Rottingen



Jag kunde inte sluta att tänka på det jag hade varit med om hos  Lars och Lena. Nånting inom mig hade väckts till liv. Jag kände mig så fri efteråt. Undrade mycket på när jag skulle ha mod till att komma tillbaks igen. Fast det måste ju passa för dom också. Tänk om dom inte ville se mig igen?

Många tankar....., visste bara att det jag hade fått uppleva var nåt underbart. Det kändes bra i hela kroppen långt efteråt. Tankarna snurrade, varför behöver jag smisk för att må riktigt bra? Och varför ville jag  att nån skulle bry sig om mig ordentligt, och just ge mig smisk. Ta tag i mig, skaka om mig, ruska om i mitt innersta. Visste bara att jag ville.........., och ville igen.

Det var nåt speciellt med Lars, han hade en sån självklar makt, eller vad jag skall kalla det för. Lena hade jag ju bara pratat med lite hittills, men hon verkade inte ha nåt emot att jag fick smisk av Lars. Jag ville i alla fall åka dit igen.......... Ringde det nummret jag fått........och jag mindes ju att han pratade något om att jag skulle få smaka på rottingen. Hur skulle det kännas? Hela mitt inre var i upplösning, men jag hade inget val. Jag var helt enkelt tvungen.......Min kropp och min stjärt sa det........ Jag ringde allltså, och Lars sa att jag var välkommen.......

Jag åkte dit med blandade känslor, men jag var förväntansfull. Han stog på trappen när jag kom, och jag var så nervös. Lena såg jag inte till, hörde bara att hon gjorde något i ett annat rum. Vi gick upp för trappen och jag ställde mig och väntade. Andlös väntan......vad skulle hända, vad ville han att jag skulle göra...? Vad krävde han av mig?

- Ta av dig byxorna och lägg dig på sängen. Jag löd snällt. Låg rakt upp och ner och bara väntade. Han satte sig bredvid mig i sängen och la handen på min stjärt. Tryckte ner mig lite, ungefär som om han ville att jag skulle slappna av. Det kändes skönt. Jag vart avslappnad, och kände mig omhändertagen på nåt speciellt sätt. En känsla jag inte haft förut. Handen sakta över rumpan, ner mot benen....Mmmmm, kändes så befriande.

Sen kände jag ingenting på ett tag, låg ju raklång på sängen, och lyfte inte upp huvudet. Vågade nog inte, eller ville inte, han bestämde ju det. Kände nåt som smekte min rumpa, och det var inte handen, Kändes som riset. Klatch, och klatch, om man nu kan uttrycka det så... Det var i alla fall riset som min rumpa kände. Svidande, avvaktande, hårdare, och så mjukare. En hand i bland som smekte, som tryckte ner mig mot sängen....Lugnet som spred sig i min kropp. Ner mot låren, med ganska hårda klatchar..jag kved. lite, men tänkte att det här klarar jag fint....Aj, och Aj,,,,,det sved.........men det kändes . ja, det kändes....

Nu vart det intensivare, smiskarna kom tätare.......jag försökte vrida mig, sparka, men nej............Jag gnydde och jag kunde inte hålla emot, det sved och jag kände att jag inte hade nåt val..... Oh, smiska mig då!.......jag vill ju, och jag lät det ske.... Smisk, smisk, smisk...........och så en hand som smekte lite.

Klatch!..vad var det........? Inte riset i alla fall......Det kändes hårdare och mer bestämt.....Igen, och igen....... Rottingen! Aj, Aj, men..........ändå inte......Jag kände bara att det här var nåt jag ville klara av, och jag ville det, jag kunde det. Klatch, Aj........och klatch, Aj.............stjärten ryckte till lite för varje gång......och när det vart för lång uppehåll emellan, så åkte stjärten upp av sig själv, som om den var beredd av sig själv, utanför min kontroll......    sån underbar konstig känsla......Rottingen, klatchade  på min rumpa, och jag ville det, kände hur jag till slut bara låg och tog emot, och det kändes befriande............kändes helt underbart...... Oh, tänk vad Lars kan.............Jag fick några rejäla klatchar, och jag bara tog emot, det var som om jag rensades inifrån. Kände mig lite som på nyttfödd.......befriande........... När jag bara låg still och ingenting betydde nåt längre...........för stunden alltså,  så upphörde smiskandet.........och en varm hand fanns på min rumpa........smekandes, lite masserande....... Jag var i en annan dimension, så lycklig.......så oberörd av världen utanför..........bara fanns, bara en stilla ro, en inre lycka.......... Kan det vara så här? Är det sant?....eller kanske jag drömmer?......... Vet bara att jag kommer tillbaka, och jag är välkomen.......

  VIP     VIP


Tillbaka