Det finns många läsvärda berättelser på den här sidan. Men en sak har jag tänkt på: Det verkar vara mest tjejer som skriver verklighetsbaserade berättelser. Tänkte bidra med litet manligt perspektiv. Har varit tillsammans med min tjej i tre år (jag kallar henne Anna här), och vi flyttade ihop efter ett år.
Anna är väldigt nära min bild av en drömtjej: söt, smart med ett stort skratt och en massa livsglädje - men hon kan också vara en riktig bitch, ibland. Då blir hon egotrippad, gapig och envis (och det är omöjligt att resonera med henne). Jag har alltid haft ett intresse för tjejer som får smisk, och ibland kollat in sidor som den här. Men jag hade aldrig testat att ge en tjej smisk i verkligheten.
Förra sommaren så började jag fundera mer och mer på om jag inte skulle prova det på Anna. Jag tänkte att det var en möjlighet att hon skulle reagera totalt negativt, så jag ville söka ett tillfälle då man skulle kunna testa litet försiktigt, och låtsas att det var ett skämt om det slog helt fel. En faktor som gynnade mig var att hon som många andra tjejer har vanan att ofta ta av sig en hel del av sina kläder när hon kommer hem, och gå omkring i t-shirt och trosor. Det var en sådan dag som vi började småtjafsa om några egentligen rätt oviktiga saker (om vart vi skulle åka och handla några grejer). Jag höll mig lugn, och upprepade bara mina argument. I sådana lägen blir hon ibland fort gapig och orimlig. Det verkade som ett tillfälle värt att testa, om jag slog till snabbt. Så jag drog ner henne över knäet, och smackade till ett par, tre gånger, ganska snabbt men inte jättehårt.
”Vafan, ajjj” var hennes första reaktion. Jag sa nånting om att så kan det gå om man är bitchig. Hon började säga emot, och säga att hon inte alls är bitchig, utan bara hävdar sin uppfattning. Jag tyckte det var ett gott tecken att hon pratade om det i stället för att allmänt gapa om att hon fick smisk, så jag gav henne 15-20 klatschar till i snabb följd, och låtsades att jag inte hörde vad hon försökte säga (det gjorde jag till stor del inte heller). När jag släppte upp henne, så tittade hon förvånat på mig och sa: ”D-du slog mig !?”
Jag sa till henne att jag aldrig skulle slå henne, men att hon hade fått litet smisk, och det är något helt annat. Hon såg ut som om hon ville säga en massa mer, men jag fick tyst på henne med en kram och en hastig kyss, och så sa jag att vi måste sticka fort innan affärerna stängde, och så åkte vi och handlade (där jag ville). Anna var litet tyst och tankfull, och sa inget om det som hänt, varken i affären eller senare.
Nästa tillfälle kom inte så långt senare. Anna har litet tendenser till ”Lyxfällan”-beteende. När vi började med gemensam ekonomi, så hade vi kommit överens om att prata med varandra om alla större inköp vi ville göra, innan vi gjorde dem och att helt sluta använda kreditkort. (Annas ekonomi var en soppa när vi träffades, som jag hjälpte henne att få ordning på, både praktiskt och genom att hjälpa till och betala hennes gamla skulder). Jag höll mig till vår överenskommelse, men det visade sig att Anna hade brutit mot båda punkterna. Och dessutom ljugit om det, och smugit undan kontoutdrag och sånt. Hon var väldigt generad över att bli påkommen med ett så barnsligt beteende (jag sa en hel del om hur ansvarslöst det var, som hon inte kunde säga emot, utan hon stod bara och rodnade och skämdes). När jag drog ner henne över knäet, så sa hon att hon kunde förstå att hon gjort fel och att jag var arg, men att det inte var klokt om jag skulle göra så här mot henne igen. Jag kommenterade inte det, så länge.
Den här gången hade jag bestämt mig för att hennes trosor skulle ner, och tog ner dem precis till nedanför skinkorna på henne innan jag började ge henne smisk. Det gjorde att hon verkligen gapade och sparkade och försökte vrida sig loss. Jag valde att inte svara något alls, utan fortsatte bara ge henne många (men inte jättehårda) klatschar Det slutade med att hon lade av med att allmänt gapa och skrika. I stället började hon lova att inte göra om det hon hade gjort, och en massa sånt. Till att börja med svarade jag inte på det heller, utan smiskade henne bara utan att säga något.
