Frank och jag


hej . jag är en äldre tjej som gärna berättar om ett förhållande jag hade med en man när jag var 25 26 år gammal och jobbade på ett stort företag som receptionist.


Jag var pluggtrött och det var i början av 80 - talet och jag var dessutom ensam - utan kille för första gången sen jag var 15 - 16 år och började data killar. Sen dess hade jag haft mer eller mindre stadiga förhållanden men sen jag flyttade hemifrån hade jag knappt tillbringat en ensam natt i sängen utan man!

Det var slut men min kille sen länge och det jag saknade mest efter en tid var sex! Det hade blivit ett behov för mig och jag hade svårt att somna på nätterna utan att få det jag alltid hade fått, åtminstone några gånger i veckan. Jag såg bra ut och det var inga problem att få tillfälligt sex men det blev ändå så besvärligt och aldrig jämlikt så jag "höll mig undan" från allför närgångna kontakter med män ett tag. Även om det brann en längtan mellan mina ben vid läggdags så hade jag börjat lära mig att tillfredsställa mig själv, och det var väl okej även om det inte gick att jämföra med - you know . . .

Så träffade jag en äldre man - (vi kallar honom för Frank). Han var charmig hade oerhört vackra ögon och humor och var en riktig machoman när det gällde att laga och fixa saker. Jag tog hungrigt för mig av hans vackra lagom muskulösa kropp och vi hade en tid när vi var väldigt " sexuellt motiverade". från en tid av celibat blev det en tid när jag mer än villigt lät honom ta mig flera gånger om dan ibland, och inte bara i sängen utan på dom mest förbjudna platser. Jag märkte snart att han var väldigt auktoritär och dessutom var han betydligt äldre än jag. Det började väl att han klappade mig ofta och mycket i baken, ni vet så där kärleksfullt men lite förnedrande som vi tjejer får stå ut med ibland, och min rumpa som är rätt " populär" under min smala midja hade väl varit rätt "utsatt" för sånt och när fel män gjorde det kunde jag bli fullständigt rasande. Men det var ändå genant när Frank klappade mig i baken på offentliga platser när folk såg . Vet inte varför. Sen fick jag snart erfara att de lätta klatcharna på stjärten han gav mig under kärleksakten (när jag låg ovanpå eller han tog mig bakifrån) blev allt hårdare och mer frekventa. Klatchar på stjärten under kärleksakten hade jag varit med om förut och det är väl inte så ovanligt för tjejer att få det, men jag märkte också att jag det gav mig ännu mer upphetsad och jag njöt av dom trots att det liknade mer och mer riktigt smisk samtidigt som jag fylldes av hans underbara lem. Jag ville ha mer av dom där daskarna och jag tror att Frank märkte det.

Efter samlaget och jag låg andfådd och svettig i hans starka famn hade jag dessutom en värmande lite stickande röd rodnad på skinkorna, som gav mig associationer till smisk i tonåren. På något underligt sätt väckte dessa pinsamma minnen upp lustkänslor hos mig för att det var just Frank som åstadkommit svedan och rodnaden på rumpan. Inte min unga mor (som i sin osäkerhet över sin modersroll tog det som en plikt att smiska mig vid olydnad lögner och uppstudsigheter, ända tills jag flyttade hemifrån och då var jag 20 år!). Hon agade mig under min fars överseende eller snarare påbud,, som tyckte att uppfostran var kvinnogöra, men örfilade upp mig och gav mig en omgång med toffeln, om jag satte mig emot min mammas bestraffningar.

Sen en dag när det började komma in vardaglighet i vårt förhållande kunde jag låta min premenstruella bitchighet gå ut över honom ibland. Jag blev både överrumplad och förvånad när han auktoritärt daskade till mig rejält och riktigt hårt i baken så att jag hoppade till med ett AAAJJJJ! Passa dig !! sa han det är bäst du ändrar tonen unga dam. Du borde ha smisk!

Det sved till rejält och trots jeans och trosor så brände hans hand kvar på ena skinkan en bra stund.Jag reagerade precis som om det hade varit min mamma som kom med hotet efter nån dumhet jag gjort.
jag menar - jag var ju en självständig vuxen tuff söt tjej som hade hanterat massor av killar - jag kunde blivit förbannad - eller skrattat bort hotet och "hotat" tillbaka sådär som man kan göra som tjej när man bara vill vägra erkänna  sin muskulösa underlägsenhet.
Men jag blev tonåring på en sekund - skämdes och protesterade tyst som en dotter som får en orättvis tillrättavisning och som skäms så mycket över dasken i baken och hotet om smisk så hon låtsas som om hon inte hade hört det eller ens känt av den där pinsamma dasken. Drar sig undan högröd i ansiktet, mycket generad medan hon låtsas som "ingenting".

