Mormor Hildur


Det var roligt när mormor kom och hälsade på. Hon hette Hildur och var väldigt gammal. Hon hade gammaldags kläder och grått hår med knut i nacken.

Hon hade varit en sträng mamma, men mot oss barnbarn var hon alltid snäll och glad. Hon älskade att berätta om allt möjligt från förr i tiden och vi barn älskade att lyssna.

Allra roligast var det när hon berättade om hur det var när våran mamma och moster Agnes växte upp, särskilt om när de varit olydiga.

En dag, när mormor hälsade på oss, frågade hon plötsligt min mamma:

- Nåå Margit, kommer du ihåg hur det var när du varit stygg i skolan och fick skriva brev hem till mamma?

- Men mor, inte behöver du väl berätta det för barnen? sa mamma och blev röd i ansiktet.

- Det kan de gott få veta, skrockade mormor och fortsatte: Eran mamma var väl ungefär lika gammal som du Karin, skulle väl fylla 10 år tror jag.

En dag hade hon uppfört sig riktigt illa i skolan. Först hade hon suttit och pratat och viskat med sin bänkkamrat och båda hade fnissat och stört lektionen.

- Det var tant Erika, sa mamma.

Tant Erika var mammas kompis sedan skoltiden.

- Men som om inte det räckte kastade hon sedan sten på två pojkar under rasten, fortsatte mormor.

- Det var dom som retade mig, sa mamma ynkligt och lät som en liten flicka.

- Det spelar ingen roll, sa mormor strängt. Du visste mycket väl att man aldrig får kasta sten på andra barn! Nåå, minns du hur det gick sedan?

- Ja, sa mamma spakt. När skolan var slut fick jag sitta kvar. Och jag var tvungen att själv skriva ett brev hem till mormor och berätta om hur olydig jag varit: "Kära Mamma! I dag har jag varit en stygg flicka i skolan…"skrev jag.

Och så måste jag berätta om alla stygga saker som jag gjort. Brevet måste jag ta med mig hem, det skulle vara påskrivet av mormor nästa dag.

- Jag glömmer aldrig hur rädd jag var när jag gick hem. Jag var tvungen att stanna på vägen och kissa bakom några buskar. Men till sist var jag ju hemma och måste lämna över brevet.

- Då kan ni tro att eran mamma ångrade att hon varit stygg, tog mormor över.

Hon fick veta att så snart hon var klar med läxorna skulle hon få smäll i stjärten och gå och lägga sig.

- Det var svårt att göra läxorna den dagen, sa mamma. Medan jag satt med läxböckerna bäddade mormor sängen. Sedan fick jag göra mig i ordning för natten, fast det bara var eftermiddag. Min storasyster, moster Agnes, kom och frågade vad som stod på och då lät mormor henne läsa mitt brev. Jag fick klä av mig naken och ta på mig nattlinnet. Fast mer vill jag inte berätta, för jag skäms fortfarande, sa mamma.

- Åjo, sa mormor, det är bara nyttigt för barnen att få höra vad som hände sedan. Mamma blev ännu mer röd i ansiktet men hon hade stor respekt för mormor. Hon fortsatte att berätta:

- Mormor satte sig på en stol och jag måste lyfta på nattlinnet och lägga mig över mormors knä med hela stjärten alldeles naken. Sedan började mormor smälla mig ordentligt…

- Grinade mamma? frågade Karin.

- Ja, det må ni tro, skrockade mormor. Eran mamma grinade och tjöt och sparkade med benen. Men det brydde jag mig inte om. Det hör till att barn grinar och sprattlar och ber att få slippa när det svider bak i stjärten. Det är alldeles som det ska vara. Smäll är straff och ingen lek.

- Först tyckte jag att det värsta var att moster Agnes stod bakom och tittade rakt in i stjärten på mig, sa mamma. Och att hon hade läst brevet och visste varför jag måste få smäll. Men snart sved det och gjorde så ont så jag glömde allting annat.

Karin och jag fnissade. - Hoppade mamma runt efteråt? frågade jag.

- Ja, det må ni tro, svarade mormor. Hon dansade runt med nattlinnet uppdraget där bak och båda händerna på bara stjärten. Men du hade dig själv att skylla! sa hon i riktning mot mamma.

- Nå, fortsatte mormor, kommer du ihåg svarsbrevet då?

- Ja, det glömmer jag aldrig, svarade mamma. Innan jag fick gå och lägga mig måste jag först sitta med min onda stjärt på en hård köksstol och skriva ett brev tillbaka till fröken: "Kära Fröken! När min mor läst mitt brev om att jag varit en stygg flicka fick jag smäll på bara stjärten. Det gjorde ont. Nu lovar jag att bli en snäll och lydig flicka. Annars blir det björkris nästa gång har mor lovat. Kära hälsningar Margit."

- Jag var nog rödare än en kokt kräfta i ansiktet när jag lämnade brevet till fröken. Men fröken var nöjd och sa att jag hade en klok och förståndig mamma.

- Fick mamma smaka på björkriset någon gång? frågade Karin intresserat.

- Men kära mor…, försökte mamma avbryta, men mormor svarade:

- Ja, det må du tro min flicka. Både eran mamma och moster Agnes fick minsann risbastu på sina nakna stjärtar så det sjöng om det.

- Men det får vi tala om en annan gång, skyndade sig mamma att säga.

Nu är det nog sovdags…

Så hamnade vi barn i säng, men Karin och jag hade svårt att sova. Vi låg länge och viskade och fnissade och fantiserade om när mamma fick smäll på sin bara stjärt. Och vi kunde knappt bärga oss tills vi fick veta mer om hur det var när vår stora, snälla moster Agnes fick björkris på nakna ändan. Kanske kunde vi fråga mormor redan i morgon….


  GBS     VIP

Tillbaka