Marc och Jenny 1

Denna ”historia” vill jag gärna tillägna Klara och Kajsa som skrev så insiktsfullt och bra och levande på den här sidan om sina upplevelser av smisk för några år sedan. Skriv mera! Jag hoppas att ni läser dessa rader, och alla ni andra med för den delen. Och att vi träffas någon gång, i storstadsvimlet.
Tant Raffa (aka Maria)


Stockholm 1995: Först i början fungerade allt så bra för Marc och Jenny. De bodde tillsammans sedan snart två år. Marcs stora lägenhet på Vegagatan. De hade det gott ställt och egentligen saknades inget. Marc tillbringade större delen av dagarna på en advokatbyrå eller i tingsrätten. Han tyckte om att spela kort med sina killkompisar, och landhockey och badminton.

Jenny däremot vantrivdes med livet i största allmänhet, rastlös som hon alltid varit, och ägnade sig mest åt att ”shoppa runt”, stort som smått, till Marcs förtvivlan och stora förtret och bekymmer. Kläder, dyra parfymer, smink, massor med dyra märkesskor och välluktande tvålar i en salig blandning. Jenny ogillade det egentligen lika mycket som Marc, hon hade lovat sig själv tusen gånger att dämpa ner eller sluta helt, särskilt som hon äntligen kommit in på sin juristutbildning nu, när hon just fyllt 29. Nu borde hon väl ”växa till sig” tänkte Marc? Börja ta ansvar för sitt liv?


Men Jenny var och förblev en obotlig ”shopaholic”. Knappt utväxt, ganska smal, åtminstone upptill. 1,65 lång. Fortfarande en förvuxen tonåring, tyckte Marc. Hon hade vuxit upp i USA i en rik familj, aldrig saknat något, och flyttat hemifrån först när hon fyllde 20. De hade träffats av en ren tillfällighet i New York. Fem år senare flyttade de ihop i Marcs stora lägenhet på Östermalm.

Då hade hennes föräldrar plötsligt slutat sända henne pengar. De tog numera helt avstånd från hennes dyra och bortskämda vanor, långt borta i lagom- och socialistlandet Sverige. Jenny tröstade sig, av hemlängtan, ibland närmast kleptomaniskt.

-Hur kan du vara så dum, fräste den 42-årige Marc en kväll. Hur kan du bara tro att jag inte skulle upptäcka det! Vad har jag sagt om att köpa dyra parfymer och smink när du inte har några egna pengar längre!

Jenny satt vid kvällsteet i köket och skämdes, surmulen och trotsig. Röd som en kräfta i ansiktet. Det här var ju inte bra, tänkte hon rebelliskt, det hade ju alltid fungerat tidigare. ”I'm sorry, Marc” sa hon tyst och försökte låta ångerfull. Man kunde inte tro att hon fyllt 29, eller hur? Marc i sin tur (vars pappa var italienare) hade funderat länge hela dagen om han skulle förlåta Jenny den här gången också. Men nu hade han bestämt sig för att ändra taktik.

-Nu måste jag ju börja ge dig något ordentligt straff snart, eller hur? Så här kan du bara inte hålla på längre, vecka efter vecka. Vi har inte råd helt enkelt. Jag trodde du skulle strama upp dig nu när du börjat plugga. Äntligen. Tänker du inte ens klara första ”proppen”? Istället uppför du dig som en omogen ansvarslös liten barnunge. Grow up Jenny! Du hade ju lovat eller hur? Du behöver ju inte alla de här sakerna eller hur? Du lovade. Aldrig mer! Inga fler Gucciskor! (Han lät både arg och upprörd.)

Jenny höll för öronen och såg ner i bordet. ”Straff?” ”Plugga?” Nu lät han som hennes mamma igen! Det gick runt i huvudet på henne av alla förmaningar och dumma hotelser. Vad menade Marc? För så här strängt hade han aldrig talat till henne förut? Han hade alltid låtit henne komma undan hittills, till och med när hon bränt 15 000 på en helg på barrundor och shopping. Hon hade tävlat med två tjejkompisar och köpt dyr champagne. Det blev en blöt helg. Marc var stor och stark, en sorts trygg helyllesvensk ”fadersfigur”, en 42-årig erfaren jurist med partnerskap i en byrå, och borde väl veta vad som stod i lagboken. Vilket han ju också gjorde. Mycket väl.

Och det värsta var att Jenny dessutom börjat snatta. Först en gång när hennes pengar var helt slut. Då hade han låtit henne slippa med ett strängt förmaningstal, men nu hade det hänt igen. Skor var ju så lätta att stoppa ner i handväskan, trosor med, och smink och parfym, men tillslut åkte hon fast, och fick skämmas ögonen ur sig när hon blev kallad till tingsrätten. En av Marcs bästa polare fick försvara henne. Vilka gliringar han fått! Och tänk om lärarna på juridicum fick veta det här? Då skulle han verkligen få skämmas! Tur att hon redan var antagen till sin utbildning. Annars skulle Marc fått rycka ut igen och förödmjuka sig inför skolans dekanus. Om det ens hade gått?


