Desperate housewife


vÄr det någon mer än jag som inte skulle ha nåt emot attse en smiskscen på film eller TV nån gång?
Jag har sett att "desperate housewife" har kommit till Sverige och tycker det skulle vara spännande om nån av dessahemmafruar fick smisk av nån man någon gång. Åtminstone för att visa att smisk faktiskt existerar i verkligheten.jag tycker denna smisksida är jättebra för den visa ratt smisk är mycket vanligare än man tror. Det är lätt för tjejer och kvinnor som får det att tro att dom är ensamma om det, eftersom det är alldeles för skämmigt att prata om.
Jag är en hemmafru men jag är inte desperat. Jag och min man och mitt småbarn bor i Europa (ej i Sverige) och min man har ett mycket välbetalt arbete som gör att jag kan leva ett ganska lyxigt hemmafruliv. Jag älskar min man och det är ömsesidigt. Vi har det bra ihop och vi är väldigt fysiskt attraherade av varandra fortfarande trots småbarn ni vet. Han har alltid haft en naturlig auktoritet över mig och trots att jag t.ex får pengar att handla det jag vill ha måste jag ha hans tillåtelse om det är något mycket dyrt jag ska köpa. Så mina dagar förutom när jag är med mitt barn är mycket att gå på stan i en stad där jag ännu inte känner nån helt anonym,  men där jag vid flertal tillfällen fått folk som vill skriva autograf eftersom jag tydligen är lock-a -like filmstjärnan Hillary Swank. det är mest roligt.

Hursomhelst- varför skriver jag hit?
Jo. Jag får helt enkelt smisk ibland. Det händer kanske 8-9 gånger på ett år, inte så ofta och det är helt och hållet då min man anser att jag behöver bestraffas. När jag varit "en olydig fru" . Det kan handla om pengar, slarvat med mina uppgiftersom jag trots allt har på hemmafronten, kommit hem försent eller varit uppstudsig ni vet.
Jag blir alltid lite rädd när jag förstår vad klockan är slagen. Jag vill absolut inte ha smisk- där skiljer jag mig inte från vilken olydig tonårstjej som helst- men samtidigt tycker jag det är skönt att få ta ansvar och konsekvensen av minafelsteg. Istället för att få skuldkänslor. Det är förstås väldigt förnedrande att bli lagd över min mans knä som tonårstjej och ännu värre när han drar ner både byxor och trosor. Ibland får jag smisk över jeansbaken men då smäller han mycket hårdare så det gör ändå förfärligt ont.

Ja det svider förskräckligt i stjärten att få smisk och det händert att jag börjar gråta. Men efteråt när han tröstar mig och "förlåter"mig känns det så himla avslappnande och skönt och det är svårtatt beskriva. Att gråta ut i hans starka famn samtidigt som det pulserar och "brinner alldeles varmt i skinkorna som har stora röda märken efter hans hand.
Och trots förödmjukelsen och det totalt "ofeministiska" så blir jag otroligt upphetsad att bli bestraffad medsmisk på stjärten av min man. Också just föratt det är ett straff och inte nåt sexuellt det är frågan om. Straffet är dessutom väldigt effektivt för jag blir väldigt lydig mot honom ett bratag efteråt.

Jag gör verkligen ingenting medvetet föratt få smisk. I första hand är det något jag absolut vill undkomma som vilken tjej som helst- men när jag får det är det på något obegripligt sätt upphetsande att bli satt på platsav min man på ett sånt barnsligt sätt. trots att det svider för jävligt!

För oss fungerar smisk bra och jag ser det faktiskt som en naturlig sak- att mannen bådeansvarar för sin kvinna och därmed kan ge henne smisk på stjärten om det behövs. Men all annan form av kvinnomisshandel är förstås förkastlig.


     hfp   christina


Tillbaka