Smiskflickan

Emma klev av tåget och kände den fräna doften av kaffe på perrongen. Hon var i Gävle nu, doften från Gevalia spred sig på hela stationen och hon kände nervositeten stiga ännu mer.

Hon hade skrivit med en man på MSN, som var 12 år äldre än hon, närmare bestämt 31. Han hette Patrik och de hade haft långa konversationer om smisk och gammeldags uppfostran. Emma hade fantiserat om smisk länge men aldrig varit med om en session, så efter de pratat ett tag frågade hon om de inte skulle kunna prova.

Han hade gått med på ett möte, men de skulle pratas vid över telefon först och diskutera igenom allting innan mötet skulle ske. Så hade det gjort och nu var det dags.

Hon rös till och drog den svarta långkappan tätare kring kroppen. Vart var han nu då? De hade bestämt träff vid caféet på stationen prick klockan 11 och klockan var nu 11.03.

Hon beställde en kopp kaffe och satte sig vid ett bord. Hon hade bara sett bilder på honom så hon visste inte exakt hur han såg ut men nog skulle hon kunna känna igen honom?
Då såg hon en mörk ståtlig figur vid ett bord alldeles vid fönstret, han satt rakryggad och hade kaffekoppen på en servett på bordet. Satt han inte och synade henne? Det kanske var han?

Nervositeten spred sig i hela kroppen och hon darrade lite på handen när hon lyfte kaffekoppen för att dricka. I ögonvrån såg hon att mannen reste sig upp och började gå mot henne. Han kom fram till hennes bord och slog sig ner.

-Du måste vara Emma, sa han med en bestämd men vänlig röst.
Emma fick inte fram någonting så hon nickade bara.
- Hm, inte så uppfostrad? Men det ska vi nog snart ändra på, eller vad säger fröken?
"Fröken"? Hon hade aldrig blivit kallad "fröken" förut. Men hon var tvungen att erkänna att hon gillade det. Hon rodnade och tittade ner i sitt kaffe.

- Så? Är hon klar så vi kan bege oss? sade Patrik med lugn röst.
Emma nickade och reste sig. Patrik tog hennes väska och sträckte sedan fram armen. Hon tog den och sedan vandrade de armkrok ut ifrån stationen, ner för Drottninggatan och bort mot gamla stan.

Emma sneglade på Patrik där han gick, han var välrakad och propert klädd. Svart långrock och svarta skinnhandskar.

Han såg bra ut, väldigt bra dessutom. Han tittade ner på henne och hon glömde bort att hon stirrade. Han skrattade till och hon kom på sig själv och tittade genast ner i marken.

Han drog igång lite småprat och tiden flöt på. Till slut kom de fram till ett litet men hemtrevligt hus.
- Här är det, sa Patrik och låste upp ytterdörren. Han visade Emma in i den lilla hallen, hjälpte henne av med kappan och blev förvånansvärt nöjd med vad han såg.

Kroppen var välformad och hon hade en kort skolflickskjol och en vit skjorta precis som han beordrat. Vita knästrumpor och håret uppsatt i en prydlig knut i nacken hade han inte sagt nåt om men det var eget initiativ som han tyckte om.

- Har du listan? frågade han sedan.
Emma böjde sig ner och började rota i sin väska. Patrik kunde inte låta bli att titta på hennes välformade bakdel. När hon böjde sig ner såg man precis kanten på rumpan och han kände att kåtheten kom smygande.

Han harklade och tittade hastigt upp när Emma reste sig upp och sträckte fram en skrynklig papperslapp med några kråkfötter på. Han tog lappen och läste den noga. Sedan tittade han på Emma.
- Nåja, du vet vad som gäller. Det har vi redan kommit överens om så...
Han tog tag i Emmas öra och ledde in henne i vardagsrummet.
- Nu står du snällt här så ska jag gå och fixa lite saker.

Emma stod helt stilla med händerna knäppta bakom ryggen och väntade spänt. Hon hörde hur han rasslade i lådor och skåp. Så kom han tillbaka, med sig hade han en mattpiska, en rotting, en paddel och en hårborste. Han lade allt prydligt på soffbordet. Sen försvann han in i köket.

Emma tittade skrämt på alla sakerna och tänkte vad sjutton hon gett sig in på!?
Så kom Patrik tillbaka igen med en liten konformad sak.
Hon antog att det var ingefära och började sakta backa...

Men snabbt var Patrik framme och högg tag i hennes öra igen.
- Du kan ju inte gå nu när det roliga precis ska börja, sa han med bestämd röst.
Emma tvekade, de hade ju pratat om kodord som hon kunde använda så hon kunde ju prova.

