Åhh, denna rödsmiskade ända som krängde så intagande, jag kunde bara
inte låta bli... det var fel jag vet det, men jag var tvungen.... jag är
inte mer än man...
Hon hade den strikta kavajen fortfarande prydligt knäppt, även om
man just inte såg så mycket av det, eftersom hennes båda ben var
fastsurrade i höjd med vristen vid benen på hennes eget tunga skrivbord.
Kroppen låg utsträckt över bordet och armarna hölls fast av två längre
rep, som förband dem med de två andra benen på skrivbordet. Under magen
och skötet var en stolsdyna i läder instoppad, så stjärten putade glatt
upp mot taket. Kjolen syntes inte till och inte trosor eller strumpor...
bara denna gudomliga rumpa, risad röd och hettande och med tio, tolv än
rödare strimmor i det djuprosa... herregud.....man kunde ana att något
vått glittrade mellan benen.... så hade jag aldrig sett avdelningschefen
förut...
Men jag måste börja från början. Som allt annat här i världen
handlade det om affärer. En mycket god kund hade blivit oerhört missnöjd
och nu krävdes att huvuden skulle rulla.... Vår direktör var en fegis
och han hade ingen lust att avbryta sin semester för detta. Jag vet inte
vems felet var, bara att det knappast var Mariannes eget, en duktig
avdelningschef. Men det visade sig att det var henne de ville reda ut
saken med. Och hon ville gärna reda ut saken själv, innan direktören kom
tillbaka, så det passade väl bådas syften, antar jag.
De var i hennes stora rum, med både imponerade skrivbord och
soffgrupp. Jag, en vanlig, fast ovanligt nyfiken kontorsråtta, såg till
att placera mig i ett rum där jag kunde se in i hennes (huset var byggt
i vinkel och från företagets rökrum, som låg snett mitt emot Mariannes
rum, bara en våning högre, hade man god insyn).
De började prata och jag kunde inte höra vad de sa. Men nästan
direkt såg jag att Marianne brast i gråt, något jag aldrig tidigare
sett. Den besökande VD:n tittade bara på Marianne med armarna korslagda
över bröstet. Jag trodde inte mina ögon när Marianne så började lossa
strumporna och ta av sig dem, sedan tog hon av sig och hängde kjolen
prydligt över stolskarmen. Skulle hon knulla bort misstagen?
Marianne fick klä av sig trosorna och sakta snurra runt inför
VD:n. Hon böjde sig fram framför honom med rumpan mot honom och han
särade på hennes ben och han inspekterade hennes fitta och stjärt mycket
ingående. Han tog hennes armar och tvingade henne ner på magen över sitt
eget skrivbord och mannen surrade fast henne, med benen vitt isär och
armarna utsträckta så hon låg utfläkt. Hon hade forfarande kavajjackan
knäppt. VD:n hämtade en av dynorna från läderfåtöljerna och puffade upp
hennes rumpa, som lyste vit och lockande.
Så började han slå, med handflatan... jag kunde se hur Marianne krängde
och jag insåg att jag måste stoppa vad som hände. Ända bort till mig
kunde jag se att de vita skinkorna genast blev röda av slagen.
Jag rusade nerför trappan och runt hela byggnaden för att komma
till Mariannes rum. Utanför dörren blev jag stående. Jag hörde tydliga
klatschar, snärtar och nu var det inga handflatesmiskar. Det hördes både
på det vinande ljudet av lädret och på Mariannes reaktion.
-
Ahhhhohhhoaoaoh-aoh-aoh-aoh-aoh, vrålade hon och rösten gick upp och ner
och nådde falsett ibland.
Efter varje snärt hördes bestämt:
- Puta ut! Puta ut! PUTA UT MED STJÄRTEN!!
Jag vet inte hur
länge jag stod där, utan att göra något annat än att andlöst lyssna och
tänka, "gör nåt, gör nåt, gör nåt". Men inte förrän det hade blivit tyst
- så när som på snyftningar där inifrån och dörren slogs upp och VD:n
för det hämndlystna företaget stegade i väg utan att ta notis om mig -
förmådde jag att röra på mig.
