Följande insändarbrev var i Allers (sektion Din Egen Allers) 1978
MAMMA SLÅR OSS MED BJÖRKRIS
Vi är två tvillingsflickor på 15 år. Vår far arbetar mest utomlands, så vår mamma har mestadels skött vår uppfostran. Hon har alltid talat, grälat och predikat för oss, men för ett år sen när vi var som värst och aldrig lydde henne tog hennes tålamod slut. Hon sa, att nu hade hon försökt med milda medel, men nu skulle vi få samma uppfostran som hon hade fått när hon var i vår ålder. Det var ris på bara stjärten när hon var olydig. Vi skrattade förstås åt henne och stack i väg ut, vi skulle inte få vara ute längre än till klockan 10. Vi kom som vanligt hem för sent, men stannade häpna upp när vi öppnade dörren till vårt rum. Där satt nämligen mamma och i handen höll hon ett nybrutet björkris. " Jaså, det är dags för damerna att komma hem nu!" sa hon. "Ni trodde tydligen att jag bara skojade i eftermiddags men nu ska ni minsann få var sin rejäl risbastu på bara stjärten, så det så! Ner med jeansen bara", sa hon åt min syster, som motvilligt fick dra ner både jeans och trosor till knävecken. Så la hon henne resolut över knäna och smiskade henne ordentligt med björkriset på bara stjärten. "Nu är det din tur", sa hon sen och jag fick lägga mig över hennes knän. Sen fick jag min första men inte sista risbastu. Det var hemskt! Riset landade med jämna mellanrum på min bara stjärt, det sved etter värre efter varje rapp. Jag stortjöt, men mamma smiskade på en bra stund innan hon var nöjd. Sedan dess har vi fått ris varenda gång vi varit olydiga. Det har också hänt att en av oss smakat riset när nån av oss haft kamrater hemma. Då skäms man så man kan dö! Vi skulle gärna vilja veta vad andra jämnåriga och deras mammor säger om aga. Finns det fortvarande kvar i någon större utsträckning?
Eva och Kristina