Men droppen var när hon tagit, och sedan använt Marcs kontokort för att betala en dyr klänning, hans extra guldkort som låg i en utdragslåda och bara användes i särskilt ömmande fall. 5 000 kronor! Då började Marc, som hade ett oändligt tålamod trots sin invandrarbakgrund, tycka att det gått för långt. Han älskade den impulsiva och trygghetssökande Jenny, javisst, men nu uppträdde hon för oregerligt. Han kunde bli rädd för att hon skulle gå överstyr. Inte ens Marks väl tilltagna ekonomi skulle klara det här i längden. Han måste säga stopp! Men hur?

Marc samlade kraft bakom dagstidningen och tog av sig läsglasögonen och la dom beslutsamt på köksbordet. Han skulle följa sin italienska pappas råd! (Han påstod sig nämligen veta med säkerhet vad amerikanska flickor behövde när dom var olydiga!) Marc hade inte ens bytt om till civilt sedan han kom hem sent från tingsrätten. Svart kostym och slips. Hade egentligen väldigt mycket att göra. Men nu måste han göra något radikalt, som han inte gjort tidigare. Han försökte se sträng ut och spände ögonen i den rödkindade skamset surmulna lilla Jenny, som såg ut som en 18-årig gymnasist från Florida som kommit hem med en anmärkning från sin lärare och satt rödnäst och ångerfull inför sin domderande far.

-Då gör vi så här. Vi gör några nya regler Jenny. Och DU har tvingat mig till det, glöm inte det! Nu har det gått för långt. Alldeles för långt. Nästa vecka blir det ”utegångsförbud”! Inget festande på hela veckan, bara plugg. Och ”shoppingförbud” med för den delen. Varje kväll nästa vecka går du hem direkt efter skolan! Det är slut på barrundorna och shoppandet efter skolan! Jag ska låsa lådan till kontokorten och du får förstås ingen ”veckopeng” av mig nästa vecka heller, tro inte det, det förstår du väl? För jag vet ju vad du gör med pengarna. Varenda gång! Du har svikit dina löften varenda gång!

Jenny reste sig uppgivet. Hon hade sina nya dyra stretchjeans som smet åt väldigt snyggt och iögonfallande runt hennes flickrunda svängande rumpa. Ett tajt kort linne över den toppiga lilla bysten, en bra bit ovanför midjan. Hon var 29, men hon såg ut som 19. Och hon tyckte om sitt utseende! Hon förberedde sig nu att i lugn och ro gå ut och röka på balkongen. Marcs snustorra predikningar var straff nog tyckte hon.

Hon hatade det här förbannade ”lagomlandet”! Ansvar? ”Veckopeng”! För en 29-åring! Och ”utegångsförbud”? What the fuck. Det var ju lika meningslöst som att spotta i Sargassohavet! Det fanns ju ändå alltid folk hon kunde låna av, lättlurade rika tjejkompisar till exempel. Fast hon började bli känd bland kurskamraterna redan som den som aldrig betalade tillbaka. Marc brukade få rädda henne, när det var dags. Och han såg alltid lika sur ut när det hände. Och Marcs röst stoppade henne nu som en pisksnärt vid balkongdörren och friheten mot Vegagatan:

-Sen var det en sak till, sa han bestämt och beslutsamt och spände ögonen i den rödkindade Jenny vid balkongdörren, Jenny som ännu inte lärt sig tala särskilt mycket svenska. Jag har bestämt mig för att ändra ditt beteende, om jag kan. You'll thank me for this believe me. Så nu tänker jag ge dig en riktig ordentlig omgång smisk för det här också. Vare sig du vill eller inte! Som jag skulle gjort för länge sen! From now on you are gonna get a spanking when you screw up! Och jag hoppas det blir första och sista gången jag behöver göra det! Fast du borde vara för gammal för sånt, eller hur? Men vad hade du väntat dig?! Beröm?

-????????????????????????? (mycket stor förvåning i Jennys söta runda ansikte där kinderna blossade av förtrytelse och harm!). Hade hon verkligen hört rätt? A spanking !! My God! Det kunde väl inte vara sant! (Hon tog sig åt baken rent instinktivt.) Men hon var väl för helvete ingen barnunge! Hon tog i balkongdörren och greppade sitt cigarettpaket när Marc ropade, högre, med värsta ”furirrösten”:

-Gå in i ditt eget sovrum nu istället Jenny. Right now! You're going to bed RIGHT NOW ! In your OWN room ! Like the big child you are. Du kan klä av dig och gå och lägga dig så kommer jag strax.Now !