Jag steg in i hennes rum och möttes av denna syn... en underbar
upprisad, rödprisade ändalykt som sakta vred sig på ett sätt som nästan
såg vällustigt ut.
- Marianne, väste jag hest.
Hon vände
huvudet emot mig och hennes rödgråtna ansikte såg oerhört förläget ut.
- Åhh, Erik, kan du hjälpa mig.... jag förtjänade det, det gjorde
jag väl, men jag skäms så...
- Marianne, gud....
Jag steg fram för att lossa repen och det var då jag märkte det.
Hon var kåt. Nåt så otroligt kåt så att den lystna, ljusröda fittan
liksom flämtade. Jag kunde inte motstå, lät en hand följa benet från den
ganska lösa knopen vid vristen och upp längs låret och in i den
glittrande, daggiga busken... och saven droppade! Jag lät alla knopar
vara som de var....Jag la istället en hand på den heta, heta
vänsterskinkan och drog isär den från sin lika rödheta granne och
började samtidigt smeka Marianne på kittlaren med min högra hand som jag
smugit in mellan benen på henne. Hon protesterade inte utan bara krängde
vällustigt och gurglade belåtet...
- Du är ju kåt Marianne,
konstaterade jag och kunde se rodnadens hetta långt bak i nacken på
henne.
Jag studerade stjärthålets ryckningar och kunde plötsligt inte
motstå att smiska den högra skinkan rejält med handen. Hon ylade, men
något sa mig att hon gillade det... jag knäppte upp byxorna och tog fram
min bultande kuk, trängde in i fittan och smiskade henne samtidigt som
jag knullade... hon stönade vällustigt.
- Marianne, jag måste få
knulla dig i arslet, måste få... mumlade jag hest och drog ur kuken och
satte ollonet mot det lilla näpna anuset.
- Nejnej, Erik, du får
inte! Marianne knep i hop skinkorna det värsta hon kunde. Jag drog ur
livremmen ur mina brallor som hängde vi knäna vid det här laget och
klatschade rejält över den redan så agade baken. En ny, mörkröd strimma
slog upp.
- Säg till när du vill bli rövknullad, Marianne!
Hon jämrade och skrek, men jag kunde ju med egna ögon se hur hon
blev kåtare för varje slag och till slut, efter många ylande, gråtande
hulkande och kråmande med den söta stjärten gav hon sig.
- Ja,
knulla mig i stjärten, knulla mig... bad hon och putade ut sitt söta
arsel för att visa sin underkastelse.
Jag särade återigen på skinkorna, tittade på det lilla hålet,
smetade det lent och halt av hennes eget sekret och trängde in. I början
skrek och grät Marianne, och hon spände sig för mycket, men jag stannade
upp och lät henne själv knulla min kuk istället, i sin egen takt. Först
var vi båda två stilla, men snart började hon gny som en hundvalp (jag
hjälpte till genom att fingerpulla henne) och jag uppmuntrade henne med
smisk med handflatan på skinkorna. När orgasmen närmade sig stötte hon
så gott det gick mot mig fast hon var fastbunden. Till slut skrek hon
vädjande:
- Knulla mig, knulla mig i baken nu då! HÅRT!
Och
då gjorde jag det. Ja jävlar vad jag stötte. Marianne kom först, hon
darrade och skakade för att sedan slakna över skrivbordet. Själv kom jag
nån minut efter och fyllde hela hennes anus med säd. Jag lossade henne
och bar henne till soffan som fanns i rummet och vi somnade båda
utmattade. Innan hon vaknade smög jag mig ut igen, hämtade en filt i
personalens vilorum och skylde henne med. Efteråt har vi aldrig låtsats
om vad som hände, vare sig innan jag var i rummet eller det som hände
mellan oss.