Hej alla smiskälskare.
Jag är en tjej på 17 år som är väldigt hängiven eran sida.
Jag har läst nästan alla smiskberättelser och fick då lust att
dela en av mina.
En kväll när vi var ensamma hemma hos min pojkvän (vi kallar honom
Jocke) så hände det.
Jag hade varit lite småirriterad hela dagen,
pga. några jobbiga samtal med en vän, så jag låg i sängen bredvid min
pojkvän och surade lite.
Jocke visste att jag var lite irriterad, för han hade hört
samtalen med min väninna.
Och helt plötsligt började han klaga på
mej, han sa att han hade varit för snäll i vårat förhållande. Att jag
varit en riktig bitch och inte lydde när jag skulle...
Jag började genast argumentera emot och sa att jag inte alls var
bitchig och att jag inte var till för att lyda honom utan att vi skulle
respektera varandra. Han sa att jag skulle vara tyst och ligga snällt
och lugnt bredvid honom och så pratar vi inte mer om det här.
Men envis som jag är så slutade jag så klart inte.
Efter
knappa tio minuter hade han fått nog.
Han tittade på mej och sa
bestämt att jag skulle hämta läderbältet som låg i byrålådan.
Jag
sa att det tänkte jag inte alls göra...
Då tog han tag i nackhåret
på mej och röt i att det skulle jag visst göra annars skulle jag få se
på annat.
Så jag reste mej sakta upp ur sängen, rätt förvånad över att min
snälla, lugna pojkvän kunde låta så bestämd, letade fram bältet och gav
honom det.
Sedan satte jag mej på sängkanten.
Han reste sig
upp och beordrade mej att ta av mej alla kläder.
Jag vägrade
bestämt, men då gav han mej en hård snärt på låret för att visa att han
menade allvar.
Jag tog sakta och tveksamt av mej alla kläder och sedan stod jag
helt naken framför honom.
Han satte sig på sängkanten och tryckte
ner mig så jag låg över hans knä med stjärten uppe i vädret.
Jag försökte att slingra mej, skrek av ilska och sparkade vilt
omkring mej, men det hjälpte inte. Han är mycket större och mycket
starkare än jag. Han frågade varför jag varit så bitchig och ja vädjade
att det hade jag inte alls, att han skulle sluta bete sig som en idiot
och släppa upp mej...
Då kom första rappet, så hårt att jag tappade andan. Jag skrek av
smärta och ilska.
Då kom ett till och ett till. Jag skrek och jag
kände hur tårarna brände i ögonen.
Jag bet mej i läppen för att
inte skrika, men det funkade inte..
Han sa åt mej att jag skulle skämmas för hur jag betett mej och
lova honom att dyrt och heligt vara en lydig flicka och aldrig göra om
det. Jag kunde inte få ur mej ett enda ord medans han fortsatte med
rappen. Det blev ett tjugotalhårda och bestämda rapp. Jag kände hur min
stjärt började bli blossande röd. Jag började storgråta och skrek åt
honom att han var en psykopat.
Då slutade han plötsligt slå och fråga vad jag sa. Jag upprepade
tyst och snyftande det jag sagt. Jaså, du är så fräck att du vågar säga
det igen, ställ dig i skamvrån! Jag förstod inte alls vad han menade men
han drog upp mej i nackhåret och ledde mig till ett av sovrummets fyra
hörn och så sa han:
"Nu står du kvar här helt tyst och tittar in i
väggen och tänker över vad du gjort, och du säger inte ett knyst förrän
du blir tilltalad, okey?"
Jag nickade snyftande och ställde mej
med ansiktet mot väggen.
Det var grymt förnedrande. Jag hade
aldrig fått smisk förut, inte heller hade jag fått stå i skamvrån.
Jag fick stå där i hörnet i säkert en halvtimme, efter den tiden
hade min stjärt slutat svida och jag tittade lite försiktigt över axeln.
Jocke halvsatt med ryggen mot mej och en kaffekopp i ena handen medans
tittade på tv. Helt lugnt och som inget hade hänt. Jag vände mej helt om
och smög försiktigt, försiktigt mot dörren. När jag var kanske max två
meter från dörren hörde jag hur Jocke satte ner koppen på
nattduksbordet.
"Och vart tänkte du ta vägen, jag är inte klar med
dej på långa vägar" sa han.
Han hade nu rest sig upp och kommit
fram till mej och tog ett stadigt grepp runt min överarm.
Han
ledde mej till köket och på vägen hade han snappat upp en soffkudde som
han la på köksbordet innan han tryckte ner mig där.
Jag skakade av
rädsla men vågade inte göra något motstånd.
Han frågade om jag inte hade fått tillräckligt med smisk eftersom
jag fortfarande inte lydde honom men jag svarade med darrande röst att
jag lovade att lyda honom, jag skulle göra allt han bad mej om och jag
skulle aldrig mer sura. "Bra" svarade han och gav mej ett hårt rapp så
jag skrek rakt ut.
Ett tjugotal till rapp fick jag genomlida och jag skrek högt varje
gång.
Sedan frågade han om jag hade förstått att det var han som
bestämde och jag skulle rätta mig efter honom. Jag nickade. Så tog han
tag i nackhåret igen och ledde mig in i sovrummet till samma hörn som
jag stått i innan. "Nu tänker du engång till innan du trotsar mig igen
och hör jag så mycket som minsta knyst ifrån dej så får du dubbelt så
mycket smisk som du fått hittills, är det förstått?" Jag nickade igen,
stod tyst och stilla med nedsänkt huvud och väntade. Min stjärt hettade
som helvetet själv och det sved och sved och sved.
Efter ytterligare en halvtimme kom han fram till mig och frågade
om jag ångrade mej. jag vågade fortfarande inte prata så jag nickade
bara. "okey" sa han "då går du och lägger dig nu på engång, utan minsta
protest" Jag gjorde som jag blev tillsagd. Väl i säng vågade jag brista
ut i gråt. Han kom efter ett tag och lade sig bredvid mej och höll om
mej hårt. Då kände jag att jag verkligen hade förtjänat mitt straff och
att han nu hade förlåtit mej.
När han hade somnat låg jag och tänkte för mig själv. Mina skinkor
sved, men de kändes upphetsande på något vis. Att veta att jag varit
olydig var spännande och ha blivit förlåten kändes helt underbart. Bara
tanken var upphetsande och jag somnade i hans armar.
Nästa morgon hade vi det bästa sex vi någonsin haft men på kvällen
fick jag smisk igen, bara för att jag skulle lära mej att lyda.
Alla hans kompisar frågade hur han hade kunnat fått sådan pli på
sin kvinna och han svarade helt ärligt att han givit mej smisk.
Kompisarna trodde inte att han menade allvar men efter en tid blev dom
nyfikna. De vågade aldrig fråga mej seriöst, det kom upp som skämt någon
gång. Men aldrig mer. Jag vet inte hur många av de som verkligen
prövade, men jag fick en känsla av att de velade...