Jag och min syster uppfostrades av en mycket sträng styvmor, som älskade att ge oss stryk. Hon använde alla möjliga föremål till agan; hårborstar, mattpiskare, skor, livremmar, m.m.; men hennes favoritbestraffningsredskap var björkriset, som vi tvingades plocka själva, avlöva och binda till riktiga agakvastar, varefter vi fick smaka riset på våra bara tonårsstjärtar; trosorna skulle alltid vara nedförda. Det var inget ”gullesmiskande” utan rejäl aga tills våra bakdelar var alldeles rödstrimmiga och det skedde ofta – minst en gång i veckan, ibland flera, eftersom den mest obetydliga förseelse alltid ledde till stjärtaga. Vår styvmor – vi kallar henne Marie-Louise – uppmuntrade också vår far, som blev allt strängare med tiden. Han skötte vanligtvis ”lördagssmället”, då vi fick bestraffning för olydnad under veckan. En ”dålig” vecka kunde det t.ex. hända att vi fick risbastu av Marie-Louise på måndag, sedan stryk av henne med rottingen på torsdag – också på bara ”rumpan” – och så slutligen ris av pappa på lördag. Ni kan tänka er att våra skinkor var rätt ömma och ”svårsuttna” efter en sådan behandling!

Det mest förödmjukande var ändå att få smisk inför andra. Jag minns särskilt en julafton då jag och min syster Charlotte fick stryk av ”tomten” (Marie-Louise pappa), inför pappa, Marie-Louise, hennes syster m.fl. Att ligga där nästan naken över tomtens knän, med underbyxorna neddragna och med det snärtande riset bearbetande den nakna utelämnade stjärten inför alla människor var inte roligt! Det sved både i huden och i själen. Att tvingas se sin syster genomgå samma prövning gjorde mig inte gladare och sedan fick vi gå och lägga oss utan julklappar, men med ilsket ”lysande” röda stjärtar. Men det var inte nog med det. Vår styvmor tyckte inte att vi hade fått nog utan la björkriset som ”tomten” använt på nattduksbordet – det kunde ”komma till användning” nästa morgon. Av förståeliga skäl sov vi inte särskilt bra den natten.

Nästa morgon vaknade jag av att Marie-Louise stod böjd över sängen. Hon hade tagit ett fast tag i mitt långa hår och tvingade mig på fötter. ”Upp med dig.” Befallde hon i sträng ton. ”Aj! Låt bli!” Kved jag. ”Tyst unge! NU ska du få vad du förtjänar!” Pappa hade samtidigt väckt Charlotte – han hade ett grovt långt ris i ena handen – och också hon stod snart på fötterna. ”Dra ned trosorna!” Sa Marie-Louise och jag måste snyftande lyda, men hon var inte nöjd. ”Vem har sagt att du ska dra dem ända ned! Du ska dra ned underbyxorna till knävecket först och sedan på mitt kommando till anklarna, förstått!” ”JAA!” ”Nu, först till knävecken!” Jag lydde. ”Inte så fort, långsammare”. Så ett kort uppehåll under vilket hon betraktade mig med hård blick. ”Nu, kan du dra ned trosorna till fötterna.” Charlottes stjärt var snart avtäckt även den och så kom nästa kommando från vår styvmor: ”Ställ er på knä vid Charlottes säng!” Marie-Louise slog prövande björkriset mot ena handen. ”Puta ut med stjärtarna så att riset kommer åt ordentligt!” Hon tog samtidigt upp tuktoredskapet från vårt nattduksbord och så fattade hon och pappa ett stadigt tag i håret på oss och risbastun började. Slagen utdelades med ordentlig schwung och svedan spred sig snabbt över skinkorna, medan Charlotte och jag skrek i kapp: AAJJ…OOHHJ….SLUTA….AJ…Swisch…OUUJ….Swash…risknopparna bearbetade stjärtarna med dubbel effektivitet eftersom de redan var ordentligt genompiskade sedan dagen innan. Flera dussin hårda rapp gavs och det tycktes dröja en evighet innan vår styvmor tydligen ansåg att vi fått nog. ”Nu kan ni ställa er i skamvrån.” Snyftande och med tårarna rinnande fick vi så stå där med rumporna bara.