I en tidigare novell har jag berättat om Eva, som
känslomässigt betyder mycket för mig än idag. Jag tänker ofta på
henne och hennes dotter Tanja. Någon kontakt finns inte mellan oss
längre, men jag vet i alla fall att Eva lyckats bra med det yrke hon
satsade på, efter att hon gett upp sina teaterdrömmar.
På nittiotalet var de drömmarna levande fortfarande. Hon tydde sig
till mig, eftersom jag fick fason på den lilla tjejgrupp, där hon själv
varit den som saboterat disciplinen mest.
Jag hade tagit över dem från en kvinnlig teaterledare, som aldrig
kunnat bemästra Evas divafasoner. Mitt framgångsrika motmedel var smisk
på stjärten. Trots att Eva var tjugosex år, behövde hon en
fadersgestalt, som gav henne en ordentlig uppfostran.
En kväll i mars 1995 ringde hon hem till mig.
Timmen var så
sen att jag hunnit krypa ned i sängen och börjat läsa i en bok med
ekivoka berättelser som författats under det frigjorda sjuttiotalet.
Telefonen fanns nära sängen, så jag behövde bara lyfta på luren och
svara.
-Hej, älskling! sa Eva. Du, det är lika bra jag går rakt på
sak. Jag behöver låna pengar av dig igen.
-Jaha. Det var verkligen
rakt på sak, sa jag. Du har än så länge inte gjort någon återbetalning
av pengarna du fick av mig före jul.
-Visst, visst! Men du,
snälla! Jag måste ha tre och fem till hyran, och jag vill inte tigga och
be Tanjas pappa.
Ifråga om ekonomi var Eva den slarvigaste unga dam jag någonsin
träffat, och spontant kände jag att skulle hon få hjälp en gång till av
mig, så måste hon uppfylla hårda lånevillkor. Tankarna hamnade hos min
snart femtioårige vän Rolf, som inte brukade gå hem hos kvinnor. Under
min första tid i Stockholm hade biokvällar och pratstunder med honom
varit de enda avbrotten i mitt då väldigt ensamma storstadsliv. Jag
ville tacka honom för det, och såg nu en möjlighet att kompensera honom
för de avvisanden han råkat ut för.
-Kommer du ihåg att du träffat
min pålitlige kompis Rolf? frågade jag Eva.
-Ja, jovisst. Det var
tjockisen som hjälpte dig bära in teaterkulisserna.
-Du hade bara
trosor och stayups på dig, när ni tog varann i hand inne i logen.
-Okej, men vad har det med min hyra att göra?
-Du får låna
tretusenfemhundra kronor av mig, under förutsättning att du och jag
besöker Rolf tillsammans lördag kväll.
-I vilket syfte då?
-Jag vill att du visar dig helt naken för Rolf och tar emot smisk
i hans knä.
-I helvete heller! Aldrig!
-Okej! Då avslutar vi
samtalet. God natt och sov gott, Eva!
Jag kände inget dåligt samvete när jag la på luren och återgick
till de ekivoka novellerna. Villkoren jag ställt var fullt berättigade.
Flera gånger hade Eva försäkrat att jag var den enda mannen för henne.
Att hon slutat helt med tillfälliga förbindelser. Det var lögn. Tanja
mådde fortfarande dåligt och kände sig otrygg. Hennes mamma tog ofta hem
älskare, som inte var lika förstående mot barn som jag.
Novellboken blev en påminnelse om hur annorlunda sjuttiotalet
varit. Att ett promiskuöst liv varit betydligt mindre farligt, när aids
inte funnits. Jag hoppades innerligt att Eva aldrig låg med någon som
lät bli att använda kondom.
Det tog nästan en halvtimme, innan hon ringde igen. Jag visste
redan när jag lyfte på luren att hon ändrat sig. Att jag skulle få ge
Rolf en högtidsstund, som kunde bli ett avbrott i hans annars så
enahanda revisorstillvaro.
-Du måste se till att han inte kör in
kuken i mig, sa Eva.
-Absolut. Det kommer att bli ett villkor,
lovade jag.
-Och du måste vara med hela tiden.
-Jag lovar.
-När och var ska vi ses? Och när får jag pengarna?