-But WHY? tänkte Jenny säga, men hon orkade (eller vågade) inte riktigt protestera just nu. Marc lät verkligen ARG! Faktum är att hon var lite bakfull också. Tänkte inte riktigt klart. Men hon var förvånad, nästan chockad, förvirrad och såg ut som om hon fått en hink kallt vatten över sina röda blossande kinder. Och hon förstod fortfarande inte riktigt vad det var frågan om heller? A spanking! Hon? Få…. smisk? Det här måste väl ändå vara ett skämt? Och varför i hennes sovrum? (Vilket i och för sig var ett litet straff i sig efter som hon hatade att sova ensam.)

Hon använde det sällan. Men hon hade fått höga spegeldörrar i garderoberna inmonterade för ganska dyra pengar. Och en stor bred Hästen säng, som hon ledsnat på efter en vecka. (Hade hon då inga goda sidor undrar ni kanske? Jo, när hon var nykter och opåverkad av droger var hon både söt och charmig och uppmärksam, som amerikanska flickor brukar vara när föräldrarna är i närheten. Riktigt artig och konversabel. Hon tyckte om att sitta och kuttra med Marc framför TVn och se på repriser av Dallas och Falcon Crest. Ändå använde hon sällan sitt eget sovrum, bara när Marc var ute med sina killar och drack öl och såg på fotboll.

Hon satte sig stelt på sängen och såg sig själv i spegeln. Rodnaden glödde på kinderna ovanpå sminket. Varför gick hon med på det här så plötsligt? Det var ovanligt varmt för att vara på våren, säkert 20 grader fast det var på kvällen. Hon svettades och kände sig både nervös och obekväm där hon satt på sängkanten. Det var ju löjligt? Vad gjorde hon här? Skämdes lite. Men bara lite. Det här måste väl ändå vara ett dåligt skämt? Fast Marc hade låtit mer övertygad än någonsin, det hade hon hört på rösten. Smisk???!!!

Hon hade aldrig hört honom så bestämd förut. Men…. smisk? Han menade väl - på stjärten! Så fruktansvärt löjligt och barnsligt, var hade han läst det någonstans? Dostojevskij? Hon undrade om det gjorde ont? (Fast det visste hon ju. Hennes amerikanska mamma hade nog gett henne smisk ibland, men utan att ens dra ner hennes byxor, och bara med handen. Det kändes knappt. Och det hade knappast hjälpt.)

Men lite nervös blev hon ändå. Av tanken. Det pirrade till lite i baken, som små elektriska stötar. Pulserade varmt i underlivet av konstig pervers upphetsning. Få smisk? På stjärten? Det här var något nytt. Trodde han verkligen det skulle hjälpa? Tankarna från förr, i USA, kom tillbaka. Ute med killar, mammas utskällningar, hon fick sedan ibland smäll som en liten barnrumpa över mammas knä. Hon skämdes när hon tänkte på det nu. Men det kändes rättvist då. Men avhöll henne inte från att springa ute på kvällarna förstås. Det var en konstig känsla hon fick, att Marc plötsligt sagt ifrån på skarpen. En känsla av hjälplöshet, och oro, som var både spännande och obehaglig på samma gång.
Men det här? Hon reste sig nervöst. Varm i hela kroppen. Svettades. Smisk? Av Marc? Han måste ändå ha skojat? Hon drog ner de stramande stretchjeansen och de små trosorna och vände den runda putiga släta baken mot den stora spegeln. Spände den. Den tålde att ses på! Och hon visste om det! Precis lagom stor, två fjuniga, väl avvägda, runda fina klot, fasta, välgymnastiserade (hon gick faktiskt på gym ibland, när hon inte hade något annat att göra på eftermiddagarna). Hon vickade trotsigt på rumpan mot spegeln, försökte morska upp sig, gymnastiserade lite, böjde sig framåt så att slidan syntes mellan de utspärrade skinkorna och putade med stjärten mot spegeln. Smällde sig själv prövande på ena skinkan. Det var så länge sen! Hon hade nästan glömt hur det kändes. Men det gjorde ju inte ens ont! Klatsch! Klatsch! Klatsch! Äsch!

Hon satte på sig sin lilla tajta sidenpyjamas. Drog upp shortsen hårt. Vickade på rumpan igen mot spegeln. Shortsen satt väldigt tajt, glatta och tunna, man såg nedersta delen av skinkorna. ”Sexigt”. Hon hörde det gamla paret Nilsson stöka omkring därinne i lägenheten bredvid. Herregud, hade de inte gått och lagt sig än! Klockan var ju över nio. De brukade alltid släcka TVn halv tio och gå i säng. Man hörde ju allt de gjorde där inne. Hon tog ett nr av Vogue och la sig nervöst på sängen i sin tighta sidenpyjamas. Försökte tänka på något annat än …. . Men det var lättare sagt än gjort just nu.

Stökandet fortsatte därinne. Herr Nilsson kokade kaffe, klirrade med kopparna. Det lät väldigt vardagligt. Fru Nilsson kommenterade något framför TVn. Vad det hördes väl! Hon blev nervös och svettig. Varför kunde de inte bara försvinna? Varför gick de inte och la sig nu! Tänk om det skulle höras när hon fick …. ?

