NÄR EVA GAV SIG


Vi hade bara känt varandra i några veckor när vi gifte oss, Lasse och jag. Därför hade jag inte träffat mina svärföräldrar tidigare. Nu skulle det bli av, i all enkelhet i vår lilla etta, bara lite fika. Jag visste att Lasse respekterade sin far och mor oerhört och jag visste att de var lite gammaldags.

Det retade mig.

För att provocera hade jag dagen till ära iklätt mig den kortaste klänningen jag hade, med strumpor och strumpeband som jag med lätthet kunde låta skymta fram. Jag tror jag var lite svartsjuk på hans egen mamma och pappa... de kände ju honom så mycket bättre än jag.

Lasse tog allt med jämnmod. Jag hackade och gnällde över hur inskränkta jag förmodade att de var.
- Snacka nu för Guds skull inte om situationen i Mellanöstern med pappa, så ska nog allt gå bra, sade Lasse lugnande. Han visste vi hade totalt motsatt uppfattning i den frågan.

Så fort de bänkat sig i soffan och jag hällt upp kaffet, och fick jag mina värsta misstankar bekräftade. Stela, tråkiga. Slipsklädd gubbe och hårdpermanentad grå tant, utan tillstymmelse till humor.
- Jag har hört att du är intresserad av situationen i Mellanöstern? log jag mot min käre svärfar som inte hann svara.
- Eva.
Lasse tilltalade mig utan att höja rösten. Något i tonläget gjorde att jag ögonblicket tittade upp och stelnade till.
- Hjälper du mig i köket?
Jag stirrade på honom. Allt var redan framplockat. Jag följde ändå med. Det där med Mellanöstern var tydligen allvarligt och jag var lycklig över att Lasse gett mig en sådan fin vink hur jag skulle göra mig ovän med mina svärföräldrar på kortast möjliga tid. För jag gillade dem inte! Jag tänkte fortsätta så fort tillfälle gavs. Jag kände hur trotset lyste i min ögon.

Lasse stängde dörren. Jag hörde skramlet av kaffeskedar i kopparna, lägenheten var långt i från ljudisolerad. Jag lade armarna i kors över bröstet och tittade morskt upp på min man. Hans ögon var svarta. Med en bestämde rörelse förste han undan allt på köksbordet och sade sedan lågt och lugnt:
- Luta dig framåt. Dra upp klänningen och ner trosorna. Nu ska du få smisk. Jag varnade dig.
Jag stirrade. Och stirrade. Lasse knäppte upp sin livrem. Jag blev torr i munnen och det kändes som en isbit hissades upp från stjärthålet och upp till magen och ner igen. Han tog tag i min nacke, och med milt våld tryckte han ner mig över köksbordet. Jag gjorde just inget motstånd, inget trots fanns kvar... bara den stela fasan. Klänningen behövdes knappast lyftas upp, när jag låg med överkroppen över köksbordet så blottades halva rumpan ändå, så kort som den var. Lasse tog fram en sax ur en kökslåda och klippte helt sonika bort trosorna, så han slapp krångla med strumpebanden. Han kastade dom trasiga trosorna, rakt bland kaffesumpen.

- Eva. Nu vill jag att du putar ut med stjärten ordentligt. Gör du det ska jag nöja mig med fem rapp.
Det var som det inte var verkligt. Min älskade, store trygge Lasse.... men hans röst gjorde att jag bara hade att lyda. Ifrån vårt enda rum, sovrum och vardagsrum allt i ett hördes hur svärfar och svärmor pratade lågt. Rodnaden brände på mina kinder. Men jag vågade inte trotsa nu. Jag putade ut stjärten allt vad jag kunde. Jag kände mig oerhört fånig i mina strumpeband. Han började att smiska mig med handen. jag var tyst, jag ville inte höras. Men tårarna steg upp i ögonen och jag gnydde olyckligt. Jag kände hur rumpan blev varm och het.

- Ok. Puta ut!
Första rappet klatschade. Jag kunde känna hur rodnaden efter slaget slog fram. Jag försökte att inte skrika, för förnedringen var mer än tillräcklig utan att vara gäster skulle behöva höra vad som försiggick. Men jag kunde inte hejda mig. Jag jämrade och skrek och en bra stund efter rappet. När det andra landat ömsom ormade jag med rumpan och ömsom knep allt vad jag kunde, som om smärtan skulle släppa fortare. Så fort jag hämtat mig kom nästa rapp. Jag grät och jämrade och det var inte en chans att våra dyra gäster kunde missta sig på skådespelet. Ganska troligt att även grannarna hörde pisksnärtarna och om inte dom så definitivt mina ylanden.

