sig för att inte le.
Hennes mamma böjde sig fram och gav henne blixtsnabbt några hårda daskar med handflatan på de svullna skinkorna.
"Du kan fundera på det här medan du står på knä i skamvrån. Naturligtvis med rumpan bar!""
Theresa skyndade sig till sin plats med näsan mot väggen. Mrs. Czernin bad Thomas att fotografera följderna av stygghet och ett snuskigt sinnelag. Han lydde sammanbitet.
"Maria, du kan tömma din strumpa nu!"" sade modern sedan.
Nu var det ju så att fader Ekblad inte varit helt säker på vilken strumpa som var Theresas när han lade ner Kinsey-rapporten föregående kväll. Därför hade han stoppat ner svarta spetsunderkläder och en präktig dildo i de båda andra systrarnas strumpor.
När de fiskade upp sina julklappar från tomten blev Mrs. Czernin ännu argare. Hennes första instinkt var att Theresa var ännu styggare än hon trott, men att stå naken i skamvrån med ett ordentligt stycke ingefära i rumpan skulle nog lära henne att uppföra sig bättre!
Men då påpekade Anna att kvällen innan hade Theresa inte ens vetat vad en dildo var.
"Men det visste ni två!?""
Anna och Maria nickade.
"Hur?""
"Hur kommer det sig att mamma vet?"" frågade Maria oförsiktigt.
Mrs. Czernin frågade i stället vem av dem som placerat spetsunderkläderna och dildon i strumporna. När båda nekade förklarade hon att det här var ett skämt hon inte uppskattade. Antingen bekände den som gjort det, eller också blev båda straffade.
Båda två bekände genast, för att skona varandra, så båda två skulle straffas. Deras mor förklarade att bekännelserna betydde att de inte skulle få lika mycket spö som en “förhärdad synderska som inte erkände sina fel” (hon gick åt sidan och luggade Theresa ordentligt). De skulle slippa riset, men några klatschar med smiskpaddeln och ett par rapp med rottingen måste det bli. Och hon var bekymrad över att de var så skamlösa när det gällde sex.
Det var bäst att de blev agade nakna, för skammens skull.
Fader Ekblad och Thomas gapade, men för flickorna var det inte en okänd bestraffning. Båda gästerna tänkte på jesuitprästens nedsättande ord om amerikanska flickors tuffhet när Anna och Maria lugnt klädde av sig nakna för att få smisk, medan Theresa skickades att hämta smiskpaddeln och rottingen, fortfarande med kjolen uppvikt, så att hon inte skulle kunna dölja sin risade rumpa.
Med amerikansk effektivitet fick den blonda Anna smäll först. Hon sprattlade mycket, men systrarna höll lydigt fast henne och räckte fram rottingen. Anna försökte inte heller komma undan eller be om nåd.
Maria var lite bräckligare byggd än sina syskon och måste klättra upp i fåtöljen för att kunna stödja sig mot den, men sedan tog hon emot sin aga, medan en artigt leende Theresa serverade fader Ekdahl kaffe stående, som en duktig hemmafru, men med rödrisad ända.
När alla flickorna fått ordentligt med smäll sade Mrs. Czernin till Thomas att ta ett foto av flickorna - bakifrån.
"Ni är antagligen de enda tre systrarna på Long Island som behöver tuktas på själva juldagen!" suckade hon.
"Vi är antagligen de enda tre systrarna på Long Island vars mamma skulle komma på idén att dra ner byxorna på dem på juldagen", sade Theresa till Maria.
Hennes leende efter kommentaren kom med på bilden, liksom björkriset som snabbt riktades mot hennes rumpa.
Men då fick fader Ekdahl en lysande idé och det gjorde honom så glad att han blev både human och vältalig.
"Mrs Czernin", sade han avvärjande, "det där lät kanske inte som en komplimang, men det är det!""
"Jag är säker på att det är mängder av unga damer på Long Island i kväll, för att inte tala om i resten av kristenheten, som förtjänar att tuktas, på själva juldagen, för saker som de har gjort på juldagen. Människan är syndig, men genom tro och goda gärningar närmar vi oss Gud.""
