Denna ”historia” vill jag gärna tillägna Klara och Kajsa som skrev så
insiktsfullt och bra och levande på den här sidan om sina upplevelser
av smisk för några år sedan. Skriv mera! Jag hoppas att ni läser dessa
rader, och alla ni andra med för den delen. Och att vi träffas någon
gång, i storstadsvimlet.
Tant Raffa (aka Maria)
Stockholm 1995: Först i början fungerade allt så bra för Marc och
Jenny. De bodde tillsammans sedan snart två år. Marcs stora lägenhet på
Vegagatan. De hade det gott ställt och egentligen saknades inget. Marc
tillbringade större delen av dagarna på en advokatbyrå eller i
tingsrätten. Han tyckte om att spela kort med sina killkompisar, och
landhockey och badminton.
Jenny däremot vantrivdes med livet i största allmänhet, rastlös
som hon alltid varit, och ägnade sig mest åt att ”shoppa runt”, stort
som smått, till Marcs förtvivlan och stora förtret och bekymmer. Kläder,
dyra parfymer, smink, massor med dyra märkesskor och välluktande tvålar
i en salig blandning. Jenny ogillade det egentligen lika mycket som
Marc, hon hade lovat sig själv tusen gånger att dämpa ner eller sluta
helt, särskilt som hon äntligen kommit in på sin juristutbildning nu,
när hon just fyllt 29. Nu borde hon väl ”växa till sig” tänkte Marc?
Börja ta ansvar för sitt liv?
Men Jenny var och förblev en obotlig ”shopaholic”. Knappt utväxt,
ganska smal, åtminstone upptill. 1,65 lång. Fortfarande en förvuxen
tonåring, tyckte Marc. Hon hade vuxit upp i USA i en rik familj, aldrig
saknat något, och flyttat hemifrån först när hon fyllde 20. De hade
träffats av en ren tillfällighet i New York. Fem år senare flyttade de
ihop i Marcs stora lägenhet på Östermalm.
Då hade hennes föräldrar plötsligt slutat sända henne pengar. De
tog numera helt avstånd från hennes dyra och bortskämda vanor, långt
borta i lagom- och socialistlandet Sverige. Jenny tröstade sig, av
hemlängtan, ibland närmast kleptomaniskt.
-Hur kan du vara så dum, fräste den 42-årige Marc en kväll. Hur
kan du bara tro att jag inte skulle upptäcka det! Vad har jag sagt om
att köpa dyra parfymer och smink när du inte har några egna pengar
längre!
Jenny satt vid kvällsteet i köket och skämdes, surmulen och
trotsig. Röd som en kräfta i ansiktet. Det här var ju inte bra, tänkte
hon rebelliskt, det hade ju alltid fungerat tidigare. ”I'm sorry, Marc”
sa hon tyst och försökte låta ångerfull. Man kunde inte tro att hon
fyllt 29, eller hur? Marc i sin tur (vars pappa var italienare) hade
funderat länge hela dagen om han skulle förlåta Jenny den här gången
också. Men nu hade han bestämt sig för att ändra taktik.
-Nu måste jag ju börja ge dig något
ordentligt straff snart, eller
hur? Så här kan du bara inte hålla på längre, vecka efter vecka. Vi har
inte råd helt enkelt. Jag trodde du skulle strama upp dig nu när du
börjat plugga. Äntligen. Tänker du inte ens klara första ”proppen”?
Istället uppför du dig som en omogen ansvarslös liten barnunge. Grow up
Jenny! Du hade ju lovat eller hur? Du behöver ju inte alla de här
sakerna eller hur? Du lovade. Aldrig mer! Inga fler Gucciskor! (Han lät
både arg och upprörd.)
Jenny höll för öronen och såg ner i bordet. ”Straff?” ”Plugga?” Nu
lät han som hennes mamma igen! Det gick runt i huvudet på henne av alla
förmaningar och dumma hotelser. Vad menade Marc? För så här strängt hade
han aldrig talat till henne förut? Han hade alltid låtit henne komma
undan hittills, till och med när hon bränt 15 000 på en helg på
barrundor och shopping. Hon hade tävlat med två tjejkompisar och köpt
dyr champagne. Det blev en blöt helg. Marc var stor och stark, en sorts
trygg helyllesvensk ”fadersfigur”, en 42-årig erfaren jurist med
partnerskap i en byrå, och borde väl veta vad som stod i lagboken.
Vilket han ju också gjorde. Mycket väl.
Och det värsta var att Jenny dessutom börjat snatta. Först en gång
när hennes pengar var helt slut. Då hade han låtit henne slippa med ett
strängt förmaningstal, men nu hade det hänt igen. Skor var ju så lätta
att stoppa ner i handväskan, trosor med, och smink och parfym, men
tillslut åkte hon fast, och fick skämmas ögonen ur sig när hon blev
kallad till tingsrätten. En av Marcs bästa polare fick försvara henne.
Vilka gliringar han fått! Och tänk om lärarna på juridicum fick veta det
här? Då skulle han verkligen få skämmas! Tur att hon redan var antagen
till sin utbildning. Annars skulle Marc fått rycka ut igen och
förödmjuka sig inför skolans dekanus. Om det ens hade gått?
