Min stränga faster


Hej
Jag tänkte bidraga med en liten sann historia från 1959 då jag var 14 år.
Mamma o Pappa skulle resa bort två veckor och jag skulle trots mina protester vara hos min faster Gunhild som var pappas stora syster. Hon var religiös och väldigt gammalmodig o sträng.

Hon var 61 år och änka och storvuxen kvinna som jag hade lite respekt för.
Allt gick bra ända tills helgen då jag ville gå till en kompis på fredagskvällen men det fick jag inte. Jag skulle vara hemma tills kl 19 då vi skulle äta. Min kompis tjatade på mej och jag föll till föga och tänkte att jag får väl en utskällning och det får jag väl tåla så jag stannade tills kl 23.

När jag gick hem började jag tänka efter och fick fjärilar i magen och började bli lite spak för mamma hade lovat faster att aga mej om det behövdes. Jag gick upp för trappan o ringde på för jag hade ingen nyckel och faster kom och öppnade i natt linnet. När jag kom in i hallen fick jag en rungande örfil och faster röt: ÄR DET DAGS ATT KOMMA HEM NU ERIKA. MARSCH I SÄNG DET HÄR SKA VI TALA OM I MORGON.Jag lommade snyftande in på mitt rum och klädde av mej och lade mej att sova men det var svårt för jag var väldigt orolig för vad som skulle hända i morgon.

Jag vaknade tidigt och hörde faster var uppe och gick ut. Efter en stund kom hon tillbaka och jag hörde hon spolade vatten i köket.

Efter en stund  hörde jag fasters steg i trappan o jag låtsades sova. Hon ruskade i mej o sa att det var frukost och sen gick hon ned till köket.Jag steg upp och gick ned i nattlinnet som jag brukade.

När jag kom in i köket stelnande jag till. På diskbänken låg ett nybrutet björkris som var hopknutet med ett snöre och jag förstod vad det var avsett för.

Vi satte oss till bords och åt frukost under tystnad o sen hjälpte jag faster att duka av och diska.

När det var klart skulle jag gå till mitt rum men då röt faster:

DU STANNAR HÄR ERIKA. VI HAR LITE ATT TALA OM DU OCH JAG.

Sen följde ett förhör och en utskällning och sen tog faster björkriset i handen och frågade: VET DU VAD DETTA ÄR ERIKA?. Ja snyftade jag: Ett björkris. VET DU VAD MAN HAR DET TILL? Nä snyftade jag trots att jag visste mycket väl. DET HAR MAN TILL ATT PISKA OLYDIGA FLICKOR PÅ BARA STJÄRTEN MED OCH DET TÄNKER JAG GÖRA NU. DU SKA FÅ EN RISBASTU SOM DU SENT SKA GLÖMMA UNGA DAM. Hon drog ut en stol och satte sej på den. KOM HIT röt hon och pekade på sin högra sida.

Jag gick dit och snyftade och grät och bad faster om förlåtelse och att slippa riset.
NU TIGER DU ERIKA. ÖVER KNÄET NU. Jag vågade inget annat än att lyda. Sen kände jag hur faster vek upp nattlinnet till nacken och mina trosor drogs ned till knäna.

NU ERIKA SKA JAG LÄRA DEJ PASSA TIDEN EN GÅNG FÖR ALLA. Sen föll riset med full kraft på min bara stjärt. Jag illtjöt efter första rappet och golvet blev vått av tårar men inget hjälpte : Faster piskade taktfast och hårt min bara stjärt tills riset var utslitet och jag låg och bara hulkade över knäet.

Det kändes som hel stjärten brann när jag reste mej .Faster tog mej i nacken och ställde mej i ett hörn i köket med näsan i väggen. NU STÅR DU HÄR OCH SKÄMS TILLS JAG SÄJER TILL.

Där fick jag stå och gråta färdigt med rumpan bar en halvtimma. Sen fick jag be om förlåtelse och gå och ta på mej kläder. Jag fick utegångsförbud hela helgen och som ni förstår så bröt jag inte mot det.
Ville inte riskera att hamna över faster knä igen.
Så kunde det gå till på den tiden när man var olydig


Tillbaka