Maddes erfarenhet av smisk


Jag är kvinna nu boende i Sverige och smisk har jag personliga erfarenheter av. Olika tillfällen. Men först ska jag säga att många av berättelserna jag läser om här utspelar sig i USA och jag kan både känna igen mig i hur "normaliserat" det är med smisk där i synnerhet för äldre tonårstjejer och ännu äldre som or hemma och även för kvinnor. Det är inte alls överdrivet att flera intygar att pojkar får oftast inte ens en dask efter 12 årsåldern medan flickor får fortsätta att lägga sig över mammas knä med nerdragna brallor och trosor så länge de bor hemma. För min del är det just normaliseringen som känns så skamlig. Jag ska fatta mig kort om min första personliga erfarenhet. Jag var 17 år och pluggade i USA. Det här var så sent som i slutet på 90-talet. Jag hade gjort mig skyldig till att sabotera en slags idrottsdag genom att bjuda på Weed och tillsammans med två andra tjejer under en basketkorg i en hall som denna dag var låst. Allt upptäcktes . Busted! Det blev raka vägen till rektorn och valet blev relegering eller... ja just det   the Paddle!  Mamma hade redan innan terminen skrivit på och accepterat fysisk bestraffning om det skulle bli nödvändigt. Jag tog det inte på allvar då för jag trodde faktiskt aldrig det skulle hända mig och mamma ville ara göra som dom andra föräldrarna och passa in. Det var en kvinnlig lärare som utdelade smisket med en annan kvinnlig lärare som vittne men det var det mest smärtsamma och förödmjukande jag någonsin varit med om. Jag hade tunna tajts och trosor av string-modell under så jag hade inte kläder som skyddade rumpan heller. Om jag ändå haft jeans som dom andra två tjejerna som också fick smäll...

Jag fick luta mig fram över skrivbordet på armbågarna efter förhör och regelrätt utskällning. Då hade jag redan fått se paddeln fröken skulle smälla mig med. Tre licks skulle jag få och jag tänkte väl att det ändå skulle vara över snabbt. Men innan hon började och jag stod framåtlutad och väntade på smärtan som skulle inplantera sig från skinkorna och in genom alla smärtceller frågade hon:

Do you have been spanked recently at home? (Har du fått smisk hemma nyligen?) Jag svarade NEEJ, Anledningen att hon frågade sa hon, var att jag kunde få straffet uppskjutet om jag fortfarande var öm av en annan bestraffning.

dfd


Frågan var oerhört förnedrande. Sedan följde den sanslösa svidande smärtan av de tre slagen med paddeln på min rumpa som är omöjlig att beskriva. Man hinner inte vara upptagen med skammen för all energi går åt till att uthärda smärtan. Efteråt hoppade jag omkring och gned mig om skinkorna och snyftade som en liten flicka. Sen skrevs det på papper och jag fick gå tillbaka tillsammans med dom andra tjejerna ( vi väntade på varandra utanför medan en i taget fick smisk med paddeln  som inför ett läskigt läkarbesök eller hos ungdomsmottagningen) . Alla såg ju hur svårt det var att sitta sig på en hård stol det var ingen idé att dölja det. Men eftersom det var där ert var så var det inte världens konstigaste grej att man fick smisk fast man var 17. Som sagt jag visste flera tjejer i min ålder  som fortfarande skyndade sig hem på kvällarna för att undvika "a spanking by mum"! Men det skämmigaste av allt var frågan som fröken ställde medan hon vek upp kjolen över ryggen på mig och jag visade upp min stjärt i mina tunna tajts och   innan hon lät paddeln landa på min stjärt så det klatchade högt i rummet.

"Har du fått smisk hemma nyligen". Som om det vore så vanligt och självklart att jag som tjej fick det då och då. Hemma. Och att möjligheten att jag också nyligen fått smäll , olydig dålig flicka som jag var, var ganska stor. Det var väldigt förödmjukande, kanske ännu mer för att hon ställde frågan av en slags barmhärtighet,  och det ögonblick som jag fortfarande rodnar av. Eftersom jag fortfarande känner mig som en olydig tjej. Ganska ofta.

  VIP     VIP

Tillbaka