Min stränga mamma


Jag är en tjej i 25 årsåldern som har en del erfarenheter av smisk och gillar att läsa om andra tjejer som får/fått det.

Jag fick smisk av min mamma några gånger under min uppväxt, kanske två - tre gånger om året tills jag flyttade hemifrån efter gymnasiet och bytte stad. Naturligtvis tyckte jag att smisk var det värsta som kunde hända och fruktansvärt förödmjukande, men idag kan jag tycka att det var bra för mig och synnerligen effektivt för att få stopp på mina struligheter.

Mamma straffade mig aldrig orättvist och jag kunde vara riktigt uschlig ibland. I tonåren var jag värst och hade så fullt upp med pojkvänner eftersom jag var väldigt populär bland killarna så jag försummade tider, plugg, hjälpa till hemma och allmän lydighet mot mamma. Ofta blev det typ en veckas utegångsförbud men det var faktiskt på sätt och vis ett värre straff än smisk. Nackdelarna med utegångsförbud var att man missade pojkvän och kompisar under en hel vecka och dessutom var det omöjligt att hålla hemligt att man fått utegångsförbud och aspinsamt och barnsligt att alla fick reda på det. Dessutom var man ju straffad under en sån lång tid och det var jobbigt att inte bli förlåten under all denna tid eftersom straffet verkade sålänge. Man kände ju skam under hela utegångsförbudveckan. Smisk däremot skedde ju helt privat hemma och ingen fick reda på det (då skulle jag bara dö av skam) och efter smisket och uppläxningen var ju straffet oftast över efter skamvrå eller en stund på rummet och så blev det både förlåtelse och försoning med mamma. Å andrasidan gjorde ju smisk riktigt ont under några minuter och det fanns ju inget så skämsigt och förödmjukande än att få lägga sig över mammas knä som en barnunge.

En gång då jag var 16 och försökte hålla mig spiknykter inför mamma där hon satt på stolen i hallen alldeles försent hemma en fredagskväll och väntade mig den sedvanliga utskällningen och utegångsförbudet. Då mamma istället började knäppa uppknapparna i mina jeans och sa att hon hade ett annat straff åt mig den här gången. Jag hade inte fått smisk påöver ett år och var övertygad om att jag var för gammal för det och blev alldeles förtvivlad över vad som väntade, blev snäll som ett lamm och började vädja och liksom låtsades inte fatta att hon tänkte smiska mig. Men jeansen drogs ner och trosorna också och när mamma drog ner mig över knät så grät jag redan. Sen fick jag jättemycket smisk på bara stjärten och det tog flera dar innan jag blev mitt vanliga lite kaxiga jag igen. Man skämdes länge efteråt.

En annan gång då jag var 17 och kom hem med ett matteprov jag var tvungen att visa för mamma. Jag hade bara tre rätt av 22 och hade både skolkat och slarvat med läxorna trots mammas tjat och en kille jag var tillsammans med hade tagit all uppmärksamhet. Det viktigaste var ju att ha träffat killen i mitt liv och vara honom till lags varenda minut. Vem brydde sig om matte! Lämnade överprovet till mamma som alltid krävde att få se mina studieresultat. Mamma började förstås att skälla och skälla och läxa upp mig för mitt slarv och min lathet och sen kom det som jag fruktade men knappt vågade tänka tanken på : Mamma sa: " jag tror att du behöver smisk på stjärten, det kommer dessutom att väcka dig så du förstår att skärpa dig med dina studier i fortsättningen!" Sen skickade hon uppmig på rummet medan jag protesterade vilt.

Satt på rummet och kunde inte tro att det var sant, mamma kom in och satt sig på min säng. Så bad hon mig att lägga mig över hennes knä. Jag fortsatte och protestera och mamma fick nästan dra och släpa mig till hennes knä och dra ner mig över knät. Även nu började jag gråta innan hon ens hade börjat. Sen vek hon upp min kjol och drog raskt ner trosorna. Sen fick jag smisk i tre minuter tror jag. Efteråt var stjärten blossande röd med märken från mammas hand.

Efter ett tag kom mamma upp till mig igen och sa att hon var ledsen över att hon var tvungen att ge mig smisk, men att jag behövde det och så höll hon om mig och sa att hon älskade mig. Efter middan hjälpte hon mig att titta på matteprovet och såg till vad jag skulle plugga men sen fick jag gå och lägga mig tidigt klockan 8 utan TV!. Jag kände mig verkligen som ett litet barn den dan, men var ändå lättat att mamma och jag var vänner igen och att jag sluppit utegångsförbud.

Men jag skärpte mig verkligen med plugget efter det. Varje gång man fick smisk bestämde man sig liksom för att man aldrig skulle ge mamma en anledning att ge mig det igen.
Fast sista gången det hände var jag 18 år!

PS har aldrig fått smisk av nån kille. T
ycker synd om tjejer som får det men det känns samtidigt lite pirrigt. Jag undrar hur jag skulle reagera om jag fick det av min kille.


  VIP     VIP
Tillbaka