Clara besökte ofta sin mormor Ella tillsammans med sin mor Ina. De båda vuxna brukade sitta i vardagsrummet och fika medan Clara var uttråkad. Vad de vuxna talade om brydde hon sig inte om, men när Claras mor var ute i köket hade mormodern sagt till henne att om Clara varit hennes dotter hade hon fått sig en ordentlig omgång. Varje gång mormorn nämde detta kände Clara hur hon blev alldeles röd i ansiktet.
För så var det nämligen att mormor hade varit mycket strikt och Clara viste till och med att den borste som hennes mor och hennes syster fått smisk av fortfarande fanns i mormor Ellas sovrum. Ina däremot hade aldrig någonsin smiskat Clara faktum var att hon var ganska slapphänt vad gällde dotterns uppfostran och detta hade satt sina spår i att Clara var snäsig, inte skötte skolan ordentligt och allmänt bortskämd.
Men så kom det sig en dag när Clara var 13 år gammal, dagen innan besöket hos mormor hade hon fått hem ännu en lapp från sin lärare om ogjorda läxor och dåligt uppförande. Ina hade suckat och viste inte vad hon skulle göra.
Men nu satt Ina och Claras mormor i vardagsrummet och drack sitt kaffe. Clara befann sig i rummet bredvid och läste en skvallertidning när hon hörde hur hennes mor beklagade sig över hennes uppförande. För första gången lyssnade Clara riktigt på vad de pratade om.
Då sa mormor till hennes mor. "Ina du vet om att vad den flickan behöver är en ordentlig omgång. Det säger jag dig att inget sätter pli på olydiga flickor som en ordentlig omgång med borsten."
"Men det kan jag ju inte göra." Sa Claras mor. "Men jag blir bara så ledsen när hon är som hon är."
När Clara hörde detta började hon känna av sin mors besvikelse. Hon kände sig fylld av skuldkänslor vilket hon inte känt innan. Efter en stund smög hon sig bort mot trappan upp och tog sig upp på övervåningen utan att någon av de vuxna märkte det.
Clara såg sin runt om och såg sin mormors sovrum, hon gick snabbt dit och tittade in. På toalettbordet såg hon det hon letade efter. En bred hårborste av mörkträ. Mormor hade berättat hur hon använt sig av den när hon smiskat sina döttrar. Clara gick in och tog upp den. Hon vägde den i handen och studerade dess yta. Det skulle nog göra ganska ont, men det skulle nog vara värt det till slut.
Efter en stund bestämde hon sig och gick ner till vardagsrummet där hennes mor och mormor satt. Clara gick fram till dem med händerna på ryggen och de båda vuxna tittade upp.
"Vad vill du Clara?" frågade Ina.
"Mamma, jag vill be om ursäkt." Sa Clara med låg röst. "Jag har betett mig mycket illa och jag har varit dum."
Clara viste inte riktigt hur hon skulle säga det, men tillslut räckte hon fram borsten till sin mor.
"Vad ska detta betyda?" Frågade hennes mor och tittade på sin dotter där hon stod
"Jag tror...Jag tror att mormor har rätt. Jag behöver nog smisk." Clara rodnade vid sina ord, men bestämde sig samtidigt att nu eller aldrig hon skulle ta det straff hon gjort sig förtjänt av. Hon hade kommit undan med så mycket tidigare, men nu var det dags.
Ina tog borsten och tittade på den och sedan på Ella som satt i soffan och såg det hela.
"Om Clara vill det så finns det inget som hindrar dig längre." Sa Ella och Ina viste om att hon hade rätt.
"Är du säker på detta, om vi gör det så kommer vi fortsätta med det också senare." Frågade Ina sin dotter
"Ja jag är säker." Svarade Clara med låg röst.
Ina reste på sig och gick bort till en trästol som stod längre bort i rummet, hon ställde den mitt i rummet och gick sedan fram till sin dotter.
"Är du redo, Clara." Frågade Ina sin dotter.
Oroskänslan hade återkommit i Claras mage. "Ja mor," Svade hon med låg röst.
Ina ledde sin dotter till stolen och satte sig ner, hon hade Clara stående framför sig. Ina tog tag i Claras kortbyxor och drog ner med till knäna.
Clara stod och höll om in stjärt och såg orolig ut. "Clara jag vill att du gör något för mig, När du får smisk så får du inte ta bak händerna för om du gör det kan jag kanske slå till dem av misstag. Är det förstått?" Clara nickade till svar. "Det är bra, kom nu och lägg dig över mitt knä."
Clara lydde sin mor och befann sig snart över knäet med stjärten högt upp. Ina var rädd, hur skulle hennes dotter reagera av att få smisk, skulle hon hata henne. Hon tittade bort på sin gamla mor och mindes att hon aldrig hade hatat henne efter att hon fått smisk. Ina tittade åter på sin dotter, nej Clara skulle inte hata henne.