Hon lät Patrik dra med henne tillbaka in i vardagsrummet och han satte sig i soffan och bad henne lägga sig över hans knä. Hon lade sig och han rättade till henne, drog ner hennes trosor och masserade ömt hennes välformade bakdel medans han tog fram lappen och läste högt:
- Svurit upprepade gånger, skolkat 40 minuter, varit uppkäftig mot läraren och fått brev hem och rökt på skolans område. Hm, jadu fröken är visst en liten bråkmakerska, men det ska vi nog råda bot på.

Han hade börjat massera hårdare nu och Emma började bli väldigt nervös. Han tog ett stadigt tag med ena handen om hennes midja och började sedan smiska Emma med handen.

Han smiskade henne grundligt från ländryggen ner på låren och hon började snyfta efter bara en kort stund. När han tyckte hennes rumpa fått den röda nyans han ville ha slutade han. Tårarna brände i ögonen på Emma, men det var någonting som gjorde henne upphetsad på samma gång. Han särade bestämt på hennes skinkor och tryckte in ingefärakonen i hennes trånga anal innan beordrade henne till skamvrån. Sedan satt han där och tittade nöjt på Emmas nysmiskade bakdel.

Emma kände hur ingefäran brände i hennes rumpa och hon hade svårt att stå still. Efter nästan exakt 7 minuter var smärtan olidlig och hon bönfallde Patrik att ta ut ingefäran och fortsätta smiska henne. Han ropade henne till sig och bad henne att än en gång lägga sig över hans knä. Hon gjorde illa kvickt som han sa och putade med stjärten så han kunde plocka ut den brännande ingefäran men det gjorde han inte. Istället så tog han ett stadigt tag om hennes höfter igen och började smiska henne med baksidan av hårborsten.

Tårarna rann ner för Emmas kinder och snart stortjöt hon. Hon försökte komma loss allt hon förmådde och hon bönade och bad att han skulle sluta och att hon skulle sköta sig i fortsättningen. Efter ungefär 50 slag med hårborsten slutade Patrik och tog ut ingefäran.
-Stygga, kaxiga flickan är inte så kaxig längre? sa Patrik lite retsamt och Emma skakade förfärat på huvudet.
- Jag lovar att sköta skolan, jag ska inte vara kaxig mer, snyftade Emma fram. Lättad utav att brännandet av ingefäran börjat avta.

- Bra, nu börjar vi komma någon vart, sa Patrik.
Sedan lyfte han upp henne och ledde henne med sig in i badrummet.
- För att ha använt fult språk och för att ha rökt så ska du nu få tvål i munnen! Sträck ut tungan.
Emma sträckte tveksamt ut tungan och Patrik började gnida in den med en tvål som smakade otroligt illa.

Sedan fick hon böja sig fram och ingefäran trycktes återigen upp i hennes rumpa, sedan tillbaka till skamvrån.
- Där får du stå nu i tio minuter, sedan får du gå och tvätta munnen innan vi fortsätter, sa Patrik.

Efter 5 minuter började ingefäran göra sig påmind och Emma började småskutta där hon stod för att det sved så mycket. Patrik satt i soffan och såg roat på Emma, där hon skuttade.
Efter 10 minuter rann tårarna som floder längs Emmas kinder och hon drog en lättnadens suck när Patrik tog ut ingefäran. Sedan sprang hon in i badrummet och tvättade bort tvålen ur munnen. Men smaken vägrade försvinna.

Skamsen över sitt beteende gick hon tillbaka till Patrik.
- Nå, är du redo för sista bestraffningen?
Hon nickade.
- Luta dig över soffryggen, sa Patrick bestämt och hon gjorde som hon blev tillsagd.

Emma stortjöt när Patrik lät rottingen falla på hennes redan ömma bakdel. Hon stortjöt fortfarande när Patrik skickat in henne i skamvrån för tredje gången.

- Kommer du vara en duktig flicka nu så det här inte behöver upprepas? frågade Patrik och Emma nickade ivrigt, fortfarande snyftande.

En halvtimme senare stod hon på perrongen igen. Allt hade gått så fort så hon hade knappt reagera. När hon satte sig på tåget hoppade hon upp illa kvickt igen och tog sig för baken. Den var fortfarande öm.

Det var inte sista gången hon träffade Patrik, och när hon inte gjorde det hade de telefonkontakt. Emma klarade slutbetygen och fick ingen mer frånvaro eller lappar om dåligt uppförande.

NyareÄldre