Första gången

Det var en gång i slutet på Augusti. Fortfarande varmt i luften, men sommaren började lida mot sitt slut. Lisa hade fått kontakt med ett par, som bodde en bit bort. Det var ju spännande det hon hade läst om smisk och ris. Det fanns en tanke i hennes huvud, och den hade gnagt sig fast där i flera år, men hon kunde inte klä den i ord. Inte förrens nu. Det var en härlig känsla i kroppen som hade etsat sig fast efter hon läst  om smisk.

Hon både ville och ville inte åka dit. Vad skulle dom tro?, men dom hade ju bjudit in henne. Hon fick komma när hon ville. För dom verkade det så naturligt, inget konstigt alls. Hon undrade hur man kunde ta det så "vanligt".

Det gick en vecka, och ju mer hon tänkte på det, ju mer ville hon åka dit. Med uppsamlandet av allt sitt mod åkte hon till deras hus en Lördag eftermiddag. Inte bostadshuset, utan ett sommarställe i närheten.

Dom höll på att måla om huset, för det hade inte renoverats på ett bra tag. Lisbet steg ur bilen, och där stog Lars och tog emot. Hon hade svårt att andas, så svårt att inte visa hur orolig hon var. Lars tjej Lena höll på att måla huset, så hon stog högt upp på en stege när Lisbeth kom.

- Hej sa Lisbet till Lena, och hon nickade högt där uppe på stegen.
Lars sa att han tyckte att vi två kunde gå och sätta oss i trädgården så länge och prata.
- Ok, sa jag. Vi satte oss bakom huset på trädgårdsmöblerna och han bröt tystnaden. i mig pirrade det ju hela tiden.
- Jaha sa han, och du gillar att få smisk?
- Ja, jag vet inte, jag, ja, jag har ju inte, hmm,.......
Han spände ögonen i mig, och det var som om att jag inte vågade titta på honom. Jag skämdes. Varför skämdes jag, jag hade ju kommit hit frivilligt. Han pratade så naturligt och lättsamt om det där att få smisk. En kvinna behöver ha lite smisk då och då sa han. Få uppleva att en man bryr sig om henne. Jag visste inte vad jag skulle svara, kände bara nåt mystiskt hände mig. Vågade knappt titta in i hans ögen, för då visste jag........

- Hej! Nu kom Lena och satte sig också, och det kändes ännu onaturligare. Hon tog i hand, och frågade om jag ville ha kaffe.
- jaa...sa jag, gärna.
Under tiden hon gjorde kaffe, så fortsatte  Lars att prata med mig, på ett lättsamt sätt. Jag började slappna av och känna mig som hemma. Ibland gled han in på lite frågor om smisk och bestraffning och sånt, och det kändes som det naturligaste i världen att sitta här och prata om det. Jag som inte ens hade uttalat ordet smisk för mig själv ens en gång.

Nu kom Lena med kaffe och bullar. Hennes kläder var nersölade med målarfärg, men hon brydde sig inte. Hon hällde upp, och började prata med mig om smisk, som om hon inte hade gjort annat i hela sitt liv. Hon pratade om killar i allmänhet, och hur dom borde vara, och jag kunde bara hålla med. Det jag sökt i hela mitt liv var just det som dom hade tillsammans.

Lars tittade på mig och log när jag pratade med Lena. Han förstod att vi förstod varandra. Jag öppnade mig mer och mer, och vi satt och skrattade alla tre. Dom var så öppna, så spontana, så naturligt att sitta här och prata om smisk! Jag rodnade ibland när dom frågade mig något, men fann mig snabbt. Efter ett tag, när kaffet var slut. och tiden hade gått, så sa Lena att hon nog borde måla klart innan det vart mörkt.

- Jaha sa Lars. Ska du och jag gå in då!

Mitt hjärta åkte upp i halsgropen. Jag kunde inte svara, bara nicka. Jag följde med honom somm ett viljelöst offer, men jag ville ju. Han hade sån självklar makt, att det var bara att lyda. Dessutom så hade jag ju velat komma hit själv. Han gick sakta framför mig på gräsmattan, Lena hade redan börjat måla. Han gick in i huset, och följde en trappa upp. Jag hann nätt o jämt få av mig skorna för jag ville ju inte få han ur sikte. Det kändes bara så att här var det bäst att lyda och följa med. Han gick in i ett rum, och det var lite dunkelt, men med en bred säng, och fönstret var öppet. Jag ställde mig bara innanför dörren och väntade andlöst.

