Runda Emmas träningskompis

Några veckor har gått sedan Emma fick Smisk för första gången i sitt 14 åriga liv. Det var en väldigt omtumlande upplevelse för Runda Emma (ja hon var fortfarande väldigt rund), och hennes attityd och beteende mot hennes mamma och övriga kamrater hade nog blivit lite bättre efter det. Något som däremot inte hade blivit bättre var att hon skulle börja röra sig mer.

Därför hade Helene ordnat så att en av hennes bästa väninnas dotter Mikaela som var 12 år och en mycket lovande friidrottstjej skulle ta sig tid och ut och promenera med Emma varje vecka. Hon skulle tom få lite betalt för besväret, vilket både Mikaela och hennes mamma Birgit tyckt var en mycket bra idé.

- Emma är du redo snart? Snart kommer Birgit och Mikaela och då måste du vara ombytt och klar.

- SUCK. Men jaaadå. Sluta tjata nångång.

PLING, PLONG tjöt det från dörren vilket med största sannolikhet av Mikaela och hennes mamma som hade anlänt. Emma suckade och gick nedför trappen för att ansluta sig med sin mamma och öppna dörren för gästerna. Emma hade en träningströja på sig och ett par riktigt tajta adidasträningsbyxor som hennes mamma köpt åt henne nu när hon ska börja motionera. Några sådana byxor som satt så nära huden hade aldrig Emma haft förut, dom riktigt slimmade sig kring Emmas lår och den omtalade stora och breda rumpan. Hon kände själv när hon gick hur den guppade och inte ville vara still och hon skämdes när hon tänkte på det. Detta är något hon inte brytt sig om eller tänkt på förut, men sen hon fick smisk så är detta något som korsat hennes tankar väldigt ofta på sista tiden. I skolan har hon fått för sig att folk kollat mer på hennes rumpa och liksom ”sett” att hon får smisk även om hon sen insett hur dumt det är.

En annan tanke som slog henne nu när Mikaela (som Emma för övrigt tycker är väldigt mallig och otrevlig) och hennes mamma kommer hit att hon inte vill det ska komma fram att hon får smisk. Emma har undvikit ämnet smisk inför sin mamma att hon inte ens tagit upp hur genant det vore om någon annan skulle få reda på det. Visserligen när hon tänkte efter så är hennes mamma jättesnäll och skulle nog aldrig komma på tanken att säga det inför någon annan så hon var inte alltför orolig, men hade ändå känts tryggare om jag ”hunnit” ta upp det med henne. Och hallå, det där med smisket kanske bara var en engångsgrej när allt kommer omkring, Helene kanske hade fått dåligt samvete och ångrat sig. Det skulle vara perfekt iså fall för då kan jag lätt tjata mig ur och vägra träning och nyttig äcklig mat om smisk inte fanns där som ett hot. Så nu ska jag bara ta mig förbi denna dag. Vore skönt om jag inte kunde få sätta dit Mikaela på något sätt under dagen också tänkte Emma och anlände nu i hallen med nya krafter och tag.

Helene tyckte nog Emma var seg och gav henne en blick innan hon gick och öppnade dörren till gästerna.

- Hej och välkomna, Välkomna. Vad kul att ni kunde komma.

- Hej , Hej hördes från både Birgit och 12 åriga Mikaela.

- Stig in, Stig in.

Emma gick fram och hälsade på både Birgit och Mikaela (motvilligt egentligen). Emma och Mikaela har träffats en del förut när deras mammor har hälsat på varandra, men dom tycker inte särskilt mycket om varandra. Mikaela tyckte det var välförtjänta pengar dock att få gratis motion.

Helene och Birgit satte sig vid köksbordet och även deras två döttrar, och dom började småsamtala om jobbet och lite vardagsbestyr.

Mikaela var en ganska lång och ståtlig tjej för sin ålder, hon hade långt ljust hår, var väldigt smal men vältränad. Hon var en mycket lovande talang i 7 kamp för juniorer. Hon var 12 år, hade knappt fått bröst och hade knappt någon rumpa alls (vilket ju var en fördel i hennes idrottande)

- Ja framöver är det nog inte alltid jag kommer följa med och stanna kvar utan då kommer bara Mikaela själv och så får dom fara ut och motionera.

- Ja det blir så bra det och vi är så tacksamma, eller hur Emma?

- Jo otroligt tacksamma sa Emma med uppenbar sarkastisk ton.

Helene gav Emma en inte alltför snäll blick men Emma tänkte hela tiden att så länge dom var här var det då ingen fara…

- Mikaela jag vill att du ska veta att du har fria händer när det gäller motionen, du kan det där bättre än oss andra. Kör ett tempo som Emma kan hålla och öka sedan successivt. Och Emma du följer Mikaela och gör som hon säger, jag vill inte veta av något krångel.

