Resan till Amerika


Mitt namn är Gunnar och jag ska nu berätta en verklig historia om när jag fick jobb I USA som chef för ett välrenommerat svenskt bemanningsföretag i slutet av 70-talet, närmare bestämt år 1978.

När jag fick erbjudandet om ett jobb i USA blev jag eld och lågor. Även om jag naturligtvis älskade Sverige så var ett erbjudande om att avancera till försäljningschef i Amerika någonting väldigt stort. Det visade framför allt på förtroende och respekt och jag kunde inte bärga mig tills avresedagen från Sverige.

Mina föräldrar var aldrig särskilt stora karriärmänniskor, idiotiskt och svagt tyckte jag, att aldrig vilja avancera. Livet är ju ändå en tävling, inte i pengar men i ära och respekt så att tacka ja till det där jobbet var en självklarhet för mig.

Hursomhelst efter att jag efter lite sorg och vedermödor tagit avsked till släkt, vänner och arbetskamrater möttes jag av chefen för det tidigare bemanningsföretaget, som mitt företag eller rättare sagt det jag nu var försäljningschef för hade köpt, dök upp på flygplatsen. Han sa: -How do you do partner? I hope you will like your stay in the States and I mine in Sweden. Han hade tydligen köpt ett stort fint sommarhus i skärgården i Stockholm.

Vi gick på hans initiativ till baren. Han tog en whisky, jag en rom och cola. Jag tyckte den mannen var trevlig och verkade vara en redig karl. Vi snackade mest om företagsgrejer och jag kommer inte ihåg så mycket av det nu men jag minns hur han tog avsked. Han sa: -You might want to have this och tog av sig sitt bälte, ett fint guldförgyllt emblem i mitten och ett rejält lädertyg. Jag tackade för bältet och då sa han: - You will need it. I am too old to punish bad girls now but you may be the man for the job. Vi tog avsked och jag tyckte att han var väldigt konstig och hade en konstig kvinnouppfattning om jag ens fattade vad han menade.

När jag kom till USA hade jag bältet han gav mig på mig. Trots hans underliga kommentar var bältet snyggt och häftigt så jag lät det sitta på och behålla det för hans skull. Det var ju säkert väldigt dyrt och att han gav det till mig var ett tecken på respekt och förtroende.

USA var någonting fantastiskt då, bilar, skyskraporna, frihetsgudinnan i New York, filmerna, de kända personerna. USA representerade överdåd och överflöd visst, men jag kunde trots mina 70-talsvärderingar inte värja mig från de häftiga sakerna USA hade att erbjuda. Cola, hamburgare, Cadillacs. USA var någonting i sitt egna slag.

I början på jobbet var allt fantastiskt, alla verkade tycka jag var duktig på  mitt jobb och jag gick och lunchade och umgicks via bio och sportkvällar med mina amerikanska medarbetare. Det märktes inte där att jag var chefen utan jag trodde på det här med solidaritet, att man behandlar folk som sina jämlikar trots att man råkar vara chef. Kort sagt var det första halvåret i USA härligt på alla sätt men sen fick jag problem med en viss kvinnlig anställd.

Hennes namn var Kim och hon var alltid sen med allting och verkade vara åtråvärd av såväl män som kvinnor. Män var tända på henne och kvinnor ville vara lika självsäkra och snygga. I början lät jag problemet bero men när hon hade fått ansvaret för vårt största jobb hittills och ett viktigt ankare, som vi i branschen kallar det, alltså en ingångsport till en större marknad, och sumpade det blev jag tvungen att kalla in henne till mitt arbetsrum. Hon gick in långsamt och stängde dörren.

Det jag först började prata om var att det var ett viktigt kontrakt och man var tvungen att vara mer uppmärksam i framtiden. Man kan väl säga att jag öppnade det hela väldigt artigt och med tanke på att hon sumpat en affär som kunnat dragit in miljoner dollar så får man väl säga att jag var väldigt tålmodig.