Men droppen var när hon tagit, och sedan använt Marcs kontokort
för att betala en dyr klänning, hans extra guldkort som låg i en
utdragslåda och bara användes i särskilt ömmande fall. 5 000 kronor! Då
började Marc, som hade ett oändligt tålamod trots sin invandrarbakgrund,
tycka att det gått för långt. Han älskade den impulsiva och
trygghetssökande Jenny, javisst, men nu uppträdde hon för oregerligt.
Han kunde bli rädd för att hon skulle gå överstyr. Inte ens Marks väl
tilltagna ekonomi skulle klara det här i längden. Han måste säga stopp!
Men hur?
Marc samlade kraft bakom dagstidningen och tog av sig
läsglasögonen och la dom beslutsamt på köksbordet. Han skulle följa sin
italienska pappas råd! (Han påstod sig nämligen veta med säkerhet vad
amerikanska flickor behövde när dom var olydiga!) Marc hade inte ens
bytt om till civilt sedan han kom hem sent från tingsrätten. Svart
kostym och slips. Hade egentligen väldigt mycket att göra. Men nu måste
han göra något radikalt, som han inte gjort tidigare. Han försökte se
sträng ut och spände ögonen i den rödkindade skamset surmulna lilla
Jenny, som såg ut som en 18-årig gymnasist från Florida som kommit hem
med en anmärkning från sin lärare och satt rödnäst och ångerfull inför
sin domderande far.
-Då gör vi så här. Vi gör några nya regler Jenny. Och DU har
tvingat mig till det, glöm inte det! Nu har det gått för långt. Alldeles
för långt. Nästa vecka blir det ”utegångsförbud”! Inget festande på hela
veckan, bara plugg. Och ”shoppingförbud” med för den delen. Varje kväll
nästa vecka går du hem direkt efter skolan! Det är slut på barrundorna
och shoppandet efter skolan! Jag ska låsa lådan till kontokorten och du
får förstås ingen ”veckopeng” av mig nästa vecka heller, tro inte det,
det förstår du väl? För jag vet ju vad du gör med pengarna. Varenda
gång! Du har svikit dina löften varenda gång!
Jenny reste sig uppgivet. Hon hade sina nya dyra stretchjeans som
smet åt väldigt snyggt och iögonfallande runt hennes flickrunda
svängande rumpa. Ett tajt kort linne över den toppiga lilla bysten, en
bra bit ovanför midjan. Hon var 29, men hon såg ut som 19. Och hon
tyckte om sitt utseende! Hon förberedde sig nu att i lugn och ro gå ut
och röka på balkongen. Marcs snustorra predikningar var straff nog
tyckte hon.
Hon hatade det här förbannade ”lagomlandet”! Ansvar?
”Veckopeng”! För en 29-åring! Och ”utegångsförbud”? What the fuck. Det
var ju lika meningslöst som att spotta i Sargassohavet! Det fanns ju
ändå alltid folk hon kunde låna av, lättlurade rika tjejkompisar till
exempel. Fast hon började bli känd bland kurskamraterna redan som den
som aldrig betalade tillbaka. Marc brukade få rädda henne, när det var
dags. Och han såg alltid lika sur ut när det hände. Och Marcs röst
stoppade henne nu som en pisksnärt vid balkongdörren och friheten mot
Vegagatan:
-Sen var det en sak till, sa han bestämt och beslutsamt och spände
ögonen i den rödkindade Jenny vid balkongdörren, Jenny som ännu inte
lärt sig tala särskilt mycket svenska. Jag har bestämt mig för att ändra
ditt beteende, om jag kan. You'll thank me for this believe me. Så nu
tänker jag ge dig en riktig ordentlig omgång smisk för det här också.
Vare sig du vill eller inte! Som jag skulle gjort för länge sen! From
now on you are gonna get a spanking when you screw up! Och jag hoppas
det blir första och sista gången jag behöver göra det! Fast du borde
vara för gammal för sånt, eller hur? Men vad hade du väntat dig?! Beröm?
-????????????????????????? (mycket stor förvåning i Jennys söta
runda ansikte där kinderna blossade av förtrytelse och harm!). Hade hon
verkligen hört rätt? A spanking !! My God! Det kunde väl inte vara sant!
(Hon tog sig åt baken rent instinktivt.) Men hon var väl för helvete
ingen barnunge! Hon tog i balkongdörren och greppade sitt cigarettpaket
när Marc ropade, högre, med värsta ”furirrösten”:
-Gå in i ditt eget sovrum nu istället Jenny. Right now! You're
going to bed RIGHT NOW ! In your OWN room ! Like the big child you are.
Du kan klä av dig och gå och lägga dig så kommer jag strax.Now !
-But WHY? tänkte Jenny säga, men hon orkade (eller vågade) inte
riktigt protestera just nu. Marc lät verkligen ARG! Faktum är att hon
var lite bakfull också. Tänkte inte riktigt klart. Men hon var förvånad,
nästan chockad, förvirrad och såg ut som om hon fått en hink kallt
vatten över sina röda blossande kinder. Och hon förstod fortfarande inte
riktigt vad det var frågan om heller? A spanking! Hon? Få…. smisk? Det
här måste väl ändå vara ett skämt? Och varför i hennes sovrum? (Vilket i
och för sig var ett litet straff i sig efter som hon hatade att sova
ensam.)
