Jag hade tänkt dela med mig av vad som hände för några veckor sedan med
min underbara kille, jag älskar honom trots allt!
Det ringde på telefonen..
-Nathalie Söderlund.
-Hej, det är jag Nina!
-Hej! Varför ringer du
nu?
-Vill du komma på middag? Jag har bjudit dig och några
väninnor från Söder och Lidingö.
-Jag vet inte om jag
kan..Niklas är och köper chips och hyr en film till ikväll. Men
whatever, jag kommer!
-Bra, vi ses. Puss hej!
Jag skyndade mig att ta på mig de nya Miss Sixty jeansen, so
Niklas kommit hem med igår till mig. Jag tog det nyaste jag hade till
överdelen, och sedan gick jag bort till toalett-bordet för att sminka
mig lite och fixa till håret. Sedan gick jag in i hallen och valde ett
par snygga stövletter so skulle passa till den nya Prada väskan jag
köpt. Sedan sprang jag nerför alla trappor i trapphuset, och till
tunnelbanan. Väl inne i tunnelbanan kände jag ett sting av dumhet. Det
kändes ganska taskigt att dra ifrån sådär, men ... Nu skulle jag inte
tänka mer på det. Jag klev av ungefär 10minuter senare.
-Välkommen, hälsade Nina.
-Tack. Men shit vad
jag känner mig dum!
-Tänk inte mer på det nu. Nu ska vi bara
ha kul!
Jag gjorde så. Jag gick in och hälsade på alla, och
satte mig vid bordet. Bara några minuter efter att jag satt mig ringde
Niklas. Jag ursäktade mig, och gick ut ur lägenheten, så att ingen
skulle höra vad jag sa.
-Nathalie., svarade jag.
-Vart fan håller du hus!?!?!, Niklas lät arg.
-Varför bryr du dig?
-Därför att jag bryr mig om
dig.
-Tänk om jag inte tycker samma, då?
-Då
skiter jag i det. Nu ska du komma hem, jag har hyrt film, och köpt ditt
älsklings godis! Niklas lät otroligt upprörd.
-Nej, det
tänker jag inte göra. Ät upp det där jävla godiset själv, och bjud dit
en polare. Jag ska stanna här., Och så lade jag på.
Jag
trodde att han skulle ge med sig, men jag hade fel med i den saken. Två
sekunder senare ringde det igen. Jag svarade.
-Nathalie.
-Nu kommer du hem, eller så kommer
jag och hämtar dig, jävla hora!!!
-Ursäkta? Hörde jag fel?
Sa du hora???
Han låtsades som ingenting och fortsatte
skrika.
-Fattar du att jag ringer polisen om du inte kommer
hem nu?
-Jag kommer inte.
Och så lade jag på
igen. Väl uppe hos Nina igen hörde jag nån av vänninorna.
-Oj vilken het kille. Och vilken snygg bil, en röd porsche!
Bor han här, Nina?
-Öh..Det är Nathalies kille.
Nina kolade nervöst på mig, och jag mötte blicken likadant
och var nervös som sjutton.
Pling-Plong.
Nina
gick och öppnade, med mig och alla de andra i släptåg.
-Nathalie, nu kommer du hem genast!
Jag svarade
inte utan satte på mig stövletterna och tog på mig jackan, och fick min
väska av Nina.
Jag gav alla en kram, och önskade dom en
fortsatt trevlig helg.
När Nina stängt dörren, gav Niklas
mig en otroligt hård dask i baken och viskade i mitt öra att jag inte
skulle bli nöjd hemma. Jag hoppade in i bilen och satte på mig
säkerhetsbältet. Jag skämdes något otroligt. Ingen av oss sa något på
2minuter. Men sedan:
-Varför stack du bara, Nathalie?
-Jag ville inte sitta hemma och ruttna, fräste jag.
-Inte den tonen till mig! sa han med ett varnande finger.
Sedan var vi framme. Han lät mig gå före i trappan, och två
gånger daskade han mig i baken för att gå snabbare. Jag skyllde på att
jag hade ont i ena höften. Niklas låste upp dörren och drog in mig.
-Ta av dig dina stövletter.
Jag gjorde som jag
blev tillsagd, och gjorde det snabbt. Han såg så snygg ut där han stod
och väntade på mig att ta av stövletterna. Så muskulös!
-Kom
med här., beordrade han mig.
Han gick in i sovrummet.
