Jag tyckte precis som du att smisk var både hemskt och hemligt
upphetsande, speciellt när jag blev äldre och på många sätt en vuxen ung
kvinna, även om mamma behandlade mig som en liten flicka. Jag vet att
jag vid alla tillfällen i 19-års-åldern då jag alltid trodde att jag
vuxit ifrån det, tills det var dags att bli lagd över mammas knä igen,
vid alla dessa tillfällen kunde jag uppleva något sexuellt mitt i
förnedringen som ju var oerhörd. Min styvmamma var dessutom en vacker
attraktiv kvinna och jag minns en gång då jag smitit ut från en
husarrest då jag trodde att jag inte skulle bli upptäckt för att träffa
en kille jag var kär i. Jag var själv 19 attraktiv söt och former om
bröst och rumpa och för övrigt ganska smal. Hade håret i två tjocka
flätor och en åtsittande tight klänning. Jag hade en underbar kväll med
killen men var ganska nervös över om någon skulle gå in till mitt rum
hemma. Så jag kunde väl inte riktigt slappna av. Mamma hade haft några
väninnor hemma och anledningen till min husarrest var att jag inte
passade tiden till middagen.
När jag kom hem och smög mig upp på den knarrande trappan till
mitt rum blev jag alldeles förskräckt av att mamma satt och väntade på
mig.
Jag blev blossande röd om kinderna och började stamma att jag var
tvungen att gå ut för en "grej". Mamma var förstås jättearg och skällde
på mig en lång stund.
Sen satte hon sig på sängkanten och sa: " Nu ska du få smäll".
Jag protesterade förstås men ganska lamt för jag visste ju att jag
förtjänat smisk så gammal jag var.
Men jag minns att mamma såg väldigt vacker ut i sin korta kjol och
håret i en tofs. Hon var inte mer än 37 år då. Så kände jag den där
märkliga blandningen av skräck, förnedring och lustkänslor då jag blev
lagd över denna vackra kvinnas knä. Då hon drog upp min klänning och i
lugn och ro drog ner mina lila trosor till knävecken.
Jag tyckte det var lustfyllt att ligga hjälplös över hennes mjuka
knä och bara vänta med stjärten bar- på att få smäll.
Och så då hon började smiska mig med handflatan allra oftast och
jag kunde höra smällandet och känna stingandet som blev mer och mer för
varje dask. Jag snyftade till vid varje klatsch och jämrade mig medans
mamma pratade och läxade upp mig samtidigt som klatsch, klatsch,
klatsch.
Och så efteråt när jag frenetiskt gned mig om stjärten, jag brydde
mig inte ens om att dra upp trosorna trots förnedringen och jag kände
mina kokheta skinkor. När jag betraktade mig själv i spegeln efteråt, en
söt flicka i förnedring och med en mycket röd stjärt och med tåriga
ögon. Och när jag låg i sängen på mage vid flera tillfällen
onanerade mig till söms.
Ja visst var det lustfyllt också, fast att jag hatade att få
smäll.
Det är samma sak nu med min kille. Samma dubbla känslor.
En gång fick jag smisk av mamma när en väninna till henne såg på.
Det var hemskt förnedrande. Jag var 16 eller 17 tror jag och fått
en prick från skolan, då smällde mamma mig i vardagsrummet på en stol
över knät medan den andra kvinnan väntade på en stol bredvid,
förskräckligt att visa stjärten för en främmande person på det
förnedrande sättet.
Denna kvinna hade förresten en egen dotter i min ålder som också
fick smisk då och då hörde jag dem prata efteråt.
I min skola där jag gick i USA fick säkert var tredje tjej
spanking hemma, oftast av mamma. Så där var det en ganska naturlig sak
att en tonårstjej får smäll mitt framför ögonen på dom. Jag läste en
gång i en tjejtidning för 20 - åringar typ Veckorevyn en artikel om
smisk.
Rubriken hette " Spanking, How embarrasing and painful for
grown-up - girls!"
Det var massor med tjejer upp i till 20-årsåldern som skrev att
dom fortfarande fick smisk hemma om dom gjorde nåt dumt.
Dom flesta fick det av sin mamma. Några fick även av pappa och
några berättade hur dom brukade få det av sina pojkvänner!
Det var omtumlande att läsa att jag inte var ensam om något som
var pinsamt att prata med kompisar om. Jag läste artikeln hundratals
gånger när jag skulle gå till sängs och tyckte det var jättespännande.
Nästan alla fick det precis som jag- över knät, fast dom var
16-17-18-19-20 år och på bara stjärten! Och alla hatade det!
Läsarna fick rådet av den unga kvinnan som hade spalten att prata
med sin mamma om det när hon var " på gott humör" och åtminstone försöka
komma överens om andra mindre kränkande bestraffningar som inte var
fysiska. Om det inte hjälpte och det fortfarande var smisk på stjärten
som gällde vid olydnad så föreslog hon bara att helt enkelt lyda
föräldrarna
för att slippa den obehagliga bestraffningen. Kanske
skulle mamma tycka det var skönt att slippa ge sin nästa vuxna flicka
smisk på stjärten också.
Jag försökte med min mamma men hon skrattade bara och sa att om
jag ville slippa smisk så var det bara att sköta mig och lyda.
Det gick inte att diskutera och det kändes bara pinsamt (jag var
17 och tyckte jag vuxit ifrån dessa straff) som om det bara blev befäst
och bekräftat att jag även i fortsättningen skulle vänta mig smäll om
jag gjorde nåt dumt. Och så blev det ju.