Hon använde det sällan. Men hon hade fått höga spegeldörrar i
garderoberna inmonterade för ganska dyra pengar. Och en stor bred Hästen
säng, som hon ledsnat på efter en vecka. (Hade hon då inga goda sidor
undrar ni kanske? Jo, när hon var nykter och opåverkad av droger var hon
både söt och charmig och uppmärksam, som amerikanska flickor brukar vara
när föräldrarna är i närheten. Riktigt artig och konversabel. Hon tyckte
om att sitta och kuttra med Marc framför TVn och se på repriser av
Dallas och Falcon Crest. Ändå använde hon sällan sitt eget sovrum, bara
när Marc var ute med sina killar och drack öl och såg på fotboll.
Hon satte sig stelt på sängen och såg sig själv i spegeln.
Rodnaden glödde på kinderna ovanpå sminket. Varför gick hon med på det
här så plötsligt? Det var ovanligt varmt för att vara på våren, säkert
20 grader fast det var på kvällen. Hon svettades och kände sig både
nervös och obekväm där hon satt på sängkanten. Det var ju löjligt? Vad
gjorde hon här? Skämdes lite. Men bara lite. Det här måste väl ändå vara
ett dåligt skämt? Fast Marc hade låtit mer övertygad än någonsin, det
hade hon hört på rösten. Smisk???!!!
Hon hade aldrig hört honom så bestämd förut. Men…. smisk? Han
menade väl - på stjärten! Så fruktansvärt löjligt och barnsligt, var
hade han läst det någonstans? Dostojevskij? Hon undrade om det gjorde
ont? (Fast det visste hon ju. Hennes amerikanska mamma hade nog gett
henne smisk ibland, men utan att ens dra ner hennes byxor, och bara med
handen. Det kändes knappt. Och det hade knappast hjälpt.)
Men lite nervös blev hon ändå. Av tanken. Det pirrade till lite i
baken, som små elektriska stötar. Pulserade varmt i underlivet av
konstig pervers upphetsning. Få smisk? På stjärten? Det här var något
nytt. Trodde han verkligen det skulle hjälpa? Tankarna från förr, i USA,
kom tillbaka. Ute med killar, mammas utskällningar, hon fick sedan
ibland smäll som en liten barnrumpa över mammas knä. Hon skämdes när hon
tänkte på det nu. Men det kändes rättvist då. Men avhöll henne inte från
att springa ute på kvällarna förstås. Det var en konstig känsla hon
fick, att Marc plötsligt sagt ifrån på skarpen. En känsla av
hjälplöshet, och oro, som var både spännande och obehaglig på samma
gång.
Men det här? Hon reste sig nervöst. Varm i hela kroppen.
Svettades. Smisk? Av Marc? Han måste ändå ha skojat? Hon drog ner de
stramande stretchjeansen och de små trosorna och vände den runda putiga
släta baken mot den stora spegeln. Spände den. Den tålde att ses på! Och
hon visste om det! Precis lagom stor, två fjuniga, väl avvägda, runda
fina klot, fasta, välgymnastiserade (hon gick faktiskt på gym ibland,
när hon inte hade något annat att göra på eftermiddagarna). Hon vickade
trotsigt på rumpan mot spegeln, försökte morska upp sig, gymnastiserade
lite, böjde sig framåt så att slidan syntes mellan de utspärrade
skinkorna och putade med stjärten mot spegeln. Smällde sig själv
prövande på ena skinkan. Det var så länge sen! Hon hade nästan glömt hur
det kändes. Men det gjorde ju inte ens ont! Klatsch! Klatsch! Klatsch!
Äsch!
Hon satte på sig sin lilla tajta sidenpyjamas. Drog upp shortsen
hårt. Vickade på rumpan igen mot spegeln. Shortsen satt väldigt tajt,
glatta och tunna, man såg nedersta delen av skinkorna. ”Sexigt”. Hon
hörde det gamla paret Nilsson stöka omkring därinne i lägenheten
bredvid. Herregud, hade de inte gått och lagt sig än! Klockan var ju
över nio. De brukade alltid släcka TVn halv tio och gå i säng. Man hörde
ju allt de gjorde där inne. Hon tog ett nr av Vogue och la sig nervöst
på sängen i sin tighta sidenpyjamas. Försökte tänka på något annat än ….
. Men det var lättare sagt än gjort just nu.
Stökandet fortsatte därinne. Herr Nilsson kokade kaffe, klirrade
med kopparna. Det lät väldigt vardagligt. Fru Nilsson kommenterade något
framför TVn. Vad det hördes väl! Hon blev nervös och svettig. Varför
kunde de inte bara försvinna? Varför gick de inte och la sig nu! Tänk om
det skulle höras när hon fick …. ?