-Vi kan
ses utanför hans port klockan sex. Han bor på
Albingatan 8. Du får
pengarna direkt efter besöket.
-Är Rolf lik dig? Köper han också
sina kvinnor?
Frågorna var typiska för Eva. Vår relation hade klara likheter med
en affärsförbindelse. Mot att jag fick knulla henne regelbundet, såg jag
till att hon fick spela teatertexter där hennes rollpersoner dominerade.
Hennes narcissism var stark. Hon ville på scenen få bekräftelse på att
hon var attraktiv och sexig.
-Jag frågade dig saker! påpekade hon i luren.
-Du gjorde det
ja. Precis som jag hade Rolf dålig kontakt med sin mamma, när han växte
upp. Och precis som jag hade han inga systrar och inga tjejkompisar. Där
slutar likheterna. Rolf blev revisor och jag började arbeta med
amatörteater, och som du redan vet ser jag bättre ut än han. Han ska få
aga dig för att du måste lära dig ta ansvar, och inte shoppa så
förbannat mycket jämt. Pengarna som Tanjas pappa betalar i underhåll är
till för henne och inte för att du ska förköpa dig.
Eva avbröt:
-Du är rädd för kärleken. Eller hur, Jacob?
Jag vägrade
svara.
-Vi vet precis var vi har varann, sa jag. Du vill ha pengar
och teater av mig, och jag vill uppfostra dig och njuta av din kropp. På
lördag blir det en skillnad. Då får Rolf njuta på min bekostnad. Vi ses
klockan sex. God natt igen!
Min hand skakade då jag la på luren. För mig var svartsjuka en
föraktlig åkomma. Ändå hade jag drabbats av den. Jag ville se Rolf ge
henne ett långvarigt och hårt otrohetsstraff.
Trots att timmen var sen, bestämde jag mig för att genast slå hans
nummer. Han svarade som vanligt med sitt efternamn och hade inget emot
att jag kontaktade honom vid en tidpunkt då många hunnit släcka ljuset i
sina sovrum. Både han och jag var nattmänniskor.
-Du fyller ju
jämt på söndag, sa jag, och på lördag tänkte jag besöka dig i sällskap
med en vacker hora. Det är Eva jag syftar på. Tjejen som hade minst
kläder på sig när du var på teatern. Innan veckan tagit slut, behöver
hon ligga spritt naken i knät på en man, som kan ge henne en ordentlig
omgång smisk. Passar det att vi kommer vid sextiden?
-Självklart!
svarade Rolf. Men vill hon verkligen ta emot smisket?
Jag beskrev
situationen helt ärligt. Berättade att hon redan lånat femtusen kronor
av mig och ville öka på skulden till åttatusenfemhundra. Han ställde
inga fler frågor. Samtalet avslutades med att han lovade bjuda oss på
kaffe och tårta i sitt vardagsrum.
Jag släckte min läslampa och under täcket blev min kuk stor och
hård. Som så många gånger förr styrdes min sexualitet av ilska.
*
Då jag kom till Rolfs port tio över sex på lördagskvällen stod Eva
där och väntade på mig. Mellan sina mörkrött målade läppar hade hon en
cigarrett, som inte var hennes första vid vår mötesplats. Det låg ett
par fimpar i asfalten framför hennes ljusgrå träningsskor. Hennes korta
skinnjacka var igendragen upp till halsen och jeansen satt tight.
-Hej, älskling! sa hon. Här står jag redo att bli smiskad. Du är
försenad.
-Ber om ursäkt! sa jag.
Hon fimpade sin tredje cigarrett, innan vi tillsammans kom in i
trappuppgången. Huset var gammalt och saknade hiss, så vi var tvungna
att gå de fyra trapporna upp till Rolfs våningsplan. Eva var framför mig
och jag kunde njutande konstatera hur väl jeans kan framhålla en fint
formad tjejstjärt.
Vid Rolfs dörr ställde hon sig invid mig, och när han öppnade
sänkte hon sitt huvud.
-Välkomna! Kliv in! sa han.
-Tack! sa
Eva.