Jenny hade axellångt blonderat lite rufsigt hår, försökte förgäves se ut som Afton Cooper, JR:s älskarinna. Utan att riktigt lyckas. Tyckte mer hon liknade sångerskan Eva Dahlgren. Men Jane Fondas gymvideor hade hon fått av Marc, hon försökte i alla fall hålla sig i form. Men kunde aldrig leva upp till sina egna ideal. Tyckte bara synd om sig själv just nu. Hon började smeka sig mellan benen medan hon läste, av gammal vana, men tappade intresset. Tänkte igen på, ja just det… SMISK!
Varför tänkte hon på det igen? Äsch, det var nog bara ett dumt skämt? Vanity Fair då? Nej inte den heller. Fan också!

Hon tänkte ännu mer på Marcs hot om smisk och blev, konstigt tyckte hon själv, allt mer upphetsad. Trodde inte hon skulle bli det. Men ändå: hon smekte sig mellan benen hårt på det glatta trostyget. Skulle inte Marc komma snart? Det här väntandet på… smisket … var olidligt. Och löjligt. Det var säkert bara ett nytt sätt att bättra på deras kärleksliv han kommit på? Hon la sig på mage, drog långsamt ner pyjamastrosorna, förberedde sig lite, lyfte lydigt på stjärten mot spegeln och svankade med ryggen. Skulle han lägga henne över knät, som mamma gjort? Dra ner hennes trosor? Men kom då någon gång! Man såg ju allt mellan benen i spegeln när man låg så här på mage med stjärten i vädret. Herregud! Och Nilssons i lägenheten bredvid. Hon hörde dom fortfarande. Undrar om dom skulle höra? När … när hon fick … smisk? Skulle han inte komma snart nu!

Hon ledsnade tillslut på att ligga kvar i sängen och vänta, och Marc hade tydligen nästan glömt vad han lovat lilla stygga Jenny, för han hade ett besvärligt fall i rätten i morgon, han skulle försvara en ung skolpyroman, och han var mitt uppe i den svåra förvarspläderingen. Det gällde att få den åtalade att framstå i så bra dager som möjligt, inte olikt hans egen lilla flickvän förresten. När han plötsligt såg Jenny komma ut från sovrummet i tajta stretchjeans och midjekort linne reagerade han inte först. Hon gick med svängande höfter ut i tamburen och tog på sig jackan.

-Var ska du gå någonstans! ropade Marc med ”stålrösten” från vardagsrummet.
-Tänkte gå med kompisarna och ta en öl bara. Kommer hem sen. Så…så kan vi fortsätta diskutera då … det där … du sa …(hon lät inte riktigt så stursk längre).
-Du gör så FAN heller!

Han var 20 centimeter längre än henne, så det hjälpte inte att hon slog honom, sparkade och kallade honom för alla fula ord hon kunde komma på. Han fick helt enkelt ta henne runt midjan och BÄRA in henne, sparkande och skrikande i sina tajta jeans, in i hennes sovrum. Han satte argt sig på sängen framför spegeln och slängde ner henne på mage över sina knän! Med huvudet mot golvet. Nu så!

SEN EKADE det från Jennys sovrum!!! Som pistolskott!KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! i flera minuter !!!!!!!!!!
Marc satt med knäna tätt ihop framför spegeln på Jennys dyra Hästensäng, med den sparkande svärande Jenny framstupa på mage, nedböjd över knäna. Marks stora hårda handflata landade gång på gång hårt på Jennys putande hoppande trinda äppelrunda stretchbyxstjärt, hårt och snabbt, säkert 100 gånger! Snabbt, i explosionstakt!
Han blev varm och svettig, fick ont i handflatan efter en stund, i vit skjorta och slips, och han blev öm i armen. Men det kändes som han aldrig gjort annat i hela sitt liv! Nu kändes det helt ”rätt”! Det var bra att han lytt pappas råd! När han slutade slå började Jenny gnida sig över baken frenetiskt medan hon snyftade och hulkade argt och ilsket och upprört från golvet med hög gråtmild jämrande röst . YOU FUCKING ASSHOLE! HOW DAAAAARE YOUU !!!! GOD IT HUUURTS SOOO MUCH !!!!!! OHHHHHHH FUUUUCK !!!!!!!

Jaså verkligen? Och han som bara hade börjat! Mark tog bort Jennys gnidande händer från den putande värkande byxbaken, höll fast dom hårt på hennes rygg. Han hade köpt ett par tjocksulade kinaskor, storlek 45, expediten hade sett väldigt frågande ut. SÅ stora? Med räfflad kraftig rejäl gummisula. Han hade verkligen förberett sig för det här, att det skulle ta tid att vänja Jenny vid det nya reglementet. Så han tog upp den ena stora kinaskon, kramade hälen, tog fastare tag runt den krängande motspänstiga smala midjan på knät och började uppfostra sin flickvän igen. Med den hårda gummisulan! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH!