På något sätt blev mitt undergivna sätt att ta emot dom där på allvar tillrättavisande straffande daskarna i baken som smällde som pistolskott över den åtsittande jeansbaken, ett startskott för Frank och grönt ljus för att kunna ta itu med mig på mer allvar när jag uppförde mig bitchigt eller slarvigt och framförallt nonchigt som jag ofta kunde göra.
Det tog inte lång tid förrän jag fick smisk på allvar av Frank. Det hade legat i luften länge och båda hade nog kännt att det var oundvikligt. kanske jag var extra provocerande och Frank visste på nåt sätt att jag behövde det. För det var så jag kände - att jag behövde det. precis som när jag gjort nåt dumt i tonåren, eller var jätteförsenad eller blivit påkommen med en lögn hemma. och skuldkänslorna växte- och pinsamheten och fasan blandades med lättnad när jag sjönk ner över min mammas knä med nerdragna byxor. ATT JAG BEHÖVDE SMISKET SÅ VÄL. ETT NÖDVÄNDIGT ONT!

Visst blev jag generad, visst skämdes jag kanske mest för att jag så undergivet och uppgivet knäppte upp mina jeans och drog ner dom till knäna på Franks auktoritära befallning. Och det var inte den unga kvinnan Mona som skulle få älska som blottade sig, utan en generad mycket liten flicka som förstått vad klockan slagit och visste att det skulle bli smisk. Lika generad och uppgiven gjorde jag som han sa - och som jag gjort bara fem - sex år tidigare de sista oerhört kränkande gångerna inför min mamma, och sjönk lydigt ner över hans knä lättad över att håret täckte mitt ansikte som brände av skam.

Frank frågade om jag förstod varför jag skulle få smisk och jag mumlade knappt hörbart att jag förstod det och att det var rätt av honom att bestraffa mig. Förlåt kvinnor - men det kändes oerhört kvinnligt att få vara så totalt undergiven sin man som jag var då och som jag sen var under de tre år vi var tillsammans.
Frank smekte först den vältränade runda stjärt som han trots allt beundrade och smekt så många gånger och som tände honom. men så började han daska mig med sin stora manliga handflata. Den andra handen höll han runt nacken på mig och det var lönlöst att göra motstånd. Sen kunde jag bara koncentrera mig på klatcharna som obönhörligt landade på min nakna stjärt och som blev hårdare och strängare och till slut tog helt och hållet svedan och smärtan över genansen som tillfälligt försvann eftersom all koncentration gick åt att klara att ta emot det svidande smisket, och jag snyftade och grät förlösande precis som jag hade behövt detta smisk under en väldigt lång tid då ingen vuxen satt mig på plats.

Efter några minuter var Frank klar och jag hade mycket svårt att uthärda mer smisk. Han tog mig i famnen och höll ena handen under min mycket varma stärt och tröstade mig och torkade mina tårar.
Sen ville han ha mig i skamvrån. Detta var nästan ännu svårare att klara av eftersom jag kände mig så förnedrad och löjlig, skulle jag dessutom få stå i skamvrån!
Men han ledde mig bestämt dit och tyckte jag skulle stå där och tänka över hur jag bettet mig med naken stjärt så att han kunde beskåda sin bestraffning av sin kvinna. Jag antar att min rumpa var röd som ett stopljus.

Kärleksakten som följe den kvällen var den intensivaste och häftigaste jag varit med om.

Våra roller blev efter detta väldigt traditionellt utmejslade. Han var den som bestämde förstås - och den som straffade sin kvinna med smisk om hon inte lydde eller skötte sig och jag fick göra kvinnosaker som laga mat och diska. Vi pratade inte ens igenom det. Det blev självklart och jag kan bara säga att jag kände mig trygg med Frank som var konsekvent när han förbjöd mig saker eller gav mig smisk men tog också ansvar för mig och mötte mig alltid i bil på kvällarna och skjutsade mig hem om jag vart nånstans. Han tog ansvar för mig och var också en mjuk och kärleksfull man.

