Några veckor hade gått sedan Lina fått smisk på sin arbetsplats - gymmet
hon jobbade på. Hon tänkte fortfarande på det varje dag men samtidigt
förundrades hon över att hennes relation med chefen ändå hade varit bra.
Dom hade tillochmed skämtat om ditt och datt och han hade behandlat
henne med samma lättsamma chargong som dom andra, även om något intimt
mycket skämmigt för hennes del hade hänt mellan dom.
För honom återgick vardagen till det vanliga så fort
bestraffningen var utdelad och Lina var ändå övertygad om att han utan
att blinka skulle ge henne smisk igen om det fanns anledning. Det som
förundrade henne handlade mer om hur lätt hon hade att acceptera att bli
agad som en barnunge. Och att det var ganska lätt att försonas och bli
förlåten efteråt. Så hade det nog alltid varit för Lina. Vare sig hon
fått smäll av mamma i slutet av tonåren eller smisk av Niklas så dröjde
det inte lång stund efteråt förrän hon var försonad och tröstad och
kärleksfullt förlåten av den hon nyss legat över knät och gråtit. Och
sen lagen som nu officiellt (tidigare inofficiellt) tillät aga på
stjärten av kvinnor så tyckte hon ändå inte att varken hon eller hennes
väninnor verkade direkt negativt påverkade.
Hon och hennes tjejkompisar var alla levnadsglada tjejer som nu
fått lite hårdare tyglar och dessutom en tydlig konsekvens sina
beteenden, som kanske trots allt kändes trygg. Hon hörde aldrig nån som
oroade sig för att bli lämnad av sin pojkvän/man eller klaga över gräl
och bråk och Lina antog att smisket kanske var som ett kitt som höll
ihop relationen som annars kunde spricka i fogarna. Så länge en man ger
sin kvinna smisk när han anser att hon är olydig så tog han ett ansvar
och skulle knappast lämna henne- tänkte Lina. Och det känner väl kvinnan
också mitt i det skämmiga. Men när hon tänkte efter hade hon aldrig hör
talats om någon kvinna som anmält sin man för misshandel efter att hon
fått smisk innan lagen trädde i kraft heller.
I övrigt hade väl livet pågått som vanligt. Men hon kunde märka
att den "nya könsmaktsordningen" syntes på andra delar i samhället. I en
del filmer som inte alls var kategoriserade i någon sexavdelning började
det komma smiskscener där etablerade kvinnliga Hollywoodstjärnor spelade
scener där de hamnade över en mans knä och fick spanking! Detta hade hon
förstått var ganska vanligt i äldre filmer men var nu på tillbakagång
ganska rejält.
Senast hade hon sett en film där sexiga Halle Barry fick smisk av
sin chef (Bruce Willis) i filmen Perfect Stranger. Scenen hade varit
väldigt verklighetstrogen såklart i överenstämmelse med skådespelarnas
och regissörens ambitioner. Det var tydligt att Halle Barrys stjärt blev
helt blottad över hans knä och sedan hade det mest varit i vinkeln från
hennes ansikte där hon trovärdigt grät och jämrade sig i takt med ett
ljudligt trovärdigt klatchande. Efteråt hade hon också mycket trovärdigt
gestaltat gnidandet på rumpan och skammen och stunden i skamvrån och
tillochmed gått med på att spela den scenen med blottad stjärt.
Lina undrade mycket om den röda rodnaden på hennes rumpa var
sminkad eller på riktigt. Det kändes konstigt att vara bland den
kvinnliga delen i biosalongen och titta på en sån scen. Andra
filmstjärnor hon sett få det i filmer var Reese Witherspoon, Cate
Blanchett, Jennifer Aniston, Gwyneth Paltrow. Cate Blanchett hade på
frågan om det var jobbigt och genant med en sån scen svarat att "det var
lika jobbigt som en sexscen egentligen. Men när man får smisk får man
vara liten och ångerfull men att det är viktigt att den delen också får
gestaltas i konsten eftersom det är en allt vanligare del mellan män och
kvinnor. Och konsten är till för att man ska kunna känna igen sig också.