Han märkte att han inte alls slog å hårt som han hade tänkt frånv början. Han var ju inte omänsklig trots allt. Inte lika arg längre. Men ville ändå visa vem som bestämde. Och resultatet var tillräckligt påfallande ändå. Det smällde som gevärsskott i sängkammaren. Jennys knubbiga sexigt runda och tighta stretchbyxskinkor låg spända och praktiskt fasthållna på hans knä, ryckte i spasmer och vickade i en rytmisk pardans med den smidiga gummisulan, hennes underliv gned och gnuggade sig hela tiden frenetiskt mot hans, som blev alldeles varmt och upphetsat.
Och snart bölade hon och grät och hickade som en liten barnunge från golvet, allt högre och tårdrypande ju hårdare han slog, sparkade allt vad hon orkade, kastade allt vildare med överkroppen från golvet, skruvade hela kroppen och vred den stramande byxstjärten i knyckiga häftiga rörelser fram och tillbaka på Marks knä, för att undkomma den stingande svidande gummisulan. Som bara fortsatte smälla och smälla och smälla KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! Allt hennes vickande vridande arga motstånd med höfterna, sparkar och slängande med håret var naturligtvis lönlöst. Sovrummet ekade bara ÄNNU HÖGRE, en lång stund av gummisulans rytmiska dunkande svidande klatschar på de tunna tighta skakande stretchbyxorna, som spände hårt över Jennys ömma röda och allt mer värkande och rödglödgade skinkor. Där fick Jenny för sina tajta byxor förresten!


-NÅ! TÄNKER DU SKÄRPA DIG NU!? Från och med nu? Va? Sluta dina dumheter och börja plugga istället, va? Klä dig lite mer anständigt och tänka på din utbildning i fortsättningen? Sluta vara så förbannat lat och okoncentrerad! Räcker det nu?

-JAAAA! Uuuuuuuuhhh-huuuu-huuuuu. JAAAAA-HAAAAAAAAAAA!!!! JAAAAAAA-HAAAAAA SNÄÄLLAAA JAAAAAA!!!!! Jaaaaaaaaaaa skaaaaaaaaaa!!!

Marc reste sig argt och lät Jenny ligga kvar på sängen, bölande hejdlöst av all utsläppt gråt, gnidande de ömma uppfostrade skinkorna allt vad hon orkade med händerna. De ömma skinkorna GLÖDDE som en överhettad rödglödgad järnspis rätt genom tyget!!!! Långt ner på baksidan av låren! Ajajajajajaj. Hon tryckte förtvivlat ansiktet hårt i en kudde och STORGRÄT chockerad av smärtan och förödmjukelsen medan hon gned baken igen och igen. Nog kändes det alltid! Nu tyckte hon plötsligt väldigt, väldigt synd om sig själv!

Marc fick nästan dåligt samvete med en gång när han såg henne, och återvände brydd och lite skamsen till vardagsrummet och sina bestyr. Han var varm och svettig och andades häftigt. Vilken utlevelse! Han hade ont i armen. Men han kände sig ändå beslutsamt nöjd med sig själv! Han hade lyckats med vad han föresatt sig! Bra gjort! Nu borde hon väl ändå förstå sitt eget bästa?!


Stackars Jenny låg kvar på sängen, på sidan, med den sprängande bultande ömma tighta jeansbaken tröstlöst vänd mot spegeln. Låg så en bra stund. Hon fortsatte gråta stötvis och andfått en stund, innan hon långsamt och med möda började lirka ner de allt för tighta jeansen till knäna. Hon vred tårögd och olycklig huvudet mot spegeln på garderobsdörren. Herregud så hon såg ut! Rumpan var ju hettande PIONRÖD! Vad Marc slog HÅRT! Bägge de bara runda spända vackert rundade stjärthalvorna, och långt ner på lårens baksida, var läckert och jämnt PURPURGLÄNSANDE ELDRÖDA! Skinnet blossade och sved frenetiskt. Hon drog, fullständigt chockad, efter andan, och svalde resten av gråten.
Vilken syn! OH MY GOOD!!! I… DON'T BELIEVE IT! MY…….. ASS !!!!! It's really spanking, spanking, glowing RED!

Allt hade gått så fort, fast de sex kanske sju minuterna känts som en lång evighet för stackars Jenny över Marcs knä. Hon trodde fortfarande att hon drömde, så förvånad var hon. Men hon behövde bara vrida på huvudet och tårögt betrakta sin eldröda glänsande varma svidande nakna stjärt i spegeln för att förvissa sig om att det som hänt, faktiskt var SANT! Den alltid så vänlige och förstående Marc hade verkligen till slut tappat tålamodet. Vilken överraskning! Och på VILKET SÄTT! WOW! Hon hade sannerligen fått den mest välförtjänta omgång smisk över knät sedan hon var tonåring. Fast hon fyllt 29!!! Och hon hade verkligen FÖRTJÄNAT det också! Hon fortsatte snyfta, alldeles utmattad, och gned den heta röda stjärten med huvudet mot spegeln. Den värkte och brände fortfarande pionröd i skinnet.

