Agad av mamma


Jag växte upp i ett mycket tryggt och kärleksfullt hem tillsammans med mina föräldrar och min två år yngre bror. Vi blev båda agade under vår uppväxt, men våra föräldrar valde sina tillfällen. Jag hade vänner som fick smaka käppen eller fick en ordenligt risbastu bara de var fem minuter sena eller av misstag råkade tappa en tallrik i golvet. Det fick definitivt inte vi. ”Misstag är en del av livet”, som pappa sa. Både han och mamma lät oss göra våra misstag och lära från dem. Vilket oftast var effektivast. Agan blev aktuell först när vi vägrade lära oss, när prat och tillsägningar inte räckte. Eller när vi betett oss extremt illa eller gjort något osedvanligt dumt. Detta hände tack och lov inte allt för ofta, de tillfällen då de hände glömde vi å andra sidan inte.

Både mamma och pappa agade oss. När vi var små stannade det oftast vid några klatschar i rumpan på stället. När vi kom i skolåldern fick vi oftast dra ner byxorna och lägga oss över deras knä. Med åldern kom sedan diverse redskap och ritualer. När vi var små var det själva smärtan som var målet, att det skulle svida lite i baken när vi gjort fel. Med åldern blev vi ju klokare och mer medvetna och då var målet med agan att vi själva skulle förstå vad vi gjort fel, att vi skulle skämmas och att smärtan skulle få oss att minnas hur det gick ’förra gången’, samtidigt som det var en bestraffning för det vi nyss gjort.

De tog alltid hänsyn till vår integritet så tillvida att agan skedde utan publik, åtminstone utan utomstående. Men den personliga integriteten togs ingen hänsyn till. Tvärtom såg de positivt på att vi blev generade och skämdes. De resonerade som så att om vi skämdes under agan skulle skammen hjälpa till att få oss att undvika dylika situationer i framtiden. Så rätt, så rätt. Speciellt pappa var bra på att framkalla den där genanta känslan i oss. Det var därför mamma alltid lät honom ha hand om de mer seriösa tillfällena. Men mamma var duktig hon också.

Jag trodde det var slut med aga för min del när jag fyllde 18. Jag var ju faktiskt myndig. Ett par veckor efter födelsedagen fick jag dock lära mig annorlunda. Vi hade friluftsdag i skolan. Orientering. Vi var ett gäng i min klass som inte alls kände för det, så vi gick och satte oss i en glänta och drack medhavd öl, käkade chips och skrattade åt de andra ’dårarna’ som sprang runt och letade tygskärmar. Det gick inte bättre än att vi blev ordentligt berusade. Givetvis var det någon som skvallrade, så när vi väl kom tillbaka och beklagade att vi inte hittat en enda kontroll stod lärarna beredd med en av skolans alkometrar. ”Dopingkontroll”. Vi åkte givetvis dit hela högen. Våra föräldrar blev uppringda medan vi satt och lyssnade. Sedan blev vi omedelbart hemskickade.

Jag hade inte druckit alltför mycket, berusningen jag hade vid lunchtid hade nu vid fyratiden avtagit. Jag klev innanför ytterdörren beredd på en utskällning. Tänkte dock att om mamma blev alltför högljudd så skulle jag snoppa av henne med ett lugnt ”jag är faktiskt 18, jag gör som jag vill”. Jag var faktiskt inte beredd på det jag möttes av. Mamma mötte mig i hallen med ett nyskuret björkris, vilket hon omsorgsfullt skurit från vårens första ungbjörkar ute på gården. Hon hälsade mig kort med orden:
”Häng av dig ytterkläderna och gå upp på ditt rum. Du kan ta på dig nattlinnet redan nu, för du ska inte ut något mer idag.”
Jag kom av mig helt. Min självsäkerhet var som bortblåst, ändå lyckades jag stamma fram:
”Jag är 18, mamma… jag gör som jag vill…”
”Unge dam, din ålder avgör inte en sådan sak. Gör nu som jag säger.”

Jag gick besviket upp på mitt rum och tog på mig nattlinnet. Jag var ju 18, var jag inte för stor för att få stryk då? Mamma kom upp strax efteråt. Hon skällde på mig för att ha varit så ansvarslös och uppträtt så barnsligt. Hur kunde jag bara tänka tanken att dricka mig full – under skoltid!?! Hon sa åt mig att lägga mina fyra kuddar på sängkanten och sedan böja mig över dem. Jag gjorde som jag var tillsagd, om än efter viss tvekan. Något sa mig dock att det inte var lönt att protestera. När jag lagt mig putade min stjärt upp. I och med kuddarna kom jag en bit upp, så knäna stödde sig inte på golvet utan kom att hamna någon decimeter ovanför detsamma.