- Ta av dig byxorna sa han. Jag tog ett djupt andetag, och gjorde som han ville. Ta av dig trosorna sa han, och jag lydde. Har du stått i skamvrån förut frågade han.
- Neee,.....jag.........
- Ställ dig där! sa han och pekade in i ett hörn. Stå där tills jag kommer tillbaka. Ha fötterna isär, och händerna på låren, lite spretiga, huvudet lätt böjt ner.

Jag ställde mig där som han sagt, och tusen tankar for runt i huvudet. Vart gick han, hur länge skulle jag stå så här? Oh, gode gud, vad hade jag gett mig in i. Efter som jag tyckte det en evighet, hörde jag steg i trappan. Dörran öppnades. Jag darrade lite. Vem var det? Var det han?

- Kom hit! Det var hans röst.
Jag ryckte till och vände på mig. Han stog mitt i rummet, och visade att jag skulle komma. Med bar rumpa, gick jag sakta fram till honom och ställde mig som han hade visat. Huvudet ner, benen isär. Hjärtat slog, och jag undrade...... Vad skulle hända.
- Lägg dig här! Han visade med handen på sängen som han hade gjort i ordning till mig. En stor kudde under stjärten, och så raklång fram i sängen. Stjärten skulle puta ordentligt tydligen, men han sa inget. Jag bara lydde.

Jag hörde att han  hämtade något, men vad? Hans händer började smeka min stjärt. Först varsamt, sen lite hårdare, Klatch......Klatch..Klatch....försiktigt, men ändå så det kändes. Han smekte och daskade min rumpa ett bra tag, och han särade på mina ben och satte sig precis bakom. så han hade fri insyn. Jag kunde inte hjälpa det, men jag vart smått berörd av att han satt så han kunde se rakt in. Kände hur jag började bli våt. Han smekte lite på rumpan och ner mot låren, och jag vet inte om han känte att jag var blöt.

Helt plötsligt så kände jag nåt annat på rumpan.....det sved mycket mer........kunde det vara riset? Han daskade mig med riset! Aj, oj, det sved, det gjorde ont, jag slog och sparkade med benen, men han höll mig fast. Han daskade  hårt, mjukt, försiltigt, sen hårt igen........Jag vred o vände på mig..........det hjälpte inte...........

- Du klarar det här sa han. Nästa gång ska jag prova rotting på dig....... Han slutade inte, utan fortsatte, jag kände att det var ingen ide.......att kämpa emot. Han smekte min rumpa lite till och jag vart så lugn, kände att det spelar ingenroll. Nu daskade han ordentligt med riset.......och jag bara njöt. Det kändes inte ens hälften så ont som det hade gjort i början. Visst gjorde lite ont, men jag gav mig.......putade dessutom ut mer med rumpan när jag kände den stillsamma inre friden.......Vilken känsla......

När han kände att jag hade tagit till mig riset, så slutade han efter ett tag. Han klappade mig på kinden, och la på mig en filt. Ligg kvar här tills jag kommer sa han. Jag låg där under filten, och kände mig så tom och lycklig. Jag hade klarat det här, och det kändes underbart. Jag grät en liten skvätt..... Kände mig lycklig.........Det kändes som om jag slumrade till ett tag, för när jag åter hörde steg i trappen så kändes det som om det hade gått flera timmar.

- Hej sa Lars, och smekte mig lite på rumpan.
- Hur är det?
- Mmmm, sa jag, bara bra.......... Jag känner mig så fri. Hit vill jag komma flera gånger.........
- Du får komma när du vill sa han och log. Jag fick ligga en stund på hans arm, och vi pratade om lite allt möjligt. Det var dags att åka hem. Jag klädde på mig, och gick ner för trappan ut ur huset, ut till hösten.......Lena höll på att måla det sista på huset.
- Det där klarade du bra sa hon och log. Jag kände sån underlig värme inom mig. Tänk vilka människor det finns. Underbara, och nästa gång skulle jag ju få pröva rottingen................

Tillbaka