(Och Marc som verkligen ville henne väl. Som till och med röstade på sossarna, och menade att Erlander var den bästa statsminister Sverige någonsin haft. En tråkig gammal gråsosse var hennes Marc. Men nu var han totalt förändrad. Hon trodde fortfarande inte att det var sant. Att… att han bara kunde behandla henne som ett litet … barn!!!)

Med tårarna ynkligt rinnande med mascaran från ögonen mindes hon plötsligt när hennes amerikanska faster i Florida blivit topp tunnor rasande på henne en gång på ett ”poolparty”, just när hon fyllt 18. Hon hade uppträtt i en pytteliten bikini, slickat i sig alla lystna blickar från pojkarna och de vuxna männen runt swimmingpoolen. Svängt på höfter och stjärt, svarat uppkäftigt mot sin mor, druckit flera starka drinkar, så att hennes mamma skakat bekymrat på huvudet. Totalt obekymrad om att hennes stränga faster såg allt mer ogillande på henne.

Och tillslut hade hennes resoluta faster tappat tålamodet med hennes uppförande, tagit henne i handen och lett in henne i det lilla omklädningsrummet i villans bottenvåning. Hon hade tagit en grov strandsandal med gummisula och kastat ner den perplexa, förvånade och lite berusade Jenny över knät på bänken i omklädningsrummet. Och så hade hon fått (!!!) smisk på den våta bikiniprydda stjärten så att vattnet stänkt i flera minuter! Så att det verkligen HÖRTS!!!! Av en rasande vacker trettiofemårig faster som inte sagt ett ord. Bara med sammanbiten min smällt henne grundligt och koncentrerat över knät, som om Jenny varit hennes egen dotter, smällt henne grundligt en lång lång stund! Och Jenny var så förbluffad och chockad att hon snart SKRIKIT och tjutit och gråtbölat med tårarna sprutande, rätt ut av smärta !!!! Fullständigt okontrollerat! Så att det hörts över hela huset!

Sen hade hon stortjutande och förnedrad försvunnit som en blixt upp i huset och låst in sig på toaletten i en timme. Dragit ner de små bikinitrosorna framför spegeln och med tårarna strömmande ur ögonen masserat och klämt och gnidit de eldröda jordgubbsrunda svidande ömma och mjuka och heta stjärtkuddarna, om och om igen tills hon fått en orgasm så att hon skakade i hela kroppen!

Nu VÄLLDE allt fram inom henne igen! Stönande, snyftande, gned hon bägge händerna mellan benen och fick en sagolik orgasm medan hon svankade med ryggen och med bakåtvridet huvud såg den smiskröda kokheta nakna stjärten vicka rytmiskt fram och tillbaka i spegeln, som om den fortfarande låg över Marcs bastanta knä och blev resolut smiskad. WOOWW!!!!

Hon reste sig upp, badande i svett efter den häftiga orgasmen, klädde av sig och öppnade nästan lätt om hjärtat fönstret mot gatan. Avslappnad och lugn. Då hörde hon någon ringa på dörren. Så här sent? V-v-vem??? Hon hörde den gamle herr Nilsson från lägenheten bredvid! NEEJ! Det var inte SANT! Hon rusade fram till dörren, drog med en grimas upp pyjamastrosorna över den ömma heta röda baken och försökte nervöst lyssna i dörrspringan.

-Vi hade ett litet ”argument” bara. Hoppas det inte störde? Ni hade kanske gått och lagt er? Nehej, inte det?

Hon kunde inte höra vad herr Nilsson sa, han frågade med arg röst något, nämnde något om att tala med ”hyresvärden”, men hon hörde, örona på helspänn, med bankande hjärta tydligt. vad Marc svarade.

-Min flickvän behövde en ”tillrättavisning”. Ja, OK då, hon fick smisk helt enkelt. På stjärten. Inget annat. Jag blev arg. Det kanske blev lite mycket, jag ber hemskt mycket om ursäkt. Men det var enda sättet att få henne att lyssna förstår ni. Jag hoppas det var för sista gången. Jag är ledsen om ni blev störda. Det var absolut inte vår mening att störa.

Jenny ryckte till och blev alldeles varm och kall i hela kroppen. Skam och förödmjukelse formligen sköljde över henne som ett spann kallt vatten. Hur skulle hon kunna se paret Nilsson i ögonen efter det här! Hur … hur KUNDE Marc säga så där !!!

Skam, vrede, blandad med upphetsningen tidigare, smärtan, ja till och med njutningen, bubblade och kokade över inom henne när hon hörde ytterdörren slå igen. Hon rusade ut i vardagsrummet med kalufsen på ända i bara pyjamasshortsen.

-WHAT THE FUCK ARE YOU DOING ! ! ! You-you can’t tell him I-I-I got a SPANKING ! ! ! You-you-you MORON ! ! ! How could you! (Hon förstod ändå hel del svenska, bara hon ville.)