Emma svarade vad hon trodde mamma ville höra, och för att få slut på den här riktningen som var på väg åt ett håll hon inte ville den skulle åt.

Dom båda flickorna reste sig och tog på sig sina kläder och gick sen ut för att starta motionen medans mammorna satt kvar i köket och fortsatte att prata.

- Kom igen nu latmask, nu ska vi se till att det blir någon fart i dig skrattade Mikaela.

Dom hade begett sig till ett eljusspår för att där börja med en rask promenad, det tänkte Mikaela skulle vara lagomt att börja med.

Gud vad hon ogillade den där flickan tänkte Emma, om hon fortsätter i den attityden vet hon inte vad hon gör alltså. Hon försökte komma på något sätt att kunna ev ge tillbaka på.

Mikaela ökade takten litegrann i promenaden och nu började det bli tungt och jobbigt för den överviktiga och runda Emma. Mikaela upptäckte att hon hade svårt hänga med och att flåset började höras betydligt mer nu, så hon passade på att kivas lite extra. Dels för att hon i sin mening ansåg att få upp Emmas motivation men såklart även att få retas lite också.

- Kom igen nu Emma, rör lite på fläsket nu. Hihi.

I ren frustration av att det var så fysiskt ansträngande och för att hon var så less på den överlägsna och yngre Mikaelas påhopp så kastade sig Emma över henne och knuffade ner henne i skogskanten, och Mikaela hamnade bland en massa löv och kvistar.

- Aaaaj vad har du gjort, buhuu aj det gör ont. Och du har haft sönder min nya dyra träningsoverall.

Emma kunde inte förmå sig att säga ett ord, utan båda flickorna började promenera tillbaka till Emmas hem, båda utan att säga ett ord och Emma några meter hela tiden bakom Mikaela. Det var först när dom började närma sig huset som Emma insåg att det inte var så smart det hon gjorde och att om hennes mamma menade allvar med det hon sa så var hon nog i trubbel nu. Hon var fortfarande väldigt rädd eftersom Birgit och Mikaela ännu var i huset och hon ville verkligen inte dom skulle få reda på något.

Nu hade dom nått fram till huset och Mikaela stormade direkt in och började böla och skrika som bortskämd hon egentligen var:

- Mamma, Helene, Emma hoppade på mig och förstörde mina träningskläder. Och jag skrapade upp mig jättemycket och gjorde ont. Buhuuu.

Både Helene och Birgit fick stora ögon och kollade på varandra, och sedan på Emma som nu skamset hade klivit in genom dörren.

- Är det här sant Emma undrade Helene.

- Det var hon som började, retade mig hela tiden och så för att jag inte hängde med. Hon förtjänade det.

- Det var ju bara för att jag skulle få mer fart på dig ju, brölade Mikaela.

- Ja Emma du vet vad jag sa innan om att jag inte orkade ha något krångel. Nu när vi hittat någon som ville ställa upp och hjälpa dig, så det här förtjänade verkligen inte Mikaela utav dig. Däremot fröken ska du får Smisk nu för det har du verkligen förtjänat idag.

Det blev knäppt tyst i hallen när Helene sagt dessa ord. Emma blev pionröd i ansiktet, Mikaela fick jättestora ögon och bara gapade, och även Birgit tittade förvånad på Helene.

- Men mamma så där kan du ju inte säga inför dom. Det ska jag då inte heller alls ha.

- Johoda det ska du och blir bara mer du säger emot. Och jag inte bara sa det inför dom heller, utan jag tänkte även erbjuda dom att stanna kvar och beskåda när du får Smisket också.

- VA!!! Nej snälla inte det, inte inför dom.

- Om ni kan förstås? Nu blev ju inte träningen lika länge så ni kanske kan stanna en stund till? Skulle kännas bra om ni gjorde det så ni fick se att jag inte tar lättvindigt på det här så att Mikaela kanske vill fortsätta hjälpa Emma sen när hon fått smäll och sen be om ursäkt.

- Mamma det kan vi väl mamma? sa Mikaela snabbt men inte alltför entusiastisk för att visa hur mycket hon ville det och att hon inte alls var så sårad längre.

- Ja okej då, om vi inte stör såklart. Jag menar kanske inte är så kul för Emma att ha oss här om hon ska få Smisk. Om inte annat så behöver kanske inte Mikaela titta på?

Nej tänkte Mikaela. Dumma mamma beröva mig inte denna möjlighet, något som jag inte ens kunde drömma om att få uppleva.

- Nejdå, det skulle bara vara bra för Emma att skämmas lite extra, sedan var det ju Mikaela hon varit dum mot också så inte mer än rätt att hon får titta.