På något sätt tycker jag att männen är överordnade kvinnan - förutsatt att han också tar ansvar för henne. Frank gjorde det. Att det innebar att han gav mig smisk på stjärten ibland var bara tryggt för mig och han smiskade mig aldrig utan anledning. Tvärtom hade han goda skäl för jag var inte så lätt att leva med och behövde det där smisket ibland. Jag måste tyvärr erkänna det, även om jämlikhetssträvande kvinnor skulle vilja bränna mig på bål för det jag just berättat.

Smisk i uppfostran är jag däremot ambivalent till. Minns när jag var 16 och åkte fast för snatteri för att jag försökt sno sidenunderkläder på ett varuhus. Väktarna trodde först att jag var myndig och skulle ringa polisen. Jag såg mycket äldre ut och kunde mer tas som ung kvinna än en gymnasietjej men när jag förtvivlad visade mitt busskort ringde dom mamma som fick hämta mig från jobbet.

I bilen på vägen hem sa mamma att jag skulle få smisk på stjärten så fort vi kom hem. Jag behöver kanske inte förklara fasan och genansen jag kände under hela den hemresan. Sitta i baksätet och förvänta sig smisk när man kommer hem!

Hemma fick jag dra ner bexor och trosor och lägga mig över mammas knä i vardagsrumssoffan och så smiskade hon mig med handen kanske 70 - 80 daskar och jag grät mest av kränkningen än av smärtan.
Jag vet inte om det går att förstå men min mamma var väldigt "kärleksfull" när hon hade bestämt sig för att jag skulle få smisk - (och detta hände alltså sista gången då jag var 20 år.)

Det var mer som om hon var tvungen att ge mig en besk medicin som skulle vara bra för mig och som var nyttig för mig och skulle göra mig gott om jag bara bet ihop och tog emot den med jämnmod.
Hon tröstade mig tillochmed innan smisket medan hon hjälpte mig av med jeans eller vek upp min kjol eller klänning typ och medan jag bönade och bad om att få slippa denna pinsamma stund kunde hon säga "men lilla vännen, det är väl inte så farligt med lite smisk" " det här behöver du och du ska se att det ska gå bra" Jag har ingen som helst lust att ge dig smäll men du förstår väl att du tvingar mig till det med dom här dumheterna" hennes röst var mjuk och kärleksfull även om hon var bestämd och bara nästan övertygad att hon gjorde vad en mamma bör göra en sån här situation. " KLATCH KLATCH KLATCH AAAJ AAAJ AAAJ " nu är det snart över lilla vän" Och kanske för att skona mig från pappa senare på kvällen. Om han fått höra att jag fått smäll var han nöjd trots upprördheten och han var övertygad om att alla flickor ska ha smisk vid olydnad.

Mamma var tillochmed mer kärleksfull och kanske full av skuldkänslor när hon skulle smiska mig än annars som förklarade hennes lugnande ord som övertygade mig "att det skulle svida men sen går det ju över" så det kändes intimt och varmt och lägga sig i hennes knä med stjärten bar SAMTIDIGT som den oerhörda genansen som det innebar för en tjej som blev både 19 och 20 innan hon undlapp smiskets våndor och fasan för den väntade svedan. efteråt fick jag sitta en stund i hennes knä och bli tröstad och sen stoppade mamma om mig mjukt och tröstande i sängen - som jag blivit beordrad till som en barnunge i nattlinne och med mycket röd stjärt fortfarande med det svidande ekot av hennes handflata fast klockan var långt ifrån läggdags!

Kanske var det mammas omsorgsfulla sätt att ta hand om mig, att jag blev " omhändertagen" av henne på ett sånt ambivalent sätt som gett mig såna lustkänslor för bestraffningen som vuxen. Att hon var så mjuk och kärleksfull samtidigt som hon gav mig smisk jodå riktigt hårt!
Som fick mig att känna att hon bara gav mig ETT NÖDVÄNDIGT ONT och ATT JAG BEHÖVDE DET Att hon gjorde det för min skull trots att det smärtade henne varje gång. Och jag tror fortfarande att mamma hatade att ge mig smäll - speciellt när jag blev fullvuxen ung kvinna på 18 19 20 år.

Men pappas ord gällde och smisk gällde alltid så länge man borde hemma. Jag fann mig i det och skämdes för att prata med någon kompis om det.


  VIP   gbs

Tillbaka