Oj, hon hade ALDRIG sett Marc bli så arg! Hans ögon blev alldeles svarta! Han tog henne, röd i ansiktet i armen och drog in henne i sovrummet igen, och - i nästa sekund - låg hon över hans knä med överkroppen på sängen igen, med den ömma röda baken vänd mot spegeln. När hon vände huvudet mot spegeln, stel av skräck, kroppen på helspänn, blandat med oresonlig upphetsning, hjärtat bultade vilt i bröstet, hade Marc dragit ner hennes små vita sidenpyjamasshorts ända till knäna. Och SMACK! smällde hans breda handflata som täckte nästan hela den högra putande rosenröda bara stjärthalvan på Jenny. Huvudet flög upp från sängen och hon flämtade högt av smärtan, som bultade, värre än någonsin, i stjärten. Hon såg sitt ömkliga tårsvartstrimmiga ansikte förvridas av smärta i spegeln, det ostyriga håret stod på ända, och SMACK fick andra skinkan samma behandling!

Hon sparkade högt med benen, skrek AAJ! - hon såg allt mellan benen i spegeln! Sen ekade det KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! I blixtfart! Hon hann i sitt omtöcknade huvud inte ens tänka tanken att ”nu hör paret Nilsson ALLT som händer här i sovrummet. Igen.” för hon kramade sängöverkastet med händerna, stirrade som förhäxad över axeln på handflatan som höjdes och sänktes i snabbt och rytmiskt tempo, och träffade med stenhårda KLATSCHAR! hennes stackars skakande vibrerande bara flickstjärt i spegeln. Tårarna började rinna ännu mer, hejdlöst, blandade med svart ögonskugga, det rufsiga håret kletade på kinderna, som glödde som blodapelsiner, och hon blev plötsligt hemskt medveten om att fönstret var öppet, och att VEM SOM HELST kunde stå i huset på andra sidan Vegagatan och klart och tydligt se på hur 29-åriga Jenny Hutchinson låg över sin pojkväns knän i sovrummet just nu och fick SMÄLL PÅ BARA STJÄRTEN SÅ ATT DET HÖRDES ÖVER HELA KVARTERET!!!!!!
Stackars Jenny tryckte ansiktet ner i sängöverkastet medan benen sparkade allt högre och högre mot spegeln. Hennes runda putande skinkor var täckta av en praktröd lyster, de glödde och hettade som ett bastuaggregat i skinnet långt ner på låren, och klatscharna ekade i sovrummet i stadigt och lugnt tempo. För nu var det ALLVAR! Riktigt svidande SMISK. På allvar! Jenny storgrät hela tiden, bölande högt som en liten barnunge, med ansiktet tryckt ner i sängen, sparkade, vred sig med fåfänga knyckar på höfterna, medan Marcs eldröda handflata smiskade allt hårdare, höger-vänster, höger-vänster, KLATSCH!!! exploderade handflatan på den skakande darrande flickbaken som var lysande sprängröd nu, vibrerande och pumpande allt värre och värre av den svidande smärtan.

Jenny gav tillslut upp allt motstånd. Hon överlämnade sig åt den förnedrande smärtan fullständigt, orkade inte kämpa emot, smärtan från stjärten och låren som skakade hela kroppen där hon låg hårt fasthållen på mage över Marcs knä. Hon fick panik, och sparkade som en furie allt vad hon orkade mot spegeln, slog knytnävarna i trumvirvlar mot sängen framför sig, och hade mannen på andra sidan gatan på balkongen haft en kikare hade han sett det flickaktigt späda ansiktet bekransat med flygande rufsigt hår fullständigt förvridas när Jenny lyfte det från sängen, täckt av en rinnande flod av mascararänder och strömmande heta tårar, medan hon gapande som en fisk bölade rätt ut av smärta, så att det hördes i hela huset! KLATSCH! I-I-I'M SOOORYY MAAAARC! KLATSCH! OOOOO-WAAAAAAAA !!! KLATSCH! OHHH PLEEEEEEEEEEZZZ !!!! KLATSCH! OOOO GOOOOD STOP IT !!!!!!!!! OOOWAAAAAAA!!!!!! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! YÄÄÄÄÄÄÄ-ÄÄÄÄÄ-ÄÄÄÄÄÄ!!!!! KLATSCH!!!!!!! WÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ !!!!!

Det gamla paret Nilsson hörde förundrat alla klatscharna och de höga skriken inifrån Jennys sovrum, rätt genom väggen. Nu ännu värre än förut. ”Den där söta flickan, som ser ut som 20 ungefär” tänkte fru Nilsson förskräckt och såg på sin man. ”Undrar vad hon gjort för att få så mycket smäll???” Vad hennes man tänkte på är inte lätt att veta, kanske på hur Jennys söta äppelrunda lilla stjärt som han kikat på i smyg på balkongen, nu låg alldeles bar och dallrade och skakade i krampaktiga knipande hemska ryckningar på Marcs breda knä, medan den grillades som en rostbiff av den hårda manliga handflatan, som hänsynslöst plattade ut den mjuka olydiga flickstjärten så att hela kroppen skakade som gelé på knät.