-Ta av dig dina jeans, nu Nathalie.
-Nej., jag
satte armarna i kors, och tittade ut genom fönstret.
Niklas
kom och ställde sig precis framför mig.
-Jag sa, ta av dig
jeansen!
Jag fortsatte med att titta bort. Niklas tålamod
tog nu slut.
-Då får väl jag gör det då!
Han tog
sin ena arm runt min midja så att jag inte skulle kunna slita mig loss,
och med den andra handen började han knäppa upp knappen och dra ner
byxorna. Jag försökte slita mig loss, men han var mycket starkare än
mig. Jag började slå på honom. Men han slutade inte för det. Nu hade han
fått ner jeansen, och drog alltså ner mina string-trosor. Jag hade fått
smisk en gång förut, och jag visste hur ont det gjorde. Han slog väldigt
hårt. Nu var han färdig med att dra ner mina jeans och string, så han
lade mig över sitt knä där han satt på sängen.
-Förtjänar du
ditt smisk, Nathalie?
Jag svarade inte.
-Aauu!!
Han gav mig en hård dask på baken. Det sved som eld.
-Förtjänar du dit smisk, Nathalie?!?!
-Ja..pep
jag.
Jag slängde med huvudet, så att mitt blonda, långa hår
träffade honom i ansiktet. Men det var inte meningen.
En
till dask landade på min nakna bak. En till, och en till och en till.
Jag fick 50 hårda daskar med hans hand. Han pratade lugnt med mig under
smisket, om att jag aldrig skulle vara så kaxig mot honom.
Jag hade tårar i ögonen som jag vilt kämpade med. Äntligen
slutade han. Han blev tyst. Jag tror han gillade att höra mig tyst
snörvla. Sedan ställde han mig upp. Jag trodde att det var färdigt, men
det var inte riktigt så.. Han började ta av sig skärpet. Det fina Tiger
skärpet som jag köpt till honom bara några dagar innan, samtidigt som
jag köpt Prada väskan.
-Nu Nathalie. Jag tror tyvärr att jag
måste ändvända bältet, eftersom att du varit VÄLDIGT olydig idag.
Tyvärr. Ställ dig med knäna på golvet, så nära sängen som möjligt, och
överkroppen över sängen.
Jag gjorde som jag blev tillsagd.
Jag hade ena kinden mot överkastet.
-Aaajj!!!
Det första slaget träffade. Usch, det gjorde så himla ont!
Men jag klarade av att hålla masken efter det första slaget. Niklas
berättade att det skulle bli 35rapp. När det äntligen var över fick jag
ställa mig upp. Han tittade sorgset på mig, och oj vilka skuldkänslor
som brände i min kropp! Jag kände sekunden senare att tårarna bara
vällde ut. Jag sprang förbi Niklas och låste in mig på toaletten.
Efter kanske 10 minuter sattes TV:n på. Allt lät som vanligt
igen. Men jag var jätte sur/arg/ledsen på Niklas. Jag hade bestämt mig
för att hämnas på honom genom att vara sur. Jag öppnade efter att jag
borstat tänderna och tvättat av mitt smink etc, och gick raka spåret
till sovrummet och satte på TV:n där inne. Jag tittade på Dr Phil,
eftersom att det inte fanns något annat "vettigt" att titta på.
Efter ett tag kom Niklas, och då tänkte jag att vilket bra
tillfälle att hämnas nu! Så jag stängde av TV:n, släckte lampan och drog
täcket över huvudet. Han gick ut ur rummet igen. Antagligen för att
borsta tänderna, för att sedan kom han tillbaka, och lade sig under
täcket han med. Han flyttade sig närmare mig hela tiden. Det kändes
skönt att jag var förlåten, men jag ville hämnas, så jag flyttade på mig
mera, men han kom bara efter. Tillslut kände jag hans händer, som lekte
med mitt hår, eftersom att han inte kunderöra vi mitt ansikte eftersom
att det var vänta åt andra hållet. Jag ville ju inte titta på honom, och
så hade jag ju så fruktansvärt ont i baken! Jag slog på honom men han
gjorde inte motstånd. Han hyshade åt mig, att vara lugn. Han vände mig
om, så han kunde se mitt ansikte, och jag tittade på honom, men jag log
inte. Då kysste han mig och släckte nattygsbordslampan. Jag visste att
detta skulle vara glömt dagen därpå.
Tack,
Nathalie !