Hatthyllorna i hans hall var fyllda av uppslängda klädesplagg
och varenda galge var använd. Eva hängde sin jacka på en krok. Hennes
gula jumper var urringad och trivsamt åtsittande. Hon hade naturligt
stora bröst.
Sittande på en pall och med blicken åter sänkt snörde hon upp sina
skor.
-Jag blir tvungen att berätta en sak direkt, Rolf, sa jag.
Eva stod och rökte, medan hon väntade på mig och hon kastade tre fimpar
rakt ned på asfalten utanför porten. Som medlem av
bostadsrättsföreningens styrelse bör du få kännedom om detta brott mot
era stadgar.
Rolf spelade glatt med:
-Tack! Mycket bra att du
underrättade mig, sa han.
Unga damer som beter sig på det
nonchalanta sättet skall ha smisk på bara stjärten.
Han grep tag i
hennes högra arm och tvingade henne med sig in i vardagsrummet. Invid
det fikadukade soffbordet knäppte han upp hennes jeans. En meniskskada i
högra knät gjorde att han inte kunde stå på huk, då han drog de blå
byxorna nedåt. Han stod på knä istället, medan hans grova armar och
händer förde plagget ned till de röda strumporna.
-Du njuter nu
va, när du får klä av en snygg tjej, sa Eva.
Rolf bara skrattade
och fortsatte med trosorna. De hamnade vid hennes knän, och han tog sig
en ordentlig titt på lyckospringan mellan hennes lår och den mörka
fitthårstriangeln.
Hon vände ansiktet mot mig och sa:
-Du har tydligen fått
reda på att jag ljugit för dig.
-Ja, jag vet varför Tanja sover
dåligt, svarade jag. Ditt horande är jobbigt för henne. När hon kommer
hem ifrån sin pappa imorgon kväll, tycker jag att du ska be henne om
förlåtelse. Kom ihåg att fler än hon och jag är arga på dig!
Tanjas farsföräldrar hette Paul och Margot. Jag hade nyligen
besökt dem i deras Brommavilla och visste att de var beredda att starta
en rättsprocess om Eva inte skärpte sig. De vägrade acceptera att deras
enda barnbarn for illa och var otrygg i sitt hem.
Eva visade nu att hon ville få lördagssmisket snabbt undanstökat.
Hon gick ur sina jeans och trosor, fick av sig strumporna, drog jumpern
över huvudet och lossade bh:n.
-Okej, okej! sa hon. Jag är naken.
Sätt igång!
Med demonstrativt långsamma rörelser samlade Rolf ihop hennes
avtagna klädesplagg och la dem i en prydlig hög mellan två kaktusar i
krukor på rummets långsmala fönsterbräde.
-Du har en väldigt fin
stjärt, Eva, sa han. Ska bli angenämt att sitta ned i soffan och få ha
dig liggande i knät.
För länge sedan hade soffan ifråga varit vit. Nu var den smutsgrå
och rejält nedsutten. Utöver den stod vid soffbordet en skinnfåtölj som
även den sett sina bästa dagar. Trots god ekonomi levde Rolf spartanskt
både ifråga om möbler och kläder. Till sina gröna resårbyxor bar han en
blåvitrutig arbetarskjorta. Hans rödblonda hår var uppåtkammat, tjockt
och lockigt, och ovanför hans såriga läppar fanns en mustasch.
Min nittiofem kilo tunga vän sjönk ned mitt i soffan och min
kurviga och betydligt lättare älskarinna la sig i agaposition. Han kände
först lite på henne. Fingrade vid det axellånga, mörka håret. Lät
högerhanden få glida från ryggen ned till stjärten. Rörde under några
sekunder vid fittan. Grep tag med vänsterarmen om hennes midja och
började med högerhanden utdela smisket.
Jag satte mig i fåtöljen, la mitt högra ben över det vänstra och
njöt av vad som visuellt påminde om det klassiska temat skönheten och
odjuret. Hennes försök att vrida sig loss och komma upp ur hans knä var
lönlösa. Han smiskade henne hårdare än jag någonsin gjort, och hans ögon
lyste av njutning.
-Lägg av för fan! Sluta! Sluta! protesterade
hon.
-Nej, nej! Fortsätt du, Rolf! sa jag. Det här är din kväll.
