Under min uppväxt fick jag och min bror ofta smisk av både vår far och
mor. Och vi var säkert inte lättfostrade och förtjänade det många
gånger. Disciplinen var sträng. T ex minns jag hur jag en gång var hos
en kompis och glömde tiden så att jag kom försent hem till middagen
klockan fem. Pappa såg strängt på mig och höll ett förmaningstal om hur
viktigt det var att passa tider. Det blev ingen mat för mig och så
sändes jag till mitt rum. Jag visste vad som väntade. När de ätit kom
pappa upp på rummet. ”Nu gumman ska du få smisk.” Han kallade mig ofta
”gumman”. Jag tog det som något helt naturligt att jag skulle bestraffas
för den missade mattiden. ”Var en duktig flicka och dra ned byxorna nu!”
”Duktig tjej – och så trosorna.” Jag drog ned dem och fick lägga mig
över pappas knän. Det pirrade i magen där jag låg och väntade och så kom
smällningen. Pappa hade stora starka händer och slog hårt. Det sved
ordentligt i ändan och tårarna kom. ”Grina du gumman, det lugnar!” Det
var hemskt. Men samtidigt var det tryggt att ligga där helt utelämnad
till min stora starka pappa. När han var klar fick jag ställa mig i
”skamvrån” invid ett skåp och stå där kanske en halvtimme och tänka över
mina synder, innan pappa återkom och jag fick lägga mig fast klockan
inte var mer än sex.
Pappa slog oftast med handen, ibland på
landet med björkris. När han agade min bror använde han remmen då och
då. Trots att mamma inte gjorde någon skillnad på oss så tyckte pappa
att pojkar skulle ha strängare bestraffningar än flickor, eftersom
pojkar alltid ”hittade på bus”! Mamma däremot använde nästan alltid
redskap. I stan hårborsten eller mattpiskaren i rotting eller den
fruktade i plast och på landet björkris. I sällsynta fall rottingen, men
den fick min bror smaka mest av. Även själva proceduren var annorlunda.
Pappa lät mig och min bror dra ned byxor och kalsonger eller trosor
själva, medan mamma – ända upp i tonåren – knäppte upp våra byxor och
drog ned dem och förde ned underbyxorna. Det skulle öka skammen och det
gjorde det. Pappa skar alltid till björkrisen själv när vi skulle ha
smäll, mamma lät oss plocka dem, vilket kändes förnedrande, särskilt i
tonåren.
Apropå björkris så var det alltid det mest fruktade
att få smäll med. Det sved infernaliskt även om både pappa och mamma
kortade av dem så att de inte skulle göra alltför stor skada. Kortare
björkris hade den nackdelen – för oss – att med dem kunde våra föräldrar
aga längre och hårdare tills stjärtarna var riktigt randade och svedan
nästan outhärdlig. Att som mamma gjorde ställa risen i saltlake
(egentligen vatten med grovsalt i) kvällen innan vi skulle ha smörj
förhöjde självklart svedan ytterligare och gjorde att vi ofta sov dåligt
natten innan en bestraffning av oro för vad som skulle komma. Mamma var
mycket för att vänta med bestraffningarna (så hade det varit under
hennes uppväxt hos morföräldrarna), så att vad vi gjort och vad som
väntade skulle sjunka in riktigt i våra medvetanden. Om försyndelsen
begicks t ex på tisdag så kunde vi få vänta ända till lördagen, den
traditionella smiskdagen, innan vi fick straffet. Pappa gav stryket
direkt utan krusiduller.
Jag minns en annan gång. Jag hade
önskat mig en cykel till min födelsedag och tjatat om den så att både
pappa och mamma hotat med stryk om jag inte slutade. När födelsedagen
kom och jag inte fick någon cykel blev jag helt vansinnig av ilska och
sa en del ”sanningar” om ”snåla föräldrar” m.m. Det slutade liggande
över pappas knän med underbyxorna nere vid fötterna och rumpan bar. Det
värsta var att jag fick smisk inför farföräldrarna, pappa var så arg att
han inte tog sig tid att ta mig med upp på mitt rum. Alla de vuxna var
överens om en sak – att jag förtjänade vad jag fick och så här i
efterhand kan jag hålla med. Det blev inte bättre av att mamma, som
skämdes över mitt beteende, hade skaffat ris, trots att vi var i stan,
och gav mig en ordentlig risbastu på kvällen, eftersom hon inte tyckte
att pappas handsmisk räckte för att få mig att förstå hur bortskämd och
ouppfostrad jag varit. Den kvällen var stjärten riktigt öm när jag
skulle sova.
Min bror var en riktig vildbasare och fick
stryk oftare än vad jag fick, både av mamma och pappa. Han hittade ofta
på saker och drog mig med sig. Bl a rökte vi ihop och snattade pengar ur
mammas portmonnä. Båda gångerna resulterade det i ordentligt ömma
bakdelar. Min bror fick smaka rottingen och jag riset. Vi kunde inte
sitta ordentligt i skolan på flera dagar.
Sammantaget var
det en uppväxt med mycket stränghet och disciplin, men också med kärlek
och klara gränser. Det kan vara svårt att förstå, men jag kände att även
agan var en del av deras kärlek till oss.