Hon sa nonchalant: - If you want me to see you as a boss, then you have to behave like one och böjde sig utmanande fram över bordet så jag såg hennes stora guppande bröst. Jag blev väldigt förlägen och sa någonting lamt i stil med att: - Well I hope you learn something from this in the future.  Hon gick ut och vickade provocerande med stjärten.

Efter detta möte kände jag mig ynklig som man. Jag hade låtit henne bestämma, låtit mig blivit överkörd. Detta gjorde mig mycket frustrerad och efter några öl med några amerikanska manliga vänner så berättade jag om livremmen jag fått av den tidigare chefen. De sa att det kanske skulle vara en bra idé att jag skulle använda den på henne om hon inte gjorde som hon skulle nästa gång.

Några veckor förflöt och jag började bli sur på hennes ifrågasättande av mitt ledarskap. Ändå  lät jag henne fortsätta göra det. Kanske blev jag som alla andra på kontoret trollbunden av hennes enormt snygga utseende eller så var jag bara rädd för att handla rätt.

Nu var det dags för den stora affären, tänkte jag, när jag gick in min nyköpta Porche 911, årsmodell 1977.

Jag ville visa upp den för alla och nu var det dags att ta hem en storaffär. Mediemogulen Rupert Murdoch hade gått med på att ge vårt företag en 30 minuter lång reklamfilm gratis på Super Bowl om vi inredde hans hus. Detta var någonting enormt, möblerna som bara kostade oss 20 000 dollar skulle bekosta en enorm reklamgrej som normalt skulle kostat 30 milj dollar. Den fick vi praktiskt taget helt gratis. Nåja, nu satt jag på restaurangen och småpratade med medie-mogulen. Han var inte särskilt social av sig men vi småpratade och han t o m skrattade lite, så mina svenska roliga vitsar gick hem. Nu började klockan närma sig halv åtta och Kim hade inte dykt upp.

Jag började vrida mig på stolen och Rupert undrade var sekreteraren var. Jag kunde inte ge honom något rakt svar då jag inte hade en blekaste aning om var hon var. Katastrofen inträffade och affären var sumpad.

Jag var helt jävla rasande. Jag slog runt med remmen på kontorsgolvet och när hon kom in blev jag tvungen att lägga band på mig ett tag. Hon kom in och jag frågade varför i helvete hon missade ett sånt viktigt möte fast jag hade påmint henne massor med gånger. Hon svarade: - I dont give a damn. Nu blev jag arg jag tog ett hårt grep om hennes arm. Hon var stark men jag kastade henne  mot soffan och drog av alla hennes kläder. Jag kommenderade henne.: - STAND BY MY DESK! Nu kände jag en härlig manlig kraft flöda igenom mig, jag såg att hon var spak. Jag gav henne ett hårt rapp på vänster skinka Whip följd av 10 hårda till. Jag piskade henne hårt och länge. Jag började tugga fradga och gav utlopp för all min ilska, efter ungefär 20 minuter var jag klar, och jag svettades som en häst.

Hon var illröd på stjärten. Hon snyftade väldigt mycket och jag blev snällare mot henne. Jag sa att hon kunde ta den tid på sig som hon behövde för att smörja in sin stjärt på mitt chefsbadrum. När jag gick ut ur kontoret blev jag applåderad av mina manliga kollegor och kände en enorm manlig stolthet.

Sanningen var att jag kände mig intresserad av Kim och lyckades få en dejt med henne och vi såg en film ihop. Väl på biografen la  jag märke till att hon inte hade någon behå på sig.

Efter en härlig filmkväll skojade vi och drack oss småfulla på en lokal bar. Jag hade fått hennes respekt och jag hade fått respekt för henne. När vi kom hem till hennes plejs bjöd hon in mig kaffe och sa: - Do you wanna fuck? Och det ville jag. Vi låg med varann i flera timmar och det var härligt.

Jag gifte mig med henne på ett enormt fint bröllop i Stockholms Storkyrka. Hela min familj kom och det var en fantastisk högtid!

Kort därefter fick vi två barn, Adam och Nancy.

Äventyren i det stora farliga landet USA fortsätter i nästa berättelse. Fortsättning följer …
 

     SIT   christina
s_rs_button01

Tillbaka