"Frestelsen i ett rikt och välmående land som har fred är inte djävulen som uppmanar till illdåd, utan att viljan att göra det rätta förslappas. Att oanständiga spratt inte bestraffas bums, utan att samvetet dövas med ägglikör och fraser om att “det är ju jul”, som om det skulle betyda en ursäkt för omoral!""
"Men ni, Mrs. Czernin, gör det som är rätt och tar ansvar för era flickors moraliska fostran, även om det betyder att ställa undan kakfatet för en stund. Det är sådan fast beslutsamhet som står emot djävulens frestelser, stora som små.
Och ni flickor, må ha gjort några oanständiga spratt, men ni tvekade inte att ta ert straff och nu tror jag också att ni lärt er att inte göra något sådant i framtiden. Ni tänker väl inte lägga något sex-snusk i er barndoms julklappssockor i framtiden?"
"- Neej!""
"Inte Theresa heller?"
"Nej, fader!"
"Mrs. Czernin, ni har goda skäl att vara glad och nöjd, med er själv och era flickor. Dessutom lagar ni mycket gott kaffe!""
Då mjuknade Mrs. Czernin. Hon pussade sina flickor och förlät dem. De fick lov att skyla sina agade unga rumpor, och klä på sig och sätta sig vid kaffebordet i vardagsrummet igen.
Efter en avbasning som skulle fått en svenska i samma ålder att fly till skogs var Anna, Maria och Theresa lite röda runt ögonen, men på gott humör och lika kärleksfulla mot sin strikta mamma som alltid. Mrs. Czernin hade fått en chock av att de kände till så mycket om sex, men hon var säker på att de beprövade metoderna för att hålla flickorna skötsamma fortfarande fungerade. Hon var vid gott mod och varm och kärleksfull.
Det blev en mycket lyckad jul.
EPILOG
På Annandagen, då gästerna körde tillbaka till New York, frågade Thomas så snart de var utom synhåll från huset vad hans farbror nu tyckte om Theresa.
"Jag hade fullständigt fel", medgav fader Ekdahl förbehållslöst. "Hon är en tuff flicka och hennes mor det mest rekorderliga fruntimmer jag träffat".
"Så då går du med på att vi gifter oss?!"
"Jag började be redan igår natt för att du blir gift med den flickan! Och hennes mor talade jag med i morse. Innan jag sagt ett ord om din förmögenhet förklarade hon att det vore utmärkt om du och Theresa förlovade er.""
"JAAA!!!""
"Men äktenskapet får vänta tills ni är färdiga med college, om två och ett halvt år."
"Men vi vill ju leva tillsammans nu!"
"Som Theresas fästman är du välkommen att bo hyresfritt i gästrummet i villan på Long Island. Men inget sex! Ni får gärna vänslas, men ni måste ha på er underbyxorna!"
Thomas E. Johnson skrattade.
"Är du inte längre intresserad av din älskade?" frågade fader Ekdahl.
"Jag älskar henne som min egen själ. Jag går med på alla villkor för att komma in i gästrummet. När jag väl är där, så vet jag inte riktigt vad Mrs. Czernin tänker göra om vi är lite stygga.""
"Vad Mrs. Czernin gör med stygga ungdomar trodde jag du fick klart för dig igår." Fader Ekdahl log ett lycksaligt leende. "Jag pratade med henne om dina studieresultat och att du slutat löpträna. Hon lovade att ta ansvar både för att du sköter studier och träning och att ta ansvar för hur du uppför dig. Precis som för hennes döttrar.""
"Och om hon tycker att jag missköter mig…?" frågade den tjugoårige veteranen rodnande.
"Då får du plocka fram ändan och få smisk av Mrs. Czernin, medan systrarna måste titta på, som en lektion i hur det går för stygga pojkar och flickor.""
"Jag har ingenting att dölja", förklarade han och nickade bifall till att flytta in.
Fader Ekdahls ansikte lyste av glädje. Hans brorson skulle verkligen få lära sig ordentlig disciplin.