Jag tycker det är OK att få smisk 


Jag är en ung kvinna (27 år) och småbarnsmamma som tänkte skriva några rader om hur jag får smisk och hur det är för mig. Jag läste häromdan i Expressen tror jag att Regina Lund var med i en film om sex och att hon fick smisk av mannen i en scen. Det gjorde mig glad eftersom det känns bra när kända kvinnor kan visa att der är OK att få smisk av en man och ändå vara självständiga och framgångsrika.

Som småbarnsmamma är det som en del vet svårt att få tide till sex med sin man. Dessutom sliter småbarnströttheten en del på förhållandet och jag kan vara både sur och grinig på min man när jag har för mycket att göra.

Jag och min man tar ibland en helg när vi drar iväg och tillbringar mycket tid i sängen tillsammans medans barnen är borta hos mor eller farföräldrar.För ungefär ett år sedan hade vi en sån helg. Jag hade varit ganska bråkig med honom en tid innan så det var verkligen viktigt att hitta varandra igen.

Mitt i kärleksakten och smekandet då vi låg i sängen sa han plötsligt : jag tänker göra något åt din bitchighet mot mig från och med nu.
" Jaha , hur ska du göra nåt åt det då" frågade jag.

Då blev han väldigt handgriplig. utan att säga nåt mer blev jag väldigt överraskad lagd över hans knä som en olydig flicka. Han drog upp linnet till midjan och började smiska mig med handflatan medan den andra höll mig stadigt fast över ryggen. Det konstiga var att jag inte protesterade. Han daskade hårt min bara stjärt först långsamt så att jag snyftade till vid varje smäll och återhämta mig innan nästta klatch föll lika bestämt och hårt på min stjärt. Sen allt fortare och smisket varade en bra stund. Säkert några minuter. Allt detta pågick utan att nån av oss sa ett ord, förutom mitt snyftande och dämpande jämmer i kudden. För det sved förstås jättemycket efter ett tag. Men samtidigt kändes det så självklart och naturligt att få smäll av min man och det kändes bra att han satte mig på plats äntligen efter allt jag hackat på honom sista tiden. Här låg jag och fick smäll som en olydig flicka och det kändes genant barnsligt och det sved så det var svårt att stå ut MEN DET KÄNDES ÄNDÅ BRA!!

Efteråt låg jag en kort stund och kände mig plötsligt väldigt blyg inför min man. Som om vi upptäckt varandra som man och kvinna för första gången. Låg röd i ansiktet av genansen och gned mig om min varma rumpa precis som en olydig jänta som just fått smäll. Men vi sa ingenting. Allt var så självklart och han var så självklar i sin manlighet som hans självklara rättighet att ge mig smäll som hans kvinna och jag kände mig som en blyg flicka. Sen älskade vi vilt och hämningslöst och det var som om vi kom närmare varandra än nånsin förut.

För oss har det varit bra för förhållandet att jag ibland (men aldrig när barnen är med) får smisk av min man.Men vi behöver inte prata om det. Jag tar emot det så tyst jag klarar av och sen älskar vi försonande med varandra. Det känns rätt och riktigt att han då och då visar "vem som är herre i huset" och vem som har sista ordet och jag är alls inte lika bitchig mot honom längre.

Jag tycker män ska vara män och det är lätt att det försvinner i en småbarnsfamiljs liv där vi delar på allt med barn och städning och beslut och allt. För oss hade det gått lite för långt.
Och jag avskyr män som blir "tofflar" under kvinnan. Nu får jag en tydlig gräns och det är faktiskt sexigare. För mycket jämlikhet är osexigt.

Är det så att jag höjer rösten för mycket nån gång mot min man nu så kan det hända att han ger mig en hård dask på stjärten alternativt klappar mig lite lätt några gånger på stjärten med orden " Passa dig!". Då känns det massor av känslor. Jag blir förstås lite generad, det känns barnsligt och lite förnedrande eftersom varningen är allvarligt menad utan skoj eller fniss, men det känns bra och "tillhörande honom" och jag skärper oftast genast till mig. Så min man märker nog en stor skillnad till det bättre vad gäller mitt beteende sen smisket infördes i vår relation.

Kanske något för familjerådgivare att föreslå till männen när dom har problem med sina tjejer. Jag är faktiskt allvarlig när jag menar det. Även om jämlikhetskämpande kvinnor skulle vilja stena mig för det jag säger.

Jag har varit mycket intresserad av relationen man kvinna där smisk förekommer för att bestraffa kvinnan. Eftersom det funkar för oss undrar jag hur många andra det funkar för?

Läste en gång en insändare en ung amerikans kvinna skrivit till en tidning som hette Penthouse som jag bläddrade ismyg i ett antikvariat en gång. Naturligtvis fastnade jag för insändaren och rev diskret ur den och har läst den många gånger sen dess full av fascination över hur vanligt det kan vara med denna form av disciplin i äktenskapet. Speciellt i USA antar jag.

Jag översätter den gärna och skickar då den hit så får fler läsa vad som helt klart verkar vara en allvarligt menat och sant brev från en kvinna som får smisk av sin man.

Återkommer med detta.



Tillbaka