Kan man visa sex bråk kärlek och våld måste man kunna spela scener där
smisk förekommer också eftersom det är vanligt att kvinnor får smisk."
Hon påmindes om det i fler delar av samhället. Kvinnliga
popstjärnor tog med det kvinnliga perspektivet "to be spanked" av sina
män i sina texter. Strofer som; I dont want you to spank me" and then he
spanked me" my man spanks me , och låttitlar som "after the spanking"
förekom hos artister som Beyonce, Madonna, Christina Augilera, Nina i
Cardigans och flera unga poptjejer som öppenhjärtligt skrev om det i
sina sånger- tjejer som ändå var förebilder som starka självständiga
kvinnor. Sist hade hon hört nån svensk poptjej använda ordet smisk i nån
låt men hon missade meningen när hon hörde låten i bilen.
I dam och kvinnotidningar kunde det diskuteras bland kvinnor med
erfarenheter av att få smisk av sin partner. Sist hade hon läst en
diskussion mellan fyra unga kvinnor med endast förnamnet och utan bild
diskutera sex och samlevnad och nästan självklart kommit in på ämnet.
Till Linas förundran fick tre av de fyra smisk av sina nuvarande män,
den tredje som var singel hade aldrig fått det och var faktiskt den som
var mest indignerad över det. Åtminstone två av tjejerna tyckte att det
fanns flera fördelar med det trots allt och alla tjejerna som fick det
ibland (det var ganska olika med frekvensen och av vilken anledning de
straffades) tyckte att de långa vardagsgrälen nästan helt försvunnit.
En av tjejerna medgav också att hon fick gå och lägga sig efteråt
och det var en lättnad för Lina att läsa eftersom det hänt henne själv
några gånger och hon trodde att om hon inte var ensam om att få smisk
som vuxen kvinna så var hon åtminstone ensam om att bli kickad i säng
efteråt som ett olydigt barn.
I reklamvärlden hade anspelningar börjat dyka upp: Lina hade för
några veckor sedan gått förbi HM och i skyltfönstret sett ett stort
arrangerat foto för jeansreklam. På de två bilderna låg det en söt
kvinna i tighta jeans med rumpan i vädret över en mans knä. Mannen såg
arg ut och höjde handen för att smälla hennes jeansklädda stjärt och
hennes min var förskräckt på den ena bilden och på den andra blinkade
hon åt åskådarna. På texten stod det: SÅ SEXIGA SÅ HAN LÅTER DIG BEHÅLLA
DOM PÅ! På den andra stod det: FÖR SEXIGA FÖR ATT DRA NER! När Lina såg
bilderna klappade det fort i hennes hjärta och hon blev upprörd och
fascinerad på samma gång över normaliseringen av smisk för kvinnor som
bredde ut sig överallt. Samtidigt kändes det pinsamt att som tjej dröja
för länge vid dessa bilder, låtar, scener i filmer och anspelningar. Om
nån såg henne stå och glo på bilder på en annan tjej som får smäll
skulle alla fatta att hon fick det själv eller åtminstone brydde sig om
det.. Det bästa var att med feministisk stolthet gå förbi det och låtsas
som om det inte fanns förstås.
Den mest förnedrande reklamen hon sett var en bild på en naken
vacker kvinna bakifrån. Hennes rumpa hade stora röda smiskrodnader och
hennes ena hand rörde sig mot ena skinkan för att smörja in den.
Reklamen var för en svalkande hudsalva. Texten löd: EN SALVA FÖR STYGGA
FLICKOR och längre ner stod det: en valkande lotion för kvinnor- för
efterdyningar av solbränna och smisk.
Lina rös när hon såg såna saker: att smisk blivit väldigt
normaliserat gjorde det trots allt inte mindre skämmigt. Men visst var
det en lättnad att veta att hon knappast var ensam. Snart var det mer
onormalt med tjejer som inte fick det ibland.