Sedan gjorde jag ett litet stopp och så sa jag något om att hon hade fått en massa extra smisk för att hon ljög för mig. ”Så gör man inte i ett förhållande. I fortsättningen ska du få smisk varje gång du gör något sånt”. Medan jag sa det, så fortsatte jag att klatscha henne, ganska sakta men bestämt. Vid det laget var hennes skinkor ganska vackert röda, och Anna kunde inte bestämma sig för att säga något. Det var på något sätt väldigt tydligt dels att hon förstod att hon skulle få mer smisk om hon sa emot., dels att hon på ett sätt ville hålla med mig, men ännu inte var beredd att säga det i ord. Jag bedömde det som att vi kommit ganska långt som nybörjare och släppte upp henne.
Tyvärr ringde mitt jobb efter mig precis efter det. Jag måste ge mig iväg och fixa med en server jag är ansvarig för. Det tog ganska lång tid, och när jag kom hem sov Anna redan - eller så låtsades hon sova. Jag kollade inte, men resultatet var att det inte blev något ”eftersnack”.
I alla fall började det märkas en ganska tydlig förändring hos henne efter den andra gången hon fick smisk. Hon blev faktiskt mycket mer kärleksfull mot mig, och lade nästan helt av med den bitchiga attityden. I stället för att gapa om hur det borde vara med olika saker hemma, så började hon mer säga ”tycker jag, i alla fall, vad tycker du?”-typ. Hon gjorde även en massa sånt där som tjejer brukar göra när de är nykära, typ slänga med håret, vicka på ändan litet extra när hon går, och ge mig ögonkast och sånt (liksom titta så där forskande, som att jag är något hon inte kommit helt underfund med).
Så klart fortsatte jag att ge henne smisk ibland, eftersom det funkade. I början sa hon aldrig något om det själv, och det var antagligen för att hon var för blyg. Det verkar ju som om en del andra tjejer här har liknande problem? Jag har testat att säga till henne att hon får smisk om hon t ex kommer hem senare än hon sagt och inte ringer, men då rodnar hon bara och ser instämmande ut men säger inget. Hon är nuförtiden mycket mer beredd att lyda mig, om jag har bestämda idéer om något. Jag har testat av det genom att ge henne tider då hon ska komma hem om hon är ute på egen hand, som är betydligt tidigare än vad som brukade gälla förut. Jag gjorde även en nyordning av ekonomin, så vi har varsitt konto för ”fickpengar” (lika för oss båda), och ett gemensamt (som hon inte kommer åt, men som hon förstås har full insyn i). Det sista protesterade hon litet emot, men slutade med det när jag påminde henne om att hennes slarv med sånt var orsaken till att hon fick smisk på bara stjärten för första gången.
Eftersom Anna är så kass på att hålla en budget, är det ofta ekonomiska grejer som drar upp detta igen - hennes ”fickpengar” tar slut jättefort och då kommer hon till mig och ber om mera. Det brukar hon nästan alltid få, men för det mesta får hon då också smisk.Hur mycket beror på vad hon slösat på, och hur ärligt hon berättar, men hennes trosor åker alltid ner numera. De positiva effekterna av att hon får smisk ibland (ungefär var tredje vecka, typ) har fortsatt att ticka in. Även märkt en del nya såna effekter, som inte var direkt förutsedda. Hon är t ex aldrig ”trött” eller ”har huvudvärk” längre, om jag vill ha litet sent kvällssex, vilket hände ibland förr (hon är mer morgontypen), trots att det absolut inte är något som jag gett henne smisk för eller ens sagt något om i det sammanhanget. Det vore inte just att göra så, tycker jag.
Kan nog inte ärligt säga att jag direkt hade räknat med att allt skulle funka så pass enkelt. Men jag försökte väl göra det på ett sånt sätt som om jag bara förutsatte att det skulle vara så, och Anna gillar väl att en kille kan vara litet bestämd mot henne ibland. Eller så hade jag bara tur?
Anna har kommit en liten, liten bit längre med att kunna prata om det, också. Hon frågade förra veckan om en resa vi ska göra någon gång till hösten, och om det var OK att hon började kolla efter den. Jag sa att det var OK, men att hon inte fick avsluta några affärer utan att vi var överens. Så la jag till att hon skulle få smisk om hon ändå gjorde det. Hon nickade och rodnade som vanligt, men så frågade hon om jag talar om för någon att hon får smisk? Hon använde faktiskt ordet ’smisk’ som jag tror första gången. Jag lugnade henne på den punkten (det verkade väldigt viktigt för henne). Men om ett tag tror jag att jag ska visa henne den här sidan, så hon får se att det finns fler tjejer som får det ibland.