Clara var nervös, aldrig hade hon känt så här. Men det skulle bli svårt, och även om det var förtjänt så skulle det göra ont. Hon kände hur baksidan av hennes blus lyftes upp och Clara rodnade när hon mindes vilka trosor hon bar på sig. Tuffingen själv, pojkflickan hade på sig ett par rosa trosor med blommor på.
Clara kände hur andan gick hur henne när hennes mors hand rörde vid henne stjärt. Clara förberedde sig själv för vad som skulle ske. Nu viste hon hur hennes mor än gång hade känt sig. Men det var vad Clara ville, och tydligen också hennes mor. Var stark tänkte hon, och då landade hennes mors första hårda dask på stjärten.
Clara ryckte till men förblev tyst när hennes mor började smiska henne. Rummet var tyst bortsett från ljudet av Inas hand som smiskade dotterns stjärt. Ina arbetade fram och tillbaka och täckte hela Claras stjärt från sittytan och uppåt och ner igen.
Det var inte så farligt tänkte Clara. Hon lät huvudet hänga och höll tag med händerna i stolen i hopp om att kunna stå ut tills agan var färdig. Men med varje sekund som passerade och började Clara inse hur fel hon kanske haft.
Smack! Smack! "Mmpphh!" stönade Clara och bet ihop tänderna Smack! "Mmmppphhh!" Smack! "Mpphhh!" Smack! "Mmmm!" Smack! "Mmmmppphhh!" Clara försökte att inte skrika. Men hennes stjärt började verkligen hetta till!
Smack! "Owwww!" Smack! "Ugghhh!" Det här gör riktigt ont tänkte Clara. Hennes händer kramade runt stolsbenen och hon flaxande med benen.
Smack! Smack! " Oww! Owwww!" Smack! "Ahhh!" Smack! "OwwHoww!" Clara viste inte hur länge till hon skulle kunna stå ut med detta! Hennes mor arbetade allt snabbare nu och Clara stjärt kände det.
Ett gnyende ljud kom genom hennes sammanbitna mun. Även om det var över trosorna så sved hennes mors hand och denna svedan växte sig större och större. Med tiden växte hennes gnyende till små tjut
Hur länge till tänker hon fortsätta tänkte Clara som försökte hålla tillbaka tårarna. När hon trodde att hon skulle förlora kontrollen över tårarna så slutade hennes mor med att smiska henne.
Clara slappnade av flämtande över sin mors knä. Hon kände sig var. Hennes stjärt var mycket varmare. Hon började slappna av ordentligt när hon kände hur en hand började dra ner hennes trosor. Fan tänkte Clara när hon mindes vad hon givit sin mor.
"Mor snälla!" bönade hon. Clara hade aldrig bett om nåd. Aldrig.
"Jag är ledsen." sa Ina till sin dotter. "Men vi är inte färdiga ännu. Och dessa måste komma av för att vi ska kunna göra det"
"Nej snälla." Försökte Clara igen. "Kan du inte låta dem vara på? Jag kommer att känna borsten i alla fall. Mor snälla."
Ina skakade på huvudet. "Jag är ledsen, men de måste av." Ina drog ner trosorna och avslöjade en lätt rosafärgad stjärt för fortsatt smisk. Hon sträckte sig efter borsten och vilade den sedan över Claras stjärt. Flickan rykte till av den kalla hårda ytan. "Kom ihåg att hålla borta händerna från stjärten." Påminde Ina henne.
"Jag ska försöka mor." sa Clara. För försökte samla sig själv, känslan av borsten som lätt klappade till henne. Whap! Claras huvud sköt upp. hela hennes kropp hoppade till. Whap! igen hoppade hon till: Whap! "OWWww!" Clara glömde bort händerna och försökte skydda sina skinkor. Det här var värre! Mycket värre än vad hon hade trott. Clara kände hur borsten klappade till hennes händer. Hon tog bort dem. Whap! "OWWW! Whap! OWWWWww!!!"
Ina lät borsten snabbt dansa över Claras stjärt. Den tuffa lilla pojkflickan hoppade upp och ner över knäet under borsten hårda yta. Hennes tjut blev allt högre för varje rapp. Ina höll upp en stund efter ungefär tjugo eller så riktigt svidande rapp för att låta sin dotter samla sig.
Clara började gråta och hennes huvud hängde. "Mor snälla." snyftade hon. "Jag är ledsen! snälla! det gör så ont"
"Jag vet Clara." sa Ina hon kände med sin dotter. "jag vet. men du vet att jag måste fortsätta tills det är klart. Och det är det ska du se. Bara stund till." Clara nickade och torkade bort tårarna.
Ina återtog agan. Hon arbeta i rask takt och viste om att det var hårt för Clara. Hon hoppades att dottern skulle kunna stå ut. Men vad Clara ville gjorde ingen skillnad vad Ina anbelangade.
Clara tjöt och grätt högljut nu. Hennes stjärt stod i brand. Hennes ben sparkade upp och ner och hon grabbade tag i stolen ben för att inte försöka skydda stjärten från den hårda borsten.
Whap! Whap! Whapp! Whap! Clara tjöt till för varje dask som kom nu. Hon vred och försökte komma undern rappen men henne mor höll henne hårt på plats.