Eva är min födelsedagspresent till dig.
Hon tjöt mer än jag var van vid, och hennes skinkor ändrade färg
snabbare än de brukade när jag agade dem.
-Aj! Aj! Aj! kved
hon.
Jag kände tjusningen i att se på och inte själv delta. Hela
Evas ljuvliga kropp följde med i varje dask hon fick, och när hon
började gråta var det rejält.
-Djävla svin! vrålade hon till Rolf.
-Tig, hora! Och ta emot vad du förtjänar! svarade han.
-Just
det. En hora är hon, sa jag. När hon gick i gymnasiet fanns det några
tjejer som hatade henne. Hon kallades pojkvänstjuven, för att hon inte
kunde låta andras killar vara ifred. Det straffade sig ordentligt på en
klassfest, några veckor innan hon tog studenten. Hon fick smisk av en
väldigt arg tjej och andra tjejer applåderade och jublade.
Jag kände till denna händelse tack vare en av Evas väninnor.
Sluddrigt hade den blivit skildrad vid en skaldjursmiddag, där alla utom
jag druckit för mycket vin.
Från soffan skrek Eva nu till mig:
-Vad fan måste du dra upp
det där för?
Varpå hon fortsatte storgråta. Rolf var långt ifrån
färdig med hennes stjärt. Han agade den och hon tog emot med knutna
nävar och sparkande ben.
-Hora, hora, hora! sa han i takt med
daskarna.
-Sluta nån gång! Jacob, få honom att lägga av!
protesterade hon.
I hennes röst fanns en klang som jag storligen njöt av. Den
avslöjade att hon sårats djupt in i själen. Att hon blivit starkt
förnedrad.
Direkt efter agan rusade hon i Rolfs badrum, och därinne satt hon
sedan inlåst och storgrät, medan han och jag njöt av kvällens
födelsedagstårta och av hans goda kaffe.
-Jag avundas dig, sa han.
Vilken kropp hon har! Djävlar vad jag vill in i henne!
-Det
förstår jag, men från och med nu är det se men inte röra som gäller för
dig, sa jag.
Minnesbilderna som starkast lever inom mig är de av Eva då hon
alltjämt naken kom ut ur badrummet och satte sig bredvid Rolf i soffan.
Det var cirka en halvmeters avstånd mellan dem. Han andades hastigt och
hans kuk kom i rörelse innanför resårbyxorna. Hon riktade sina vackra
bruna ögon mot mig, och med en nickning bekräftade jag att mitt löfte
gällde. Det skulle inte bli något knull.
Hon tog ingen tårtbit och drack inget kaffe. Allt hon gjorde var
inväntade den signal från mig, som tillät henne att hämta kläderna från
fönsterbrädet och ta dem på sig.
Det var en mycket speciell stämning i det dåligt städade
vardagsrummet. Hon mötte Rolfs lystna ögon med förakt. Satt med
högdraget huvud och händerna mot fittan. Den som hon långt senare tog
hjälp av, för att få det välbetalda toppjobb hon har idag.
*
Sin sextioårsdag firade Rolf aldrig. Några månader innan den
inföll, hängde han sig i den lägenhet som Eva bara besökte en enda gång.
Jag har ofta undrat om hon såg hans dödsannons och hur hon i så fall
reagerade.
Rolf fick det alltmer svårt på slutet. Privat var han ensam och på
jobbet flöt hans udda personlighet inte längre in i en personalgrupp,
som dominerades av kvinnor. Sista gången vi sågs levde han upp bara vid
ett tillfälle. Det var när vi gemensamt mindes hans agande av Eva. Vi
gick igenom det ljuvligt bisarra händelseförloppet på nytt, såsom jag
gjort nu vid min dator.
Finns det då något jag ångrar i mitt handlande? Ja, en enda sak.
Rolf borde ha fått knulla med Eva. Den upplevelsen var han värd, och
faktum är att hon aldrig återbetalt de pengar hon fick låna av mig på
nittiotalet.
I vår tids så kallade jämställda Sverige har Eva nått en hög
ställning i samhället, och glömt den man som på flera sätt räddade henne
under de kritiska åren 1994 och 1995.