Smisktankar


Hej smisksidan!

Jag älskar att läsa om andra tjejers upplevelser. Till signaturen Tessan vill jag säga att jag känner igen mig .
Min kille ger mig smisk ibland. Som straff. Typ en sak är den där förnedrande känslan man får som tjej när man blir klappad på baken av sin kille - mest när andra ser på. Min kille gör det ofta. Och visst då är det ju lätta kärleksfulla klappar som uppmuntran och jag vet att han tycker att min rumpa är världens sexigaste. Men det kan inte hjälpas att när min kille klappar mig på stjärten på stora fester bland folk, i varuhus och på stan på offentliga platser och bland vänner så tänker man ju på smisk. Som en påminnelse att man kan få det som tjej, att man får det ibland. Och så tror man att alla andra ser det och förstår . .att man får smisk ibland. Därför känns det så himla förnerdrande och det är därför det är så förnedrande för oss kvinnor att bli klappade på baken av vår man inför andra. För att det liksom är en förtäckt påminnelse om att man ska passa sig och vara lydig, och vad som händer om man som kvinna inte är det inför sin man.

Vet inte om nån kille kan förstå det, men jag tror att många tjejer känner precis som jag och Tessan i det fallet. Att man blir påmind av de lätta klatcharna man får då och då ganska ofta och att alla ser att man får det hemma ibland.
Men jag har inte vågat be min man att sluta med det heller. han tar det som sin rättighet till min kropp och klapparna anser han nog vara hans rättighet precis som det är hans"rättighet" att smälla mig på allvar på stjärten om han anser att jag behöver det.

Men när jag ser nån annan tjej som blir klappad på stjärten av sin kille blir jag nästan övertygad om att hon får smisk också. Så därför tror jag att alla tänker så om mig också.

Och så en annan tanke som fascinerar mig. Det verkar inte spela nån roll hur välutbildade vi kvinnor är, hur medvetna och smarta och välformulerade som många kvinnor är som skriver till den här sidan. Det spelar ingen roll - ändå accepterar vi så naturligt underordningen och till och med accepterar att bli lagd över våra mäns knä för att bli bestraffade med smisk, jag tilll och med bli skickade i säng!

Och gemensamt är att trots SKÄMMIGHETEN så känner vi trygghet i detta motsägelsefulla, och en stark intimitet med våra män,att de kan sätta oss på plats när vi förtjänar det, och en jättestark sexuell lust och att vi känner oss älskade inte minst och omhändertagna och beskyddade .
Det är svårt att förstå men är det inte så för er andra också?

N är jag får smisk så är jag tacksam för att han använder sin styrka att lägga mig över knät och få av de nödvändiga kläderna när jag gör motstånd, att han fortsätter att smiska mig (med handen) även om jag börjar gråta och be att han ska sluta och även att han fortsätter efter att jag gett upp kampen och bara ligger över hans knå och biter ihop och gråter.
Själv fick jag smisk senast för typ 5-6 veckor sen.
Det händer inte så ofta eftersom vi har det bra utan bråk och gnabb och jag har blivit mycket bättre tjej att vara med sedan jag fick veta att det kan bli smisk om jag är bitchig mot honom eller totalvägrar göra honom till viljes. Vi grälar inte och bråkar som jag gjort med andra killer, ibland krig som pågått en hel sömnlös natt och man känner sig för dj- vlig.

Med min nuvarande är ordningen så självklar och att han är "husets herre" känns nu mest självklart och gör allt mycket enklare.
Och sexigare!

Wilma

PS vilka fina bilder som finns på den här sidan.

  VIP     VIP


Tillbaka