Jenny hade axellångt blonderat lite rufsigt hår, försökte förgäves
se ut som Afton Cooper, JR:s älskarinna. Utan att riktigt lyckas. Tyckte
mer hon liknade sångerskan Eva Dahlgren. Men Jane Fondas gymvideor hade
hon fått av Marc, hon försökte i alla fall hålla sig i form. Men kunde
aldrig leva upp till sina egna ideal. Tyckte bara synd om sig själv just
nu. Hon började smeka sig mellan benen medan hon läste, av gammal vana,
men tappade intresset. Tänkte igen på, ja just det… SMISK!
Varför
tänkte hon på det igen? Äsch, det var nog bara ett dumt skämt? Vanity
Fair då? Nej inte den heller. Fan också!
Hon tänkte ännu mer på Marcs hot om smisk och blev, konstigt
tyckte hon själv, allt mer upphetsad. Trodde inte hon skulle bli det.
Men ändå: hon smekte sig mellan benen hårt på det glatta trostyget.
Skulle inte Marc komma snart? Det här väntandet på… smisket … var
olidligt. Och löjligt. Det var säkert bara ett nytt sätt att bättra på
deras kärleksliv han kommit på? Hon la sig på mage, drog långsamt ner
pyjamastrosorna, förberedde sig lite, lyfte lydigt på stjärten mot
spegeln och svankade med ryggen. Skulle han lägga henne över knät, som
mamma gjort? Dra ner hennes trosor? Men kom då någon gång! Man såg ju
allt mellan benen i spegeln när man låg så här på mage med stjärten i
vädret. Herregud! Och Nilssons i lägenheten bredvid. Hon hörde dom
fortfarande. Undrar om dom skulle höra? När … när hon fick … smisk?
Skulle han inte komma snart nu!
Hon ledsnade tillslut på att ligga kvar i sängen och vänta, och
Marc hade tydligen nästan glömt vad han lovat lilla stygga Jenny, för
han hade ett besvärligt fall i rätten i morgon, han skulle försvara en
ung skolpyroman, och han var mitt uppe i den svåra förvarspläderingen.
Det gällde att få den åtalade att framstå i så bra dager som möjligt,
inte olikt hans egen lilla flickvän förresten. När han plötsligt såg
Jenny komma ut från sovrummet i tajta stretchjeans och midjekort linne
reagerade han inte först. Hon gick med svängande höfter ut i tamburen
och tog på sig jackan.
-Var ska du gå någonstans! ropade Marc med ”stålrösten” från
vardagsrummet.
-Tänkte gå med kompisarna och ta en öl bara. Kommer
hem sen. Så…så kan vi fortsätta diskutera då … det där … du sa …(hon lät
inte riktigt så stursk längre).
-Du gör så FAN heller!
Han var 20 centimeter längre än henne, så det hjälpte inte att hon
slog honom, sparkade och kallade honom för alla fula ord hon kunde komma
på. Han fick helt enkelt ta henne runt midjan och BÄRA in henne,
sparkande och skrikande i sina tajta jeans, in i hennes sovrum. Han
satte argt sig på sängen framför spegeln och slängde ner henne på mage
över sina knän! Med huvudet mot golvet. Nu så!
SEN EKADE det från Jennys sovrum!!! Som pistolskott!KLATSCH!
KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH!
KLATSCH! KLATSCH! i flera minuter !!!!!!!!!!
Marc satt med knäna
tätt ihop framför spegeln på Jennys dyra Hästensäng, med den sparkande
svärande Jenny framstupa på mage, nedböjd över knäna. Marks stora hårda
handflata landade gång på gång hårt på Jennys putande hoppande trinda
äppelrunda stretchbyxstjärt, hårt och snabbt, säkert 100 gånger! Snabbt,
i explosionstakt!
Han blev varm och svettig, fick ont i handflatan
efter en stund, i vit skjorta och slips, och han blev öm i armen. Men
det kändes som han aldrig gjort annat i hela sitt liv! Nu kändes det
helt ”rätt”! Det var bra att han lytt pappas råd! När han slutade slå
började Jenny gnida sig över baken frenetiskt medan hon snyftade och
hulkade argt och ilsket och upprört från golvet med hög gråtmild
jämrande röst . YOU FUCKING ASSHOLE! HOW DAAAAARE YOUU !!!! GOD IT
HUUURTS SOOO MUCH !!!!!! OHHHHHHH FUUUUCK !!!!!!!
Jaså verkligen? Och han som bara hade börjat! Mark tog bort Jennys
gnidande händer från den putande värkande byxbaken, höll fast dom hårt
på hennes rygg. Han hade köpt ett par tjocksulade kinaskor, storlek 45,
expediten hade sett väldigt frågande ut. SÅ stora? Med räfflad kraftig
rejäl gummisula. Han hade verkligen förberett sig för det här, att det
skulle ta tid att vänja Jenny vid det nya reglementet. Så han tog upp
den ena stora kinaskon, kramade hälen, tog fastare tag runt den
krängande motspänstiga smala midjan på knät och började uppfostra sin
flickvän igen. Med den hårda gummisulan! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH!
KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH!
KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH!
KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH!
