Jag får smisk ibland...

Jag är en 24 årig flicka som nyfiket och med stor spänning läser denna sida. Jag passar på när jag är barnvakt åt syrrans barn för jag har ingen dator och inte min kille heller. Det är bra för mig att veta att andra tjejer också får smisk för jag skulle aldrig vilja berätta det för nån. Min kille ger mig smisk ibland. Och egentligen känns det väldigt dubbelt. Det är inte direkt någon sexuell lek med fnitter och skratt utan mer eller mindre som riktig bestraffning eftersom han agar mig. Jag har funnit mig i det och det är både förnedrande och samtidigt upphetsande. Jag vill egentligen inte alls ha smisk men samtidigt så kan det vara väldigt upphetsande efteråt och min kille blir jättekåt av att smälla mig på stjärten som en olydig flicka. Och efteråt tar han mig både mjukt men bestämt så jag blir jätteupphetsad. Vi har jättebra sex och knullar minst tre gånger om dan om vi har lite ledig tid.

För mig som kvinna känns det självklart naturligt att vara undergiven min kille. Även om det är helt omodernt. Blir han irriterad på mig eller om jag är försenad till ett möte eller något annat slarv (jag är en ganska hopplös person) så lägger han ner mig över knät (det hjälper förstås inte hur mycket jag protesterar eller sprattlar för det gör jag) drar ner mina byxor och smiskar mig på bara stjärten med sin handflata tills jag börjar snyfta högt och jag är alldeles röd i stjärten. Han brukar hålla på i tio minuter. Jag ligger hjälplös över hans knä och fixerar nån punkt på mattan och försöker bita ihop så gott jag kan och så intalar jag mig att jag förtjänar det. Att det enda sättet att få bukt med mig är smisk.

Efteråt får jag gråta ut i hans knä och så tar han mig ofta bakifrån eller gränsle nu över hans ben och hans händer över mina brinnande svidande skinkor. Ändå får jag bara smisk om jag gjort något dumt i uppfostrande syfte. Jag känner igen mig i flera tjejers beskrivningar hur det gått till när dom har blivit agade på stjärten.

Det verkar vara vanligt att tjejer som gillar smisk som vuxna fick det av mamma när dom växte upp och det märkliga är att det gäller mig också. Men det hände inte många gånger fast jag minns dessa gånger mycket detaljerat. Jag gick tredje året på gymnasiet sista gången det hände och jag skämdes så mycket i flera veckor efteråt ja så hela min värld rasade samman. De enstaka tre gånger jag fick smisk då jag gick i gymnasiet var det mamma som utdelade denna hemskt pinsamma bestraffning.

Jag var absolut förbjuden att tatuera mig fast jag tjatat länge och jag fick inte ens göra det när jag skulle fylla 18 för det var mina föräldrars regler som gällde så länge jag bodde hemma (även smisk) och då hade inte min ålder minsta betydelse.

En gång följde jag med en kompis att tatuera sig och jag ville inte tala om att jag inte fick för mina föräldrar utan blev utsatt för mycket övertalning och lockelse från kompis och han som gjorde tatueringarna och till slut lät jag göra en på ryggen korkat nog. För jag var livrädd för att mina föräldrar skulle se den och skulle vara tvungen att alltid ha bar rygg inför dom så länge jag bodde hemma.

Ja mamma kom in i badrummet en dag när jag glömt att låsa och stod i bara handduken om kroppen och en om håret. Mamma såg tatueringen (en blomma) och började förhöra mig strängt och mina svar blev bara en härva av lögner så till slut låg jag rätt illa till. Och så hände det igen - detta som jag avskydde mest av allt mamma sa till mig att jag skulle få smisk på stjärten! Men det värsta var nog att hela denna för mig mycket förnedrande händelse skulle få vänta eftersom mamma var tvungen att rusa iväg på en språkkurs hon höll i på ett studieförbund. Så jag fick veta att när hon kom tillbaka tre och en halv timme senare skulle jag få vara beredd att ta emot bestraffningen för min olydnad och mina lögner och att jag riktigt ordentligt förtjänat smisk denna gång. Under tiden mamma var borta fick jag husarreast, fick inte gå ut. Bara vänta på att få smisk.

Tillbaka