Emma stod som förstenad, hon hörde alla ord som sades men var inte riktigt som att hon förstod vad dom innebar. Det här hade hon aldrig i sin vildaste mardröm kunnat tänka. Få Smisk när någon titta på, och Mikaela av alla. Hennes liv kändes förstört redan när amma sa att hon skulle å smisk inför dem.

- Emma du kan gå in på toaletten och tvätta upp dig och sedan komma hit ut i köket så ska du få Smisk här. Se såskynda dig nu, det blir bara värre annars. Låt inte gästerna vänta nu på dig.

Medans Emma gick in på toan och tvättade sig och kissade, så hade Mikaela satt sig på första parkett på kökssoffan mitt framför stolen där Helene satt sig och väntade på Emma. Birgit och Helene pratade en del och Helene förklarade att hon börjat ge Emma Smisk och hur det gått till.

- Får Emma ta av sig alla sina kläder när hon får Smisk hörde Emma Mikaela fråga.

- Nej sina kläder får hon behålla på, däremot så åker ju hennes byxor ner och underbyxor så att stjärten blir bar.

Oj tänkte Mikaela, det var precis det svaret som hon hade hoppats på. Smisk på bara stjärten, tänk att hon skulle få se Runda Emma få det. Och hon som var så mycket äldre än henne själv, oh så mycket större. Mikaela hade aldrig sett någon få smisk, knappt på tv heller. Det kändes så avlägset och barnsligt att hon aldrig tänkt på smisk. Fast när hon nu tänkte på det kändes det så pirrigt. Om det var någon hon skulle vilja se få Smisk var det nog just Emma, dels för hon var lat och otrevlig, men även för att hon just nog såg ut som hon gjorde. Ganska tjock och rund. Skulle bli intressant.

Just då kom Emma ut från badrummet, hon hade påsig sin träningströja och sina tajta adidasbyxor, som smet åt ordentligt om baken. HON KÄNDE NÄR HON GICK HUR BÅDE Birgit och Mikaela kollade in hennes stjärt nu när hon gick och vickade på stjärthalvorna. Hon stannade framför Helene som satt på stolen och kände hur åskådarnas ögon nu var som fastklistrade vid scenen.

- Det här Emma får bli en riktig läxa för dig, smäll har du förtjänat och denna gång ska det bli ordentligt och med åskådare.

- Snälla mamma, inte så mycket smäll, huhu.

- Jo lilla gumman du ska ha ordentligt med smäll.

Med dom orden så lade Helene upp sin dotter över knäna så benen inte nådde backen och huvudet pekade ner mot golvet. Stjärten däremot låg bra upplagd perfekt i Helenes knä, redo för att bli uppvärmd. Då började Helene smällandet…

Många tankar snurrade i Emmas huvud, det var värre än vad hon kunde föreställa sig. Hon kände sig verkligen liten där hon låg och fick smisk. Och det kändes betydligt mer genom dom här byxorna, det smällde på bättre och började redan kännas i skinkorna. Fast mest var det bara så genant.

- Aj mamma, aow. SMACK, SMACK

Mikaela bara njöt och kunde nästan inte hålla tillbaka leendet. Vilken syn, där låg Emma med rumpan i vädret och Helenes handflata smällde den ganska hårt såg det ut som och ganska snabbt. Och ja hon har verkligt en gigantisk ända Emma, man ser tom i byxorna hur den dallrar och så för att den är så tjock.

- Det här var ju kul att se var Mikaela tvungen att inflika.

- Nej mamma jag vill inte dom ser längre. Dom skrattar åt mig ju. AJ det svider.

- Ja det skulle du tänkt på innan, det här förtjänar du och behöver du. Inte mer än rätt att Mikaela får se detta.

Smiskandet höll på i ca 3 minuter till när det som Emma hela tiden låg och bävade för skulle hända, faktiskt hände.

- Som jag sa och som du vet Emma så Smisk det skall alltid ges på bara stjärten. Och det blir ingen skillnad bara för vi har åskådare idag inte utan Stjärten ska komma fram.

- Mamma nej, snälla jag lovar ska aldrig göra så mer och jag ska träna hårt med Mikaela och inte krångla. Men snälla inte dra ner byxorna och trosorna, jag vill verkligen inte visa min rumpa.

- Det skulle du tänkt på innan, det gör dig gott få skämmas lite. Och så får dom kolla in bakdelen som Mikaela ska hjälpa dig att trimma lite.

- Men Mamma.

Nu kom det som Mikaela väntat på, när hon drar ner Emmas byxor så att stjärten blir bar, och då kommer smisket igång på allvar.

Just då tog Helene tag i byxlinningen på dotterns byxor och började lirka ner byxorna, vilket inte var helt enkel. När dom skulle ner över skinkorna tog det stopp, dom båda 2 stora globerna putade ut så mycket att hon var tvungen lirka en stund innan hon befriade hela rumpan och byxorna var nere vid knäna.