Han märkte att han inte alls slog å hårt som han hade tänkt frånv
början. Han var ju inte omänsklig trots allt. Inte lika arg längre. Men
ville ändå visa vem som bestämde. Och resultatet var tillräckligt
påfallande ändå. Det smällde som gevärsskott i sängkammaren. Jennys
knubbiga sexigt runda och tighta stretchbyxskinkor låg spända och
praktiskt fasthållna på hans knä, ryckte i spasmer och vickade i en
rytmisk pardans med den smidiga gummisulan, hennes underliv gned och
gnuggade sig hela tiden frenetiskt mot hans, som blev alldeles varmt och
upphetsat.
Och snart bölade hon och grät och hickade som en liten
barnunge från golvet, allt högre och tårdrypande ju hårdare han slog,
sparkade allt vad hon orkade, kastade allt vildare med överkroppen från
golvet, skruvade hela kroppen och vred den stramande byxstjärten i
knyckiga häftiga rörelser fram och tillbaka på Marks knä, för att
undkomma den stingande svidande gummisulan. Som bara fortsatte smälla
och smälla och smälla KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! Allt hennes
vickande vridande arga motstånd med höfterna, sparkar och slängande med
håret var naturligtvis lönlöst. Sovrummet ekade bara ÄNNU HÖGRE, en lång
stund av gummisulans rytmiska dunkande svidande klatschar på de tunna
tighta skakande stretchbyxorna, som spände hårt över Jennys ömma röda
och allt mer värkande och rödglödgade skinkor. Där fick Jenny för sina
tajta byxor förresten!
-NÅ! TÄNKER DU SKÄRPA DIG NU!? Från och med nu? Va? Sluta dina
dumheter och börja plugga istället, va? Klä dig lite mer anständigt och
tänka på din utbildning i fortsättningen? Sluta vara så förbannat lat
och okoncentrerad! Räcker det nu?
-JAAAA! Uuuuuuuuhhh-huuuu-huuuuu. JAAAAA-HAAAAAAAAAAA!!!!
JAAAAAAA-HAAAAAA SNÄÄLLAAA JAAAAAA!!!!! Jaaaaaaaaaaa skaaaaaaaaaa!!!
Marc reste sig argt och lät Jenny ligga kvar på sängen, bölande
hejdlöst av all utsläppt gråt, gnidande de ömma uppfostrade skinkorna
allt vad hon orkade med händerna. De ömma skinkorna GLÖDDE som en
överhettad rödglödgad järnspis rätt genom tyget!!!! Långt ner på
baksidan av låren! Ajajajajajaj. Hon tryckte förtvivlat ansiktet hårt i
en kudde och STORGRÄT chockerad av smärtan och förödmjukelsen medan hon
gned baken igen och igen. Nog kändes det alltid! Nu tyckte hon plötsligt
väldigt, väldigt synd om sig själv!
Marc fick nästan dåligt samvete med en gång när han såg henne, och
återvände brydd och lite skamsen till vardagsrummet och sina bestyr. Han
var varm och svettig och andades häftigt. Vilken utlevelse! Han hade ont
i armen. Men han kände sig ändå beslutsamt nöjd med sig själv! Han hade
lyckats med vad han föresatt sig! Bra gjort! Nu borde hon väl ändå
förstå sitt eget bästa?!
Stackars Jenny låg kvar på sängen, på sidan, med den sprängande
bultande ömma tighta jeansbaken tröstlöst vänd mot spegeln. Låg så en
bra stund. Hon fortsatte gråta stötvis och andfått en stund, innan hon
långsamt och med möda började lirka ner de allt för tighta jeansen till
knäna. Hon vred tårögd och olycklig huvudet mot spegeln på
garderobsdörren. Herregud så hon såg ut! Rumpan var ju hettande PIONRÖD!
Vad Marc slog HÅRT! Bägge de bara runda spända vackert rundade
stjärthalvorna, och långt ner på lårens baksida, var läckert och jämnt
PURPURGLÄNSANDE ELDRÖDA! Skinnet blossade och sved frenetiskt. Hon drog,
fullständigt chockad, efter andan, och svalde resten av gråten.
Vilken syn! OH MY GOOD!!! I… DON'T BELIEVE IT! MY…….. ASS !!!!!
It's really spanking, spanking, glowing RED!
Allt hade gått så fort, fast de sex kanske sju minuterna känts som
en lång evighet för stackars Jenny över Marcs knä. Hon trodde
fortfarande att hon drömde, så förvånad var hon. Men hon behövde bara
vrida på huvudet och tårögt betrakta sin eldröda glänsande varma
svidande nakna stjärt i spegeln för att förvissa sig om att det som
hänt, faktiskt var SANT! Den alltid så vänlige och förstående Marc hade
verkligen till slut tappat tålamodet. Vilken överraskning! Och på VILKET
SÄTT! WOW! Hon hade sannerligen fått den mest välförtjänta omgång smisk
över knät sedan hon var tonåring. Fast hon fyllt 29!!! Och hon hade
verkligen FÖRTJÄNAT det också! Hon fortsatte snyfta, alldeles utmattad,
och gned den heta röda stjärten med huvudet mot spegeln. Den värkte och
brände fortfarande pionröd i skinnet.