-Sära lite på benen, och försök svanka mer, sade Lasse.
Jag löd hulkande. Därmed hade han hela mitt sköte under uppsikt. Inne i rummet låtsades svärföräldrarna som om det regnade. Jag vet inte det faktum att smisket skedde under vittnens åhörande, eller att jag själv avslöjade min upphetsning genom min savande könsöppning var den största förnedringen.

Nästa rapp sved och brände så att jag nu storgrät hulkande. Lasse beordrade mig att skärpa till mig och svanka bättre. Han förde sina fingrar mellan blygdläpparna och utan ett ord visade han resultatet för mig. De glittrade av den äppelfriska saften. Och så kom det sista rappet, efter en lång konstpaus, där han tvingade mig att svanka och visa så mycket som möjligt för honom, rappet som han satte längre ner än de andra, så ett rött, lysande märke efter livremmen klart lyste fram nedanför klänningsfållen när jag reste mig. Jag tvättade mitt rödgråtna ansikte i kallt vatten och sedan tryckte Lasse ett tårtfatet i handen på mig och föste in mig till föräldrarna igen.

- Sätt dig här Eva, sade svärfar med ett leende och klappade på soffplatsen bredvid sig.
- Eller du kanske hellre står lilla vän? sedan skrattade han så tårarna rann.
Jag hatade honom.
Den jävla tanten fnissade oväntat muntert för en dam i hennes ålder och låtsades tappa en sked, så jag var tvungen att böja mig för att ta upp den. Svärfar fick en bra vy över min strimmiga bakdel i all sin troslöshet.

Ja. Jag stod hellre. Och. Ja. Jag var tyst. Och jag trodde aldrig de skulle gå. När de äntligen försvann kastade jag mig på sängen och grät. Lasse satte sig i soffan framför TV:n och brydde sig inte om mig. Först. Efter ett tag märkte jag att han tittade på mig. Och den där underliga upphetsningen återkom. Jag hulkade lite och började puta med stjärten mot Lasse. Den korta klänningen ville inte riktigt åka upp så jag svankade lite mer och lite mer och snart stod jag med rumpan upp i vädret i sängen, med skötet vänt mot min man. Äntligen kom han. Han smekte försiktigt de röda ränderna, studerade sitt verk . Kysste dom och sedan tog han fram sin kuk, körde in den brutalt samtidigt som han med ena handen stimulerade min kittlare. Han stötte våldsamt. Jag kom mycket fort och mycket högljutt och med konvulsioner och var så lycklig och tagen i alla bemärkelser att jag struntade i att Lasse inte hunnit komma. Lasse lämnade mig och gick på toa, men kom snart tillbaka och jag förstod att han inte var nöjd.

- Du kunde inte ge mig oskulden på bröllopsnatten, men nu ska du på sätt och vis få göra det ändå, sade han och hällde barnolja mellan mina skinkor, medan han särade dem och särskilt siktade in sig på att få oljan i stjärthålet.
- Nej! Lasse inte det!
- Jodå, svarade han lugnt.
- Bara puta ut ordentligt och slappna av så tar vi det försiktigt.

Han tryckte kuken mot det förskrämda hålet och tryckte långsamt in kuken bit för bit. Jag flämtade och flämtade och vågade knappt andas. Det gjorde ont! Så ont! När den var halvvägs inne kände jag mig som jag satt uppträdd som en fjäril på en nål och vågade bara puta, puta, då gjorde det minst ont.

Så kände jag Lasses hand på min kittlare. När han gnuggade med sina underbara små rundrörelser kände jag hur ringmuskeln rytmiskt kramade hans kuk och det var fantastiskt. Fantastsikt... smärtan var också fantastisk. Han rörde inte kuken, men efter ett tag kunde jag inte låta bli, utan började försiktigt skava och så smått stöta mot hans kön. Lasse tog chansen och började stöta. Hårdare och hårdare och... Jag skrek av smärta och upphetsning och vi kom, som vi aldrig kommit förut. Utmattade föll vi ihop tillsammans. Lasse viskade i mitt öra:
- Nu du, min lilla fru, har du fått ge dig åt din man. På riktigt. Och du gillade det...


  VIP     VIP


Tillbaka