Smällarna och klatscharna den runda nakna ryckande knallröda baken fick utstå hördes mycket väl genom väggen, och Jennys förtvivlade gråtfyllda skrik och tjutande böner om förlåtelse och STOP! PLEASE STOP! OH GOD! OH GOD! PLEEEEASE MAAAARC NOOO MOOOORE! OH MY GOOD! OHHHHH I'LL BEE GOOOD I'LL BEE GOOOD !!!!!!! AYYYYYYYYYYYEEEE PLEEE-HEEEEEEZ STOPP!!! En tårdrypande symfoni av slagverk och skrik som ekade inifrån nästa lägenhet en lång stund, och som herr Nilsson fann både upphetsande och verkligen förnöjsam.

När Marcs ilska äntligen fått fullt utlopp lät han så den tjutande sparkande lilla Jenny ligga kvar en stund över knät, utmattad och fullständigt urvriden som en trasa av utlevelsen, med de mest välgrillade knubbiga par gredelinröda små stjärthalvor han någonsin sett i hela sitt liv, putande alldeles förföriskt nakna över hans knä. Jenny hade förstås sparkat av sig pyjamasshortsen för länge sen, hon var alldeles naken över Marcs knä, förintad till ett sorgligt litet paket av snorig gråt, hulkanden, hon låg alldeles livlös över Marcs knä med baken i vädret och kroppen skakade av framvällande gråt en lång stund. Jennys händer flög upp från sängen, hon gned skinkorna frenetiskt, bölande tröstlöst så att hela kroppen skakade. Ohhhhooooooo Gooood I'm sooo soooryyyy Goooooood Ohhhhh my-my-my Gooood I-I-I'm soo sooryyyy oooohoooooooo-buuuuuuuu-huuuuuuuuuu-uuuuuuu-uuuuuuuuuu-uuuuuuuuuuuu-huuuuuuuuuuu-uuuuuuuuuuuuuuuuuu…….uuuuuuuhhhhhhhhhhhhhhhhhhh

Marc, svettig och trött, lämnade sin tröttkörda hulkande flickvän på sängen och gick ut för att avsluta sitt arbete innan han gick och la sig. Nu måste väl ändå hans budskap ha gått fram! Han hade tagit i alldeles för mycket, men bättre det än att vara för snäll, funderade han. Han hörde Jenny fortsätta böla som ett barn inifrån sovrummet. Efter en lång stund på mage på sängen, naken (att fönstret var öppet tänkte hon inte alls på just nu), och sedan Jenny gnidit sina pionröda svidande bultande ömma glödheta skinkor utan att kunna mildra svedan nämnvärt, insåg hon med dunkande hjärta att grannarna Nilsson förmodligen hört allting som hänt i hennes sovrum. För att inte tala om grannarna på andra sidan gatan (åtminstone trodde hon det). Med tårarna rinnande, snorig och snyftande som en liten hjälplös flickunge, lovade hon sig själv nu, dyrt och heligt, att ALDRIG ge Marc tillfälle att bestraffa henne igen! ALDRIG! Hon skulle inte kunna se honom i ögonen på länge efter vad som nyss hänt.

Och nästa dag, på skolbänken, skulle hennes rumpa fortfarande svida och värka och den pinsamma förödmjukande vetskapen om att hon blivit ordentligt och välförtjänt uppsmiskad igår kväll över Marcs knä som en liten bjäbbande barnunge, medan hon bölat och tjutit för full hals, den upplevelsen skulle hon i varje fall inte glömma på MYCKET länge!


Det var en mycket skamsen och ynklig liten flicka som Marc hälsade på, på kvällen, i sovrummet. Hon låg på mage i sitt lilla korta pyjamaslinne, naken från midjan ner till fötterna, med den runda söta kurviga lilla stjärten och baksidan på låren ettrigt smiskröda. Marc tyckte hon såg bedårande ut, allt trots hade runnit av henne på bara några timmar. Han hade aldrig sett henne så ynklig och tillintetgjord förut. Hon låg på mage i sängen, gnällde snyftande som en liten hundvalp, och kramade kudden, som var dyblöt av tårar och svarta mascararänder. Marc gav gärna Jenny sin förlåtelse, och försökte vara så snäll och tillmötesgående som möjligt. Och när de låg med varandra på sängen var fönstret fortfarande öppet, och den kalla nattvinden svalkade så skönt om Jennys svidande röda rumpa. Hon lät Marc ta henne bakifrån, svankade med ryggen som en katt och stönade och pep av vällust. Marc var verkligen väldigt nöjd med att kvällen slutade så bra, trots allt. Och att det gamla paret Nilsson nu äntligen sov i sitt sovrum, i andra änden av huset, fulla av omtumlande nya upplevelser.

Vad tror ni? Skulle Jenny ta reson, eller?

NyareÄldre