(Och Marc som verkligen ville henne väl. Som till och med röstade
på sossarna, och menade att Erlander var den bästa statsminister Sverige
någonsin haft. En tråkig gammal gråsosse var hennes Marc. Men nu var han
totalt förändrad. Hon trodde fortfarande inte att det var sant. Att… att
han bara kunde behandla henne som ett litet … barn!!!)
Med tårarna ynkligt rinnande med mascaran från ögonen mindes hon
plötsligt när hennes amerikanska faster i Florida blivit topp tunnor
rasande på henne en gång på ett ”poolparty”, just när hon fyllt 18. Hon
hade uppträtt i en pytteliten bikini, slickat i sig alla lystna blickar
från pojkarna och de vuxna männen runt swimmingpoolen. Svängt på höfter
och stjärt, svarat uppkäftigt mot sin mor, druckit flera starka drinkar,
så att hennes mamma skakat bekymrat på huvudet. Totalt obekymrad om att
hennes stränga faster såg allt mer ogillande på henne.
Och tillslut hade hennes resoluta faster tappat tålamodet med
hennes uppförande, tagit henne i handen och lett in henne i det lilla
omklädningsrummet i villans bottenvåning. Hon hade tagit en grov
strandsandal med gummisula och kastat ner den perplexa, förvånade och
lite berusade Jenny över knät på bänken i omklädningsrummet. Och så hade
hon fått (!!!) smisk på den våta bikiniprydda stjärten så att vattnet
stänkt i flera minuter! Så att det verkligen HÖRTS!!!! Av en rasande
vacker trettiofemårig faster som inte sagt ett ord. Bara med sammanbiten
min smällt henne grundligt och koncentrerat över knät, som om Jenny
varit hennes egen dotter, smällt henne grundligt en lång lång stund! Och
Jenny var så förbluffad och chockad att hon snart SKRIKIT och tjutit och
gråtbölat med tårarna sprutande, rätt ut av smärta !!!! Fullständigt
okontrollerat! Så att det hörts över hela huset!
Sen hade hon stortjutande och förnedrad försvunnit som en blixt
upp i huset och låst in sig på toaletten i en timme. Dragit ner de små
bikinitrosorna framför spegeln och med tårarna strömmande ur ögonen
masserat och klämt och gnidit de eldröda jordgubbsrunda svidande ömma
och mjuka och heta stjärtkuddarna, om och om igen tills hon fått en
orgasm så att hon skakade i hela kroppen!
Nu VÄLLDE allt fram inom henne igen! Stönande, snyftande, gned hon
bägge händerna mellan benen och fick en sagolik orgasm medan hon
svankade med ryggen och med bakåtvridet huvud såg den smiskröda kokheta
nakna stjärten vicka rytmiskt fram och tillbaka i spegeln, som om den
fortfarande låg över Marcs bastanta knä och blev resolut smiskad.
WOOWW!!!!
Hon reste sig upp, badande i svett efter den häftiga orgasmen,
klädde av sig och öppnade nästan lätt om hjärtat fönstret mot gatan.
Avslappnad och lugn. Då hörde hon någon ringa på dörren. Så här sent?
V-v-vem??? Hon hörde den gamle herr Nilsson från lägenheten bredvid!
NEEJ! Det var inte SANT! Hon rusade fram till dörren, drog med en grimas
upp pyjamastrosorna över den ömma heta röda baken och försökte nervöst
lyssna i dörrspringan.
-Vi hade ett litet ”argument” bara. Hoppas det inte störde? Ni
hade kanske gått och lagt er? Nehej, inte det?
Hon kunde inte höra vad herr Nilsson sa, han frågade med arg röst
något, nämnde något om att tala med ”hyresvärden”, men hon hörde, örona
på helspänn, med bankande hjärta tydligt. vad Marc svarade.
-Min flickvän behövde en ”tillrättavisning”. Ja, OK då, hon fick
smisk helt enkelt. På stjärten. Inget annat. Jag blev arg. Det kanske
blev lite mycket, jag ber hemskt mycket om ursäkt. Men det var enda
sättet att få henne att lyssna förstår ni. Jag hoppas det var för sista
gången. Jag är ledsen om ni blev störda. Det var absolut inte vår mening
att störa.
Jenny ryckte till och blev alldeles varm och kall i hela kroppen.
Skam och förödmjukelse formligen sköljde över henne som ett spann kallt
vatten. Hur skulle hon kunna se paret Nilsson i ögonen efter det här!
Hur … hur KUNDE Marc säga så där !!!
Skam, vrede, blandad med upphetsningen tidigare, smärtan, ja till
och med njutningen, bubblade och kokade över inom henne när hon hörde
ytterdörren slå igen. Hon rusade ut i vardagsrummet med kalufsen på ända
i bara pyjamasshortsen.
-WHAT THE FUCK ARE YOU DOING ! ! ! You-you can’t tell him I-I-I
got a SPANKING ! ! ! You-you-you MORON ! ! ! How could you! (Hon förstod
ändå hel del svenska, bara hon ville.)