- Så där ja inte helt lätt att få ner dom över gumpen din sa Helene samtidigt som hon klappade dom nu bara skinkorna som då givetvis inte ville vara still.

- Oj titta mamma nu är stjärten bar och så ska hon få smisk på den. Kolla vad skinkorna rörde sig bara där.

- Ja jag såg det sa Birgit som nu också hade fått lite större ögon än förut. Det pirrade lite oväntat till igenom hela hennes kropp när hon fick se Emma så liten och ung men samtidigt så vuxen i kroppen och med en så smiskvänlig rund stjärt ligga där översin mammas knä.

Smäll ,mack, spank, smisk, smällande hade hållit på en stund och nu ekade det högt i köket, av både klatchandet av hand på naket tonårshull och jämmer och gnyende från en ung söt flickas mun.

Om Emmas skämts förut var det ingenting jämfört mot vad hon gjorde nu. Som förut när Rumpan blev bar kände hon verkligen hur jättestor den var, och nu när smällandet hade börjat kände hon verkligen hur skinkorna for fram och tillbaka, wobblade hit och dit och dallrade, och denna gång rakt framför Birgit och en belåten Mikaela. Ja Emma såg hur belåten hon såg ut, för hon var tvungen att kolla upp och till höger för att kolla in sin publik, och då såg hon hur båda kollade storögt och belåtet på Emmas stora koloss till ända som fick smisk. Mikaelas och Emmas ögon möttes, och Mikaela fick ett så belåtet flin och riktigt visade hur hon njöt av showen.

SMACK, SMACK, SMACK

- Smisk på stjärten det är din melodi gumman, göra så här mot Mikaela vilka dumheter. Men det är bra hon får kolla in det här så kanske hon vill fortsätta hjälpa dig.

- Ja det kommer jag nog inflikade Mikaela inställsamt.

Nu började det svida riktigt ordentligt och det gjorde riktigt ont. Skinkorna måste säkert vara riktigt röda nu och Emma kunde inte riktigt hålla still benen, vilket Helene ordnaderetfullt genom att låsa fast dom med sina ben så nu satt Emma fast.

- Oh mamma såg du nu sitter hon fast där, hihi sa Mikaela.

- Alltså visst har hon en jättestor rumpa mamma. Den dallrar ju och guppar hela tiden medans hon får Smisk. Hihi sa Mikaela.

- Jo men det gör den nog på alla om vem som helst får smisk sa Birgit. Tom med du Mikaela och du som har en så tanig rumpa.

- Jamen inte sådär mycket, och hennes gör ju det även när hon går.

Om det inte sved så mycket i stjärten hennes skulle hon tänka mer på och skämmas över deras konversation om hennes rumpa. Men nu gjorde det så ont att hon inte kunde tänka på annat.

- MAMMA, snälla jag lovar, ge mig inte mer smisk nu. Jag har fått jättemycket.

Inget svar från någon men efter 3 minuter sa Helene.

- Ja nu har du nog lärt dig din läxa. Se så kom upp nu.

Emma fick resa sig upp, hon snyftade och hulkade och kände sig jätteskamsen och ledsen.

- Nu älskling ska du få be både Mikaela och Birgit om ursäkt och sedan ska du få stå i skamvrån i hallen en stund.

- Du får vara barstjärtad under tiden.

Emma vågade inte protestera utan hon gick motvilligt och skamsen fram till Mikaela och Birgit med trosorna nere, och nu framifrån så visade hon även sin mutta för dom också, vilket dom båda kollade in vilket nog inte var meningen skulle märkas. Hon tog dom i hand och bad om förlåtelse.

- Och så kan du vända dig om och så får dom känna på din nysmällda stjärt också om dom vill.

Det gjorde dom båda, och detta måste vara julafton tänkte Mikaela när hon kände på Emmas jätteröda och uppsvällda skinkor. Birgitt klappade den lätt vilket gjorde att dom snurrade några varv igen och Mikaela kunde knappt dölja sitt fniss.

- Snurrstjärten hihi.

- Nej Mikaela nu räcker det, nu har hon fått jättemycket smisk och nu är du tyst. Säg förlåt sa Birgit.

- Förlåt Emma. Du har varit jätteduktig nu och fått mycket smisk. Jag ska förlåta dig nu och lova att vara snäll och hjälpa dig träna.

- Vad bra, då var denna incident avklarad då kan vi fortsätta det här dealen. Här sa Helene, här är din betalning Mikaela. Inte ditt fel att det blev såhär så du ska såklart ha betalt ändå.

Det här måste vara bästa extrajobbet på jorden tänkte Mikaela. Om det kommer bli så här kul varje gång kommer jag göra det gratis tänkte hon glatt.