Det hela fortsatte i ungefär fem minuter. Clara stor grätt på slutet. Tårarna rann över hennes ansikte. Aldrig hade något gjort så ont som denna hårborste. hon kunde inte tänka, hennes inre var fyllt av känslor. och henne stjärt. Hennes stjärt var het och sved.
Ina hjälpte sin dotter upp från knäet. Hon märkte att Clara grimaserade. Claras stjärt och en bit ner på låren var svullen, illrött och på vissa ställen skiftade det i blått.
"Nå Clara." Sa Ina och försökte hålla styr på rösten. "Det här var första gången du fått smisk. och det är att vänta i fortsättningen om du inte sköter dig nu. Men jag hoppas att det inte blir nödvändigt för ofta."
Fastän det varit hennes egen ide så var Clara lite arg. Men hon tittade upp och såg sin mor i ögonen och förstod att detta var nödvändigt.
Clara orkade inte hålla koll på sina känslor och började gråta igen. "Mor jag är så ledsen." snyftade hon. "Jag är ledsen. Jag sköter mig i fortsättningen. Jag lovar."
Ina klappade sin dotter över ryggen och log och skakade på huvudets. "Nej du. Du kommer att fortsätta vara du och det är inte något dåligt. Men jag kommer hålla större koll på dig från och med nu. Och om det behövs så kommer du få smisk igen. Förstår du det." Ina kramade om sin dotter.
Clara log genom tårarna och nickade. "Ja mor."
"Okej då." Sa Ina och släppte taget om Clara. "Jag vet att du är trött nu. Varför går du inte och lägger sig i vilrummet ett tag."
"Okej mor." Clara drog upp sina trosor över sin svidande stjärt, men märkte att det sved för mycket för att dra på sig kortbyxorna. Hon kramade om sin mor och gick sedan till sin mormor och gav henne också en kram innan hon gick till vilrummet som fanns bredvid vardagsrummet.
"Vet du Ina." Sa Ellen till sin dotter. "jag tror att det kommer gå bra med Clara i fortsättningen." hon vände sig till sin Ina. "Tror du inte det?" Ina sa inget med log som om hon mindes något. "Vad är det Ina?"
Ina reste sig från stolen. "Jag tänkte på något." Hon tog ett djupt andetag. "Mor, jag tror att det är dags att lämna vissa saker bakom oss." Hon räckte borsten till sin mor och Ella tittade en stund på sin dotter lite överraskad. Men hon nickade och log.
Efter att ha överlevt sin första omgång med borsten låg nu Clara på magen i vilrummet. Hennes stjärt var mycket öm och hon skulle nog inte kunna sitta ner på flera dagar.
Clara dåsade till när hon hörde ett ljud. Ett rytmiskt daskade ljud, som verkade komma från vardagsrummet. Nyfikenheten kom över henne och hon steg upp från sängen och öppnade dörren, och fick sig en livs överraskning.
Claras mormor satt på stolen och över hennes knä låg Claras mor. Hennes kjol var uppvikt och hennes trosor var nerdragna och, medan Clara tittade på, smiskade mormor sin dotter Ina med hårborsten som ett proffs. Clara fnissade till. Att få berättat hur det gått till i gamla dar var en sak. Men att få se det!
Ina sparkade och vred sig under borsten. Hon grät högljutt. Ina hade glömt hur mycket smärta hårborsten kunde ge ifrån sig. Och Ella viste hur man skulle göra för att få hela stjärten svidande röd.
"Owwww! Mor! Owww! Owwww! Owww! Auuuhhh! Snälla! Mor! Owwww! OOHhhh Owwww!"
"Så, så Ina" Sa mormor utan paus. "Du vet själv att det var på tiden!" Whap! Whap! Whap! Whap! "Kanske skulle jag leta upp min gamla rem." Whap! Whap! "Om du skulle behöva den också!" Whap! Whap! Whap! Whap! "Så att du i fortsättningen tänker med huvudet och inte med hjärtat." Whap! Whap! WHap! WHap! "För det behöver du." Whap! Whap! Whap! Whap! "Tycker du inte det Ina?"
"OWW! OWW! OWWWWW! Ja! OWWWW! AHHH! OWWWWW! JA mor! OWWWWW! JAA!! OWWW! OWWWW OWWWW OWWWWW!SNÄÄÄÄLA! OWWWWWWWW!"
Clara bakade tillbaka in i vilrummet. Hon ville bara stanna, det var inte ofta man fick se sin egen mor få smisk, men hon var fortfarande trött. Förresten hade hennes mor och mormor mycket att ta igen. Så det skulle nog ta en stund.
Medan Clara låg och lyssnade på de dämpade tjuten från hennes mor bestämde hon sig för att tacka mormor för att komma med förslaget om smisk. Hon hade rätt. Clara kände sig mycket bättre, även om hon inte förstod varför. men för tillfället så hade det ingen betydelse.
Och medan Clara hörde hur hennes mor fick smisk i rummet bredvid slumrade hon till.