Oj, hon hade ALDRIG sett Marc bli så arg! Hans ögon blev alldeles
svarta! Han tog henne, röd i ansiktet i armen och drog in henne i
sovrummet igen, och - i nästa sekund - låg hon över hans knä med
överkroppen på sängen igen, med den ömma röda baken vänd mot spegeln.
När hon vände huvudet mot spegeln, stel av skräck, kroppen på helspänn,
blandat med oresonlig upphetsning, hjärtat bultade vilt i bröstet, hade
Marc dragit ner hennes små vita sidenpyjamasshorts ända till knäna. Och
SMACK! smällde hans breda handflata som täckte nästan hela den högra
putande rosenröda bara stjärthalvan på Jenny. Huvudet flög upp från
sängen och hon flämtade högt av smärtan, som bultade, värre än någonsin,
i stjärten. Hon såg sitt ömkliga tårsvartstrimmiga ansikte förvridas av
smärta i spegeln, det ostyriga håret stod på ända, och SMACK fick andra
skinkan samma behandling!
Hon sparkade högt med benen, skrek AAJ! - hon såg allt mellan
benen i spegeln! Sen ekade det KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH! I
blixtfart! Hon hann i sitt omtöcknade huvud inte ens tänka tanken att
”nu hör paret Nilsson ALLT som händer här i sovrummet. Igen.” för hon
kramade sängöverkastet med händerna, stirrade som förhäxad över axeln på
handflatan som höjdes och sänktes i snabbt och rytmiskt tempo, och
träffade med stenhårda KLATSCHAR! hennes stackars skakande vibrerande
bara flickstjärt i spegeln. Tårarna började rinna ännu mer, hejdlöst,
blandade med svart ögonskugga, det rufsiga håret kletade på kinderna,
som glödde som blodapelsiner, och hon blev plötsligt hemskt medveten om
att fönstret var öppet, och att VEM SOM HELST kunde stå i huset på andra
sidan Vegagatan och klart och tydligt se på hur 29-åriga Jenny
Hutchinson låg över sin pojkväns knän i sovrummet just nu och fick SMÄLL
PÅ BARA STJÄRTEN SÅ ATT DET HÖRDES ÖVER HELA KVARTERET!!!!!!
Stackars Jenny tryckte ansiktet ner i sängöverkastet medan benen
sparkade allt högre och högre mot spegeln. Hennes runda putande skinkor
var täckta av en praktröd lyster, de glödde och hettade som ett
bastuaggregat i skinnet långt ner på låren, och klatscharna ekade i
sovrummet i stadigt och lugnt tempo. För nu var det ALLVAR! Riktigt
svidande SMISK. På allvar! Jenny storgrät hela tiden, bölande högt som
en liten barnunge, med ansiktet tryckt ner i sängen, sparkade, vred sig
med fåfänga knyckar på höfterna, medan Marcs eldröda handflata smiskade
allt hårdare, höger-vänster, höger-vänster, KLATSCH!!! exploderade
handflatan på den skakande darrande flickbaken som var lysande sprängröd
nu, vibrerande och pumpande allt värre och värre av den svidande
smärtan.
Jenny gav tillslut upp allt motstånd. Hon överlämnade sig åt den
förnedrande smärtan fullständigt, orkade inte kämpa emot, smärtan från
stjärten och låren som skakade hela kroppen där hon låg hårt fasthållen
på mage över Marcs knä. Hon fick panik, och sparkade som en furie allt
vad hon orkade mot spegeln, slog knytnävarna i trumvirvlar mot sängen
framför sig, och hade mannen på andra sidan gatan på balkongen haft en
kikare hade han sett det flickaktigt späda ansiktet bekransat med
flygande rufsigt hår fullständigt förvridas när Jenny lyfte det från
sängen, täckt av en rinnande flod av mascararänder och strömmande heta
tårar, medan hon gapande som en fisk bölade rätt ut av smärta, så att
det hördes i hela huset! KLATSCH! I-I-I'M SOOORYY MAAAARC! KLATSCH!
OOOOO-WAAAAAAAA !!! KLATSCH! OHHH PLEEEEEEEEEEZZZ !!!! KLATSCH! OOOO
GOOOOD STOP IT !!!!!!!!! OOOWAAAAAAA!!!!!! KLATSCH! KLATSCH! KLATSCH!
YÄÄÄÄÄÄÄ-ÄÄÄÄÄ-ÄÄÄÄÄÄ!!!!! KLATSCH!!!!!!! WÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ !!!!!
Det gamla paret Nilsson hörde förundrat alla klatscharna och de
höga skriken inifrån Jennys sovrum, rätt genom väggen. Nu ännu värre än
förut. ”Den där söta flickan, som ser ut som 20 ungefär” tänkte fru
Nilsson förskräckt och såg på sin man. ”Undrar vad hon gjort för att få så mycket smäll???” Vad hennes man tänkte på är inte lätt att veta,
kanske på hur Jennys söta äppelrunda lilla stjärt som han kikat på i
smyg på balkongen, nu låg alldeles bar och dallrade och skakade i
krampaktiga knipande hemska ryckningar på Marcs breda knä, medan den
grillades som en rostbiff av den hårda manliga handflatan, som
hänsynslöst plattade ut den mjuka olydiga flickstjärten så att hela
kroppen skakade som gelé på knät.