Mamma klev fram och vek upp nattlinnet på ryggen. Hon drog ner mina trosor till knäna och sa åt mig att sära på benen. Hon fick justera mig flera gånger innan hon var nöjd. Jag låg så med bar stjärt medan mamma läxade upp mig. Efter att ha skällt på mig ett tag frågade hon:
”Vad tänkte ni på egentligen? Varför gjorde du det? Hur kunde du ens få för dig att berusa dig under skoltid?”
”Jag…jag vet inte…”
”Du vet inte?”
Jag svarade inte.
”Gör du ofta saker utan att veta varför?”
Jag svarade inte.
”Johanna?”
”Jag….jag vet inte… det var bara ett infall…”
”Det här är också bara ett infall”
Sa mamma, ställde sig på knä bredvid mig på sängen och började smiska min stjärt med sin handflata det hårdaste hon kunde. Ett 20-30-tal hårda daskar fick jag ta emot i rask följd. Jag tjöt till och började gråta. När hon slutade ställde hon sig upp igen och sa:
”Du får 15 minuter på dig att fundera på orsaken till ditt beteende. Jag stannar kvar här inne och när tiden är ute vill jag ha en förklaring, unga dam.”

Det blev tyst, så när som på mina låga snyftningar. Min rumpa sved och brände, men jag vågade inte göra något för att lindra smärtan. Efter 15 minuter sa mamma:
”Nå?”
”Jag… jag tyckte det verkade trist att orientera, så vi var några stycken som bestämde oss för att skippa det och ta det lugnt istället. Och… flera av dem, inte jag, hade med sig öl och… och jag tänkte att ingen skulle komma på oss, så… jag tyckte det verkade kul att bli full inne i skogen och… och vi hade kul när vi flyttade kontroller och… och så.”
Mammas svar lät inte vänta på sig:
”Det var den barnsligaste förklaring jag någonsin hört!”
”Men… men det är sant.” Snyftade jag.
”Ja”, sa mamma, isåfall har du verkligen förtjänat ordentligt med smisk på stjärten…”
”Men…”
”…som den lilla flicka du nu visat att du är.” Avbröt mamma mina invändningar.
Jag svarade inte. Mamma hade faktiskt rätt. Det var otroligt barnsligt alltihop.

Mamma gav några övningsrapp med riset i luften innan hon lät det smeka min bak. Hon förde det runt för att jag skulle känna att det fanns där och skämmas, så sa hon:
”Har jag inte rätt?”
”Jo, mamma.” Svaradejag lågt.
”Du håller med om att ditt beteende var otroligt barnsligt.?”
”Ja, mamma.”
”Så du har inget emot att jag agar dig?”
Jag svalde.
”Nej, mamma.”

Mamma lyfte riset och lät det sedan falla med all kraft på min ljusrosa stjärt. Jag gnydde. Mamma risade mig ordenltigt. Ganska raskt och med mycket kraft bakom lät hon riset bearbeta hela min stjärt och övre delen av låren, så att svedan skulle göra sig påmind varje gång jag satte mig den närmsta tiden. Jag grät rätt snart. Riset swishade och bet tag i mitt skinn gång på gång. Jag snyftade och grät och till sist tjöt jag av smärta:
”Aaaaj…mamma….aaaaaaahh!!!”
Jag knep ihop benen. Det gjorde inget, mamma visste att riset gjorde sin plikt oavsett om insidorna träffades eller inte. Det var mest för skammens skull som jag fått sära på dem.
”Aaaaargh…..sluuuutaaaa….aaaaaj”
Jag vred på mig. Inte mycket, men tillräckligt för att mamma skulle öka styrkan och ryta:
”Ligg still, flicka lilla, du förtjänar varje rapp. Om du tycker att du är vuxen så ta då emot din aga som en vuxen.”

Jag vet inte hur länge agan höll på, jag vet bara att när mamma slutade grät jag okontrollerat. Mamma tog mig i armen och ryckte upp mig på fötter. Hon frog fram mig till spegeln, drog upp nattlinnet som fallit ner och tvingade mig att se mig om över axeln. Min stjärt var mörkröd och riset hade slagit upp små strimmor och små sår över precis hela stjärten. Det blödde litegrann.
”Nu ser du, så här ser din stjärt ut nu. Vet du varför den ser ut så här?”
”För att du agat mig, mamma.” Grät jag.
”Varför har jag agat dig?”
”För att jag varit oansvarlig och betett mig barnsligt som druckit under skoltid.”
”Har du förtjänat aga, tycker du?”
”Ja, mamma. Förlåt.”
”Så, gå då och lägg dig igen.”
Jag la mig på mage i sängen. Mamma kom med en våt handduk och hudlotion. Först baddae hon mina sår, sedan smorde hon in min stjärt. Hon var inte ett dugg försiktig, så det sved ordenligt, vilket jag förstod var tanken. Hon lämnade mig sedan och jag snyftade mig till sömns. Medveten om att jag ännu inte växt ifrån en ordentlig aga.


  VIP     VIP


Tillbaka