Pojkar får skäll och flickor får smäll

 

1995 bodde jag i Austin Texas och pluggade på Universitetet där. Det var mitt första stora äventyr och jag var 21 år. Jag bodde i en familj med mamma 
Michele och pappa Steward och barnen Sarah 18 år och Mike 14 år.

Jag hyrde rum av familjen billigt men levde mitt eget liv. Fixade mat själv och hade förstås egen nyckel. Jag fick bra kontakt med Sarah som ju bara var några år yngre. Hon var rolig men lite strulig väldigt söt med sitt blonda svallande hår och docklika ansikte. Själv hade jag mycket dater som han har där, killar kom och gick och jag och Sarah pratade en hel del killar eftersom hon hade en stor skara beundrare. För att komma till saken. Jag förstod ganska snart att hon var väldigt strängt hållen av sin mamma och till skillnad från brorsan som hade massor med frihet hade hon stränga tider att passa trots att hon var äldre.


En förmidddag när hon och jag var i the Mall och ögonshoppade skulle vi sätta oss och ta en fika när jag märkte att hon satte sig väldgt försiktigt och
satt lite konstigt.. Jag frågade vad det var och så berättade hon som en pinsam men samtidigt inte så märkvärdig grej att hon på morgonen fått smisk på stjärten av sin mamma för att hon fortfarande inte hade städat sitt rum. Jag blev både häpen och väldigt fascinerad och ställde massor av frågor. Fick reda på hur det gick till , att hon fick lägga sig över sin mammas knä och till slut få smisk på bara stjärten. Och att mamman smiskade med handen i morse men att det kunde ske med en hårborste.

Några månader senare blev jag också ett mycket fascinerat vittne när hon fick smisk av sin mamma. Har hittat en väldigt liknande bild här.

 



Smisk var inget som doldes bakom stängda dörrar familjen utan Sarah blev bestraffad inför de som råkade närvara inklusive jag. Däremot fick hennes bror aldrig smisk. Pojkar i tonåren "avmaskulaniseras" av sånt enligt hennes mamma medan tjejer får smisk så länge dom bor hemma och blir lydiga och kvinnliga av det. Min facination för det sexistiska i detta sätt att se på barnuppfostran ledde till att jag så att jag gjorde en "forskning" på ungdomrs uppfostran i olika kulturer och hur det skiljer sig mellan pojkar och flickor i USA. På det sättet fick jag frihet att ställa pinsamma frågor om spanking till kvinnliga och manlig studenter och kom fram till att synen på smisk stämde i de allra flesta familjer. De flesta av tjejerna hade fått smisk, några tills alldeles nyligen, nästan enbart av sin mamma, (ej pappa) medan pojkarna kunde minnas ev. smisk upphörde lägre ner i åldrarna, typ i tolv årsåldern och neråt.
Dessutom var det facinerande att så många tjejer brukade få smisk långt upp i tonåren, ja en tills hon fyllt 20!

En som inte upprördes så mycket av denna orättvisa mellan flickor och pojkar var Michele själv. Hon klagade inte över det sa hon men undrade ibland varför det var så och kunde väl förstå det också. På min fråga om hon kunde tänka sig att det var rätt av en man att ge sin kvinna smisk utan samtycke kunde hon säga ja i undantagsfall om kvinnan gått alldeles för långt"


Själv började jag fantisera om detta och inte minst hur det skulle vara att själv få lägga mig över mamma Catherine:s knä. Den gången jag såg på när Michele fick smisk för att hon svarat uppkäftigt mot sin mamma, var jag själv högröd i ansiktet av skam inte bara för att det var så pinsamt för Michele att ligga över mammas knä utan att jag kände att det lika gärna kunde vara jag, bara några år äldre flicka och att Catherine säkert ansåg att jag förtjänade det och hade alldeles för fria tyglar från min svenska familj. När Michele protesterade över min närvoro under agan sa mamman; " I am sure Felicia knows what spanking is "

Jag intervjuade också mamma Cathrine senare om barnuppfostran och kommer snart in på smisk och då frågade hon, eller nästan förutsatte att  jag också fått smisk ibland av min mamma. ( Vilket jag aldrig fått).
Min forskning" som jag aldrig publicerats fick titeln " Pojkar får skäll och flickor får smäll" - en studie av amerikans uppfostran av äldre tonåringar.

I min fantasi hade jag gärna tillåtit Cathrine att ge mig det för att få uppleva det. Men jag förstod samtidigt att det gjorde väldigt ont när jag såg på hur mammans snärtiga handflata med full kraft smiskade Micheles bara stjärt som antog en rödare och rödare färg och hur Michele med nöd och näppe klarade sig från att storgråta.

Men det blev inte så. Det närmaste jag kom var mammans förvåning när hon fick reda på att jag aldrig fått smisk och att hon sa att det nog kunde gjort
 mig gott!!

     hfp   christina


Tillbaka