![]() ![]() |
Det
här skriver jag som en allmän hyllning till de män som står emot det
moderna samhällets avslagna mansroll och som kan konsten att ge sina
kvinnor det de behöver!
Och
som en alldeles särskild hyllning till min egen underbara man som ger
mig sån trygghet, omsorg och kärlek.
Två-tre
gånger i veckan tar min man hand om mig på ett sätt som jag behöver
och mår mycket bra av.
Jag
märker redan av hans sätt att se på mig att det är dags.
Han
har en speciell blick som säger mig att nu har jag töjt för mycket på
gränserna.
Så
kommer det,,, "nu är det dags att jag tar tag i din fostran igen".
Det
skälver inom mig, av bävan men också av trygghet och kärlek. Det här
är så rätt för oss båda!
Jag
blir tillsagd att hämta något redskap - en linjal, ett björkris, men
oftast min stora, ovala hårborste.
Jag
skyndar mig att göra som han sagt och lämnar över redskapet med undergivet,
sänkt blick.
Så
får jag stå framför honom där han sitter på soffan eller sängen och
klä av mig. Helt naken ska jag vara innan han är nöjd.
Lugnt
och bestämt förklarar han för mig varför jag förtjänat mitt smisk denna
gång och jag vet att han har rätt i allt han säger.
Rodnande
står jag framför honom och skäms över att jag inte varit honom till
lags, men jag vet också att allt kommer att bli bra igen. Han kommer
att visa mig hur besviken han är och jag kommer att lära mig lyda honom
bättre.
Efter
en lång stunds uppläxning klappar han sig på knäet och säger "var så
god". Just det ögonblicket, när jag står i beredskap att lägga upp mig
över hans knä, är fullt av motstridiga känslor inom mig. En del av mig
vill fly - men den delen vinner aldrig, en annan del är full av vilja
att lyda. Visst känner jag rädsla, men också stor trygghet. Jag känner
mig älskad, omhuldad och aldrig känner jag mig så kvinnlig som i detta
ögonblick.
Med
en liten suck sträcker jag så ut mig över hans knän. Rättar till min
kropp så den ligger som jag vet att han vill ha den - med svankande
rygg så att stjärten pressas upp och exponeras maximalt.
Hans
stora varma hand börjar genast smeka min skälvande bak. Under tiden
följer ytterligare en liten stunds uppläxning.
Så
försvinner hans hand och jag drar ett djupt andetag.
Vet
så väl att första smällen snart kommer, kan inte låta bli att spänna
mig inför den.
Handen
landar på min ena skinka med en hård klatsch och jag skriker till. Dom
där första klatscharna är alltid svåra att hantera för mig.
Innan
jag hunnit hämta mig får den andra skinkan en rejäl smäll. Ohhh, vad
det svider!
Snabbt
och bestämt täcker han hela min rumpa med hårda, smärtande smällar.
Jag skriker och gnäller, kan inte låta bli att spänna mig, vilket gör
smärtan än värre.
Lika
plötsligt som han börjat, slutar han smiska igen och jag slappnar av,
sjunker gnällande ihop över hans knän.
Han
beskriver för mig hur röd och fin min stjärt är. Jag snyftar fram att
det svider såååå och han svarar belåtet att det är precis som det ska
vara.
Efter
en stunds lugnande smekningar börjar svedan avta, hans hand försvinner
igen och så känner jag hur han lägger den kalla baksidan av borsten
mot min stjärt.
Jag
drar efter andan, medveten om att nu kommer den verkliga fostran att
börja.
Borstens
kalla yta försvinner, för att sekunden efter landa på min bak med en
kraftig smäll.
Åhhhh,,,,stönar
jag fram, svedan är tillbaka blixtsnabbt och borsten fullkomligt regnar
hårda slag över hela rumpan.
Aj,
aj, aj,,,skriker jag och all min energi och koncentration går åt till
att ta emot smisket som jag så väl behöver.
Det
fortsätter i evigheter, så känns det i alla fall. Jag sparkar, vrider
mig och vrålar ut smärta, ilska och skam.
Det
är dock inga som helst problem för honom att hålla mig på plats med
ett stadigt grepp om min midja.
Bit
för bit plockar han ner mig. Ibland smiskar han sakta, låter svedan
sjunka in mellan varje hård klatsch. Ibland smäller han så intensivt
och snabbt att det nästan tar andan ur mig.
När
han sen koncentrerar klatscharna till en enda fläck, först mitt på ena
skinkan, sen på den andra, blir svedan så stark att jag inte kan göra
annat än att kapitulera totalt.
Totalt
undergiven och utmattat faller jag gråtande ihop över hans knän. Helt
avslappnad lyfter jag min stjärt för att möta borstens svidande smällar
och visa min lydnad.
Ytterligare
en stund smiskar han, för att befästa min fostran, och jag möter varje
smäll med ett dovt stön inifrån mitt innersta.
Min
stjärt är nu starkt röd och skinnet bränner som eld.
Men
det bekommer mig inte.
I
detta ögonblick känner jag mig bara underbart fri, avslappnad och lycklig
och jag känner stark kärlek till min man som tar så väl hand om mig
och visar att han bryr sig.
Efteråt
kryper jag ihop i hans famn, får tröst och kärlek och talar om hur mycket
jag älskar honom. Och han vet att de närmast dagarna kommer han att
ha nöje av en glad, lycklig, lydig och tillmötesgående kvinna!
|
![]() |