Smällarna och klatscharna den runda nakna ryckande knallröda baken
fick utstå hördes mycket väl genom väggen, och Jennys förtvivlade
gråtfyllda skrik och tjutande böner om förlåtelse och STOP! PLEASE STOP!
OH GOD! OH GOD! PLEEEEASE MAAAARC NOOO MOOOORE! OH MY GOOD! OHHHHH I'LL
BEE GOOOD I'LL BEE GOOOD !!!!!!! AYYYYYYYYYYYEEEE PLEEE-HEEEEEEZ
STOPP!!! En tårdrypande symfoni av slagverk och skrik som ekade inifrån
nästa lägenhet en lång stund, och som herr Nilsson fann både upphetsande
och verkligen förnöjsam.
När Marcs ilska äntligen fått fullt utlopp lät han så den tjutande
sparkande lilla Jenny ligga kvar en stund över knät, utmattad och
fullständigt urvriden som en trasa av utlevelsen, med de mest
välgrillade knubbiga par gredelinröda små stjärthalvor han någonsin sett
i hela sitt liv, putande alldeles förföriskt nakna över hans knä. Jenny
hade förstås sparkat av sig pyjamasshortsen för länge sen, hon var
alldeles naken över Marcs knä, förintad till ett sorgligt litet paket av
snorig gråt, hulkanden, hon låg alldeles livlös över Marcs knä med baken
i vädret och kroppen skakade av framvällande gråt en lång stund. Jennys
händer flög upp från sängen, hon gned skinkorna frenetiskt, bölande
tröstlöst så att hela kroppen skakade. Ohhhhooooooo Gooood I'm sooo
soooryyyy Goooooood Ohhhhh my-my-my Gooood I-I-I'm soo sooryyyy
oooohoooooooo-buuuuuuuu-huuuuuuuuuu-uuuuuuu-uuuuuuuuuu-uuuuuuuuuuuu-huuuuuuuuuuu-uuuuuuuuuuuuuuuuuu…….uuuuuuuhhhhhhhhhhhhhhhhhhh
Marc, svettig och trött, lämnade sin tröttkörda hulkande flickvän
på sängen och gick ut för att avsluta sitt arbete innan han gick och la
sig. Nu måste väl ändå hans budskap ha gått fram! Han hade tagit i
alldeles för mycket, men bättre det än att vara för snäll, funderade
han. Han hörde Jenny fortsätta böla som ett barn inifrån sovrummet.
Efter en lång stund på mage på sängen, naken (att fönstret var öppet
tänkte hon inte alls på just nu), och sedan Jenny gnidit sina pionröda
svidande bultande ömma glödheta skinkor utan att kunna mildra svedan
nämnvärt, insåg hon med dunkande hjärta att grannarna Nilsson
förmodligen hört allting som hänt i hennes sovrum. För att inte tala om
grannarna på andra sidan gatan (åtminstone trodde hon det). Med tårarna
rinnande, snorig och snyftande som en liten hjälplös flickunge, lovade
hon sig själv nu, dyrt och heligt, att ALDRIG ge Marc tillfälle att
bestraffa henne igen! ALDRIG! Hon skulle inte kunna se honom i ögonen på
länge efter vad som nyss hänt.
Och nästa dag, på skolbänken, skulle hennes rumpa fortfarande
svida och värka och den pinsamma förödmjukande vetskapen om att hon
blivit ordentligt och välförtjänt uppsmiskad igår kväll över Marcs knä
som en liten bjäbbande barnunge, medan hon bölat och tjutit för full
hals, den upplevelsen skulle hon i varje fall inte glömma på MYCKET
länge!
Det var en mycket skamsen och ynklig liten flicka som Marc hälsade
på, på kvällen, i sovrummet. Hon låg på mage i sitt lilla korta
pyjamaslinne, naken från midjan ner till fötterna, med den runda söta
kurviga lilla stjärten och baksidan på låren ettrigt smiskröda. Marc
tyckte hon såg bedårande ut, allt trots hade runnit av henne på bara
några timmar. Han hade aldrig sett henne så ynklig och tillintetgjord
förut. Hon låg på mage i sängen, gnällde snyftande som en liten
hundvalp, och kramade kudden, som var dyblöt av tårar och svarta
mascararänder. Marc gav gärna Jenny sin förlåtelse, och försökte vara så
snäll och tillmötesgående som möjligt. Och när de låg med varandra på
sängen var fönstret fortfarande öppet, och den kalla nattvinden svalkade
så skönt om Jennys svidande röda rumpa. Hon lät Marc ta henne bakifrån,
svankade med ryggen som en katt och stönade och pep av vällust. Marc var
verkligen väldigt nöjd med att kvällen slutade så bra, trots allt. Och
att det gamla paret Nilsson nu äntligen sov i sitt sovrum, i andra änden
av huset, fulla av omtumlande nya upplevelser.
Vad tror ni? Skulle Jenny ta reson, eller?