Mitt sexliv är smisk


Jag är en 32 årig kvinna som en del nog skulle påstå har en smisk -fetisch. Jag har till slut hittat en man som ger mig det jag vill ha.

Jag läser gärna spanking -noveller skrivna av andra kvinnor som handlar om starka snygga män som bestraffar sina kvinnor med smisk, som lägger dom över knät precis som jag alltid fantiserat om att bli lagd över knät på män som sätter ner foten och gränsar mig, uppfostrar mig, agar mig. Jag skulle inte säga att jag har en fetisch. Mitt sexliv är snarare smisk. Sexet måste ha något inslag av denna dominans och helst alltid smisk. Inte nödvändigtvis precis innan, men i nära anslutning till den.

Om jag har en fetisch så är det snarare pyjamas. Det var första gången jag som vuxen kvinna köpte en pyjamas och tog den på mig som jag var tvungen att berätta om min önskan för min man. Att jag behövde smisk. Varför pyjamas? Jag vet att man absolut inte behöver ha fått smisk i sin uppväxt för att tända på det som vuxen. Men jag tror att har man fått smisk i sin uppväxt så tror jag att det kan vara utlösande för denna läggning i vuxen ålder. Om man ska kalla det en läggning. Jag är inte PK när jag skriver att jag tror att detta finns hos många kvinnor. Det är absolut mest kvinnor som skriver novellerna jag tog upp i början. Det är kvinnor som skriver berättelser om detta. Den traditionella relationen mellan man och kvinna. Hustru och man. Det finns i många av oss kvinnor. Men det är väldigt svårt att erkänna.

Hur var det nu med pyjamas? När jag får på mig en pyjamas så känner jag mig vare sig jag vill eller inte som den olydiga flickan som ska ha smäll och sen skickas i säng. Jag växte upp i ett strängt frireligiöst hem där det mesta var förbjudet och om jag gjorde sånt som alla normala tonårsflickor gör (killar, sex, dricka alkohol, festa) så blev jag bestraffad av min mamma. Detta pågick tills jag flyttade och bröt mig ur familjen och den församlingen vi levde i. Straffen som min mor utdelade var en närmast exakt ritual ända upp till 20 års åldern. Jag normaliserade det så till den grad att jag tyckte det var rätt av henne att ge mig smisk på bara stjärten då jag var tjugo år. Jag förstod ju att inte andra tjejer fick det i den åldern, eller överhuvudtaget men jag visste också att jag hade några kompisar i församlingen, tjejer jag växte upp med som också fick smäll hemma. Att jag lyckades ha pojkvänner från 15 års åldern var ett under av smusslande, lögner, skuldkänslor och skam.

Ritualen när jag skulle straffas gick alltså till på följande vis, varje gång tills den sista gången då jag var 20 år gammal. Det var inte oftare än tre fyra gånger per år men jag glömmer det aldrig och jag tror att om vissa kvinnor har denna "smisk" längtan som vuxen så grundlades den med min stränga uppfostran. Det är helt klart. Först kom utskällningen  som mer var ett uttryck för min mors besvikelse över mitt beteende. Hur kunde jag?? Det var en lågmäld utskällning som syftade att framkalla skam. Sedan kom ordern att gå upp på mitt rum och sätta på mig pyjamasen. Pyjamasen som jag nästan aldrig använde när jag inte skulle få smisk och skickas i säng, (hade nattlinne annars). Pyjamasen, det plagget som kom att förknippas helt och hållet med den olydiga flickan som ska få gå och lägga sig när mamma gett henne smisk. När jag skummat igenom det som finns på nätet så verkar jag inte vara den ende. Det finns många tjejer i pyjamas som ligger över mammors knän och får smäll. Det kallas i USA för bedtime spankings. Min mor kunde knappast inspireras av dessa på denna tid.

Sedan fick jag komma ner i rummet som låg intill vardagsrummet i min pyjamas, ångerfull och skamsen bävande inför det som skulle svida så outhärdligt på mina skinkor. Sedan gick det snabbt. Jag fick snabbt lägga mig över min mors knä där hon satt på en längre läderdivan. Agan utdelades förs på pyjamasbyxorna, sedan på trosorna och de sista interna på bara stjärten som vid det laget var blossande glödande röd. Hon blandade de hårda distinkta klatscharna med sin handflata mot min bara stjärt med besvikna uppläxande ord och jag bet ihop snyftade och försökte stå ut. Jag fick oftast smäll i flera långa minuter och avslutningsvis med baksidan av en toffel. Sedan några uppläxande ord och varningar då jag fick resa mig upp. En snabb förlåtande kram och sen raka vägen i säng oavsett vilken tid det var på dagen. Var det väldigt tidigt kunde jag få kvällsmaten upp på mitt rum. Så den dagen jag stod där igen som 27 årig kvinna med pyjamas inför min spegelbild kunde jag inte hålla på min hemliga längtan inför min man längre. Jag erkände min längtan av att få bli hans lydiga kvinna och att jag hade behov av en fast hand. Då och då på min stjärt. Jag berättade för första gången om min uppfostran och han förstod mig. Respekterade mig och gav mig det jag behövde. Jag är en lycklig kvinna idag och lever ett lyckligt äktenskap underordnad min man men friare än jag någonsin varit